Alexej A. Abrikosov
Alexej A. Abrikosov  | |
 | |
| Född | 25 juni 1928[1][2][3] Moskva[4] |
|---|---|
| Död | 29 mars 2017[5][2][3] (88 år) Palo Alto, USA |
| Medborgare i | Ryssland, USA och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetets fysikfakultet Rysslands Vetenskapsakademi[6]  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare[7] |
| Arbetsgivare | Moskvauniversitetet University of Illinois at Urbana-Champaign Utah State University Loughborough University University of Illinois at Chicago Moskvas statliga tekniska universitet Moskvas institut för fysik och teknologi Institutet för fysikproblem Det nationale tekniske forskningsuniversitet Nizjnij Novgorods statliga Lobatjevskijuniversitet Landau-Institut for teoretisk fysik (1965–1988) Institut for højtryksfysik (1988–1991) |
| Noterbara verk | kondenserade materiens fysik |
| Maka | Svetlana Bunkova |
| Föräldrar | Aleksej Ivanovitj Abrikosov |
| Utmärkelser | |
| Fritz London Memorial Prize (1972)[8] Landau-priset (1989) Nobelpriset i fysik (2003)[9][10] Leninpriset Arbetets Röda Fanas orden Hedersmärke-orden Sovjetunionens statliga pris | |
| Redigera Wikidata | |
Alexej Aleksejevitj Abrikosov, född 25 juni 1928 i Moskva, död 29 mars 2017 i Palo Alto, Kalifornien[11][12], var en rysk-amerikansk fysiker. Han tilldelades Nobelpriset i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".[13] Han delade prissumman med ryssen Vitalij Ginzburg och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.
Abrikosov tog doktorsexamen i fysik 1951 vid Institute for Physical Problems i Moskva.
Abrikosov har lyckats teoretiskt förklara så kallade typ II-supraledare som tillåter supraledning och magnetism att samexistera och förblir supraledande vid höga magnetfält. Han utgick därvid från teorier som tidigare formulerats av Ginzburg. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Абрикосов Алексей Алексеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 177918358, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alexey-Abrikosovtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Argonne Scientist and Nobel Laureate Dies at 88 (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js20051114001, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, iupap.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Прощание с нобелевским лауреатом Абрикосовым состоится 31 марта в Калифорнии (ryska)
- ^ https://www.nytimes.com/2017/04/02/science/alexei-abrikosov-nobel-laureate-in-physics-dies.html
- ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Alexei A Abrikosov”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 26 april 2023. https://web.archive.org/web/20230426200416/https://www.kva.se/pristagare/alexei-a-abrikosov/. Läst 10 november 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|