Hoppa till innehållet

Överö

Överö
By
Överö färjfäste
Överö färjfäste
Land Finland Finland
Landskap Åland Åland
Region Ålands skärgård
Kommun Föglö
Församling Ålands södra
skärgårdsförsamling
Koordinater 60°06′24″N 20°31′08″Ö / 60.1067°N 20.5190°Ö / 60.1067; 20.5190
Folkmängd 10 (2023-12-31)[1]
Befolkades medeltiden
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postort Föglö
Postnummer 22710[2]
Registerby 062-425[3]
Geonames 643435
Byns läge på Åland.
Byns läge på Åland.
Byns läge på Åland.

Överö (åländskt uttal) är en by i Föglö kommun på Åland med 10 invånare (2023). Den ligger i den del av kommunen som kallas Vargskär och gränsar mot byarna Nötö och Jyddö i söder och Ulversö i öster samt i norr och väster mot Vårdö kommun och byarna Bergö och Ängö. Bebyggelsen ligger på ön Överö, som numera genom landhöjningen har växt samman med grannön Ulversö.

I Överö finns Överö färjfäste. De åländska skärgårdsfärjorna på den södra linjen mellan Lumparlandfasta Åland och Kökar angör flera gånger varje dag.

Överö har förbindelse med övriga Föglö via en vägbank till grannön Jyddö och sedan med Embarsundsfärjan över Embarsund.

Överö hörde tidigare till Föglö församling, som 2006 uppgick i Ålands södra skärgårdsförsamling.

Liksom resten av Ålands skärgård befolkades Överö under medeltiden. Ortnamn som innehåller ordet Över- finns ofta tillsammans med ett ortnamn på Ytter-, exempelvis Överby och Ytterby i Jomala (Åland) eller Överenhörna och Ytterenhörna (Södermanland). Namnet på Ytter- har i sådana fall ett mer perifert läge i förhållande till centralbygden än namnet på Över-. Vid Överö finns ingen pendang Ytterö, men det verkar sannolikt att Överö ön, i dag en del av samma ö som Överö men förr en kringfluten holme, i äldre tid kan ha kallats Ytterö. På Johan Strömborgs karta över Överö från 1776 heter ön Betesön, så dess namn verkar inte ha varit särskilt stabilt över tid. Namnet kan antas ha getts av invånarna i de östra delarna i Vargskär (byarna Bänö, Ulversö och Jyddö), som är högre öar och som sannolikt befolkades tidigare än Överö.[4]

Byn nämns första gången i 1537 års skattebok. Då fanns fyra bönder: Jöns Vastesson, Jöns Olofsson, Jöns Gudmundsson och Anders Olofsson.[5]

Redan i mitten av 1500-talet hade antalet bönder minskat till tre. Tre gårdar förblev det sedan i byn under de kommande seklerna:

  • nr 1, Ollas,
  • nr 2, Henrikas och
  • nr 3, Pellas.[6]

Den första kartan över Överö upprättades 1776. Lantmätaren Johan Strömborg ger en utförlig beskrivning av böndernas villkor. De bedrev jordbruk och boskapsskötsel samt fiskade strömming och fjällfisk. Byns skog räckte bara till ved för husbehov, timmer och näver liksom virke till gärdsgårdar måste köpas från Finland. Också mycket annat måste köpas, exempelvis lin och hampa. Tegel köptes från Finland. Gårdarna hade varsin väderkvarn, däremot inga egna kajutbåtar (större båtar för handelsfärder). Istället förde de varje år sina varor till Stockholm "för frakt", mot ersättning med andras farkoster (exempelvis hade Ulversöbönderna egna skutor). [7]

Osttillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Något som inte nämns, men som Överöborna säkert ägnade sig åt, var tillverkning av ost som sedan såldes framför allt i Stockholm. Osttillverkning var en specialitet i Föglö och särskilt i Vargskär och i Småsottunga. När Weckström sammanställde sitt geografiska lexikon i början av 1850-talet noterade han om Överö: ”Här tillverkas ost.”[6]

Den så kallade Ålandsosten, berömd på sin tid, tillverkades mestadels i Föglö. Åboprofessorn Per Adrian Gadd skrev 1759 att den ”täflar ofta med mången Parmesanost om företrädet”, medan geografen och lantbrukaren Eric Tuneld var lite med återhållsam och konstaterade 1773 att osten från Åland var en av de bästa som tillverkades i Sverige.[8]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Överö 1970–2020[1]
År Folkmängd
1970
  
35
1980
  
26
1990
  
28
2000
  
28
2010
  
17
2020
  
10

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]