Förstakammarvalet i Sverige 1895
| |||||||||||||||||||
21 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1895 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1895 fanns det totalt 849 valmän, varav 832 deltog i valet.
I Stockholms läns valkrets ägde valet rum den 18 april. I en fjärdedel av Kristianstads läns valkrets ägde valet rum den 27 maj. I Göteborgs stads valkrets ägde valet rum den 12 september. I Örebro läns valkrets ägde valet rum den 16 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Kronobergs läns valkrets, Älvsborgs läns valkrets och Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Värmlands läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 24 september. I Blekinge läns valkrets, resterande 3/4 av Kristianstads läns valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 1 oktober och i Gotlands läns valkrets ägde valet rum den 2 december.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1895 | FK 1896 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 649 | 17 | 97 | 97 | +-0 | |
Minoritetspartiet | 81 | 2 | 28 | 26 | -2 | |
Partilösa | 71 | 2 | 25 | 27 | +2 | |
Övriga | 279 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 080 | 21 | 150 | 150 | +-0 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
[redigera | redigera wikitext]Västernorrlands läns valkrets:
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.