Andrakammarvalet i Sverige 1890

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Andrakammarvalet i Sverige 1890 hölls i Sverige 1890.

Valsystem

Valsättet var en blandning av indirekta och direkta val. I 108 av landsbygdens 147 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 41 stadsvalkretsarna. Resterande 39 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 81 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (24 mandat), Göteborg (10 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (3 mandat), Gävle (2 mandat), Uppsala (2 mandat) och Karlskrona (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.^[1] Av folkmängden den 31 december 1889, 4 774 409, hade 288 096 (6,0 %) rösträtt.

Valresultat

Valet innebar en seger för frihandelsvännerna som återtog de viktiga mandaten i Stockholm och en majoritet i andra kammaren. För den protektionistiske statsministern Gustaf Åkerhielm blev läget mer pressat, även om första kammaren fortfarande hade en klar tullvänlig majoritet. Valdeltagandet ökade något.

Partivis

Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1891 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats ^[2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

Parti		Röstfördelning		Mandat
Parti		Röster	Elektorer	Antal	+/-
	Nya lantmannapartiet	20 099	605	88	-27
	Gamla lantmannapartiet	22 570	313	70	+16
	Centern	8 456	0	33	+25
	Stockholmsbänken	1 346	0	4	nytt
	Obundna	8 463	28	33	-12
	Övriga	35 402	325	-	-
Antal giltiga röster		96 336	1 271	228	+6
Ogiltiga röster		1 433	12
Totalt		97 769	1 283

Ideologisk tillhörighet

	Röster (%) ^[3]	Mandat ^[4]	+/-
Frihandlare	57,3	72	-31
Högerfrihandlare	57,3	68	+68
Protektionister	42,7	88	-31
Totalt	100,0	228	+6

Valdeltagande

Antal

	Direkta val	Indirekta val	Samtliga val
Städerna	33 933	-	33 933
Landsbygden	63 836	13 127	76 963
Hela Sverige	97 769	13 127	110 896

Andel

	Direkta val	Indirekta val	Samtliga val
Städerna	59,4	-	59,4
Landsbygden	37,1	22,2	33,3
Hela Sverige	42,7	22,2	38,5

Källor

Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.
Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1888-1890

Fotnoter

^ Riksdagsordningen 1866
^ I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
^ The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell
^ Riksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international

[1] Riksdagsordningen 1866

[2] I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.

[3] The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell

[4] Riksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international

[1]

[2]

[3]

[4]