Hoppa till innehållet

Åke Berglund

Från Wikipedia
Åke Berglund
Åke Berglund, 1934.
Född3 februari 1898
Sankt Nikolai församling, Sverige
Död27 november 1976 (78 år)
Västerleds församling, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare
Redigera Wikidata

Åke Erik Berglund, född 3 februari 1898 i Sankt Nikolai församling, Stockholms stad, död 27 november 1976, Västerleds församling, Stockholms län,[1] var läkare och amanuens vid Karolinska institutet, grundare av pronazistiska Samfundet Manhem och medlem av ett flertal liknande högernationella och nazistiska föreningar som Svensk Opposition, Lindholmarnas Svensk Socialistisk Samling och Riksföreningen Sverige-Tyskland.[2] Berglund var också på 1960-talet med vid uppstarten av Kristen Demokratisk Samling (KDS).[2]

Berglund gifte sig 1923 med Aina Maria Palmgren (1899-1954) och tillsammans fick de en dotter 1928.[3] Vid slutet av 1920-talet var Berglund ordförande för Sveriges Yngre Läkares Förening.[4] I början av 1930-talet propagerade han för införandet av en centraliserad medicin- och rashygienisk upplysningsverksamhet efter tysk förebild och blev 1933 av Sveriges läkarförbund tillsatt i en kommitté för att utreda saken.[5][6] Under andra världskriget hade han ett omfattande utbyte med tyska rasbiologiska forskare.[2] År 1939 var han med och propagerade för att Sverige skulle förbjuda invandring av judiska läkare[7] och 1940 deltog han som representant för Svensk socialistisk samling i ett möte för att försöka ena de "nationella" rörelserna i Sverige.[2] Som del av fullmäktige för Läkarförbundet bidrog han till organisationens vid tiden antisemitiska hållning.[2] Redan 1937 hade han gett ut boken Den skandalösa Katzutnämningen. Bidrag till historien om den svenska kulturens judaisering där han angrepp judarna, i synnerhet psykologen David Katz som tilldelats en professur vid Stockholms högskola.[8] Samma år gav han även ut boken Hitlers Tyskland : några intryck från en studieresa hösten 1937.[9] Hans avhandling vid Karolinska institutet underkändes på grund av ovetenskapliga rasteorier.[2]

Efter kriget hjälpte Berglund SS-medlemmar som flytt till Sverige att ta bort sina karaktäristiska blodgruppstatueringar.[2]

  • 1925 – Studieresa till Berlin mars 1925.[10]
  • 1930 – Framgången, skådespel i fem akter.[11]
  • 1937 – Den skandalösa Katzutnämningen, bidrag till historien om den svenska kulturens judaisering.[8]
  • 1941 – Stortysklands hjärta, en läkare besöker krigets Berlin.[12]
  1. ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges Släktforskarförbund
  2. ^ [a b c d e f g] Christian Catomeris (2022-02-04) Ebba Buschs historielös kring KD och nazismen, Göteborgs-Posten, läst 2022-02-04
  3. ^ https://www.ancestry.com/genealogy/records/inga-berglund-24-zvzjm3
  4. ^ Svenska Dagbladet (1929-02-27) Sjukgymnasternas utbildning bör få allsidig utredning, sid:6, läst 2022-02-04
  5. ^ Svenska Dagbladet (1929-02-27) Medicinsk upplysning centraliseras?, sid:3 & 22, läst 2022-02-04
  6. ^ Svenska Dagbladet (1934-08-25) Rashygienisk upplysning är av nöden, sid:3, läst 2022-02-04
  7. ^ Nilsson, Karl N. Alvar (1996). Svensk överklassnazism: 1930-1945. Stockholm: Carlsson. sid. 48. Libris 7622128. ISBN 9172031425 
  8. ^ [a b] Berglund, Åke (1937). Den skandalösa Katzutnämningen: bidrag till historien om den svenska kulturens judaisering. Göteborg: Tors-förlag. Libris 2036636 
  9. ^ Berglund, Åke (1937). Hitlers Tyskland: några intryck från en studieresa hösten 1937. Stockholm. Libris 2698081 
  10. ^ Berglund, Åke (1925). Studieresa till Berlin mars 1925.. Ur:"Meddelanden från Medicinska Föreningen" nr 10-11 1925. Stockholm. Libris 2557752 
  11. ^ Berglund, Åke (1930). Framgången: skådespel i fem akter. Stockholm: [Seelig.]. Libris 1317408 
  12. ^ Berglund, Åke (1941). Stortysklands hjärta: en läkare besöker krigets Berlin. Stockholm: Svea rike. Libris 1388839