14 Aurigae
| 14 Aurigae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 51m 24,39398s[1] |
| Deklination | +32° 41′ 15,3638″[2] |
| Skenbar magnitud () | +5,01[3] (5,08 + 7,86)[4] 4,93 – 5,03 (V)[5] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A9 IV + ? +F5 V + M3 V: + WDA[4] |
| U–B | +0,19[6] |
| B–V | 0,222 ± 0,004[7] |
| Variabeltyp | Pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[5][8] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -9,30 ± 0,2[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -25,062 ± 0,298[1] mas/år Dek.: 12,056 ± 0,219[1] mas/år |
| Parallax () | 12,1306 ± 0,1712[1] |
| Avstånd | 269 ± 4 lå (82 ± 1 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,31[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,64[9] M☉ |
| Radie | 4,63[10] R☉ |
| Luminositet | 62,07[3] L☉ |
| Temperatur | 7 498[11] K |
| Metallicitet | -0,02 (Fe/H)[3] dex |
| Vinkelhastighet | 27,6[11] km/s |
| Ålder | 609[11] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| KW Aurigae, GC 6411, 2MASS J05152440+3241153, TD1 4235, GCRV 3112, PMSC 05089+3234Aab, TYC 2394-2028-1, STF 653A, GEN# +1.00033959J, PMSC 05089+3234A, UBV 5004, ADS 3824 A, GSC 02394-02028, PPM 70096, UCAC3 246-43567, AG+32 492, HD 33959A, Renson 8660, UCAC4 614-019193, AKARI-IRC-V1 J0515242+324114, HD 33959, ROT 746, uvby98 100033959 ABV, BD+32 922, HGAM 374, SAO 57799, WDS J05154+3241A, BD+32 922A, HIC 24504, SBC7 213, WEB 4746, CCDM J05154+3242A, HIP 24504, SBC9 305, WISE J051524.36+324115.3, CEL 580, HR 1706, SBC9 1484, Gaia DR2 180702438220217344, CSI+32 922 1, IRAS 05121+3237, SKY# 8294 [12] | |
14 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en multippelstjärna[11] i den norra delen av stjärnbilden Kusken,[11] som också har variabelbeteckningen KW Aurigae.[3] Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på ca 5,01[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 269 ljusår (ca 82 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –9 km/s.[10]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]14 Aurigae A är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna i en cirkulär bana med en period av 3,7887 dygn.[13] Primärstjärnan är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A9 V eller A V,[4] beroende på källa.[14] Den har en massa som är ca 1,6[9] solmassor, en radie som är ca 4,6[10] solradier och utsänder ca 62[3] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 500 K.[11]
14 Aurigae A, eller KW Aurigae, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT),[5] som varierar mellan visuell magnitud +4,95 och 5,08 med en period av 0,088088 dygn eller 2,1141 timmar.[5]
14 Aurigae B ligger omkring 10 bågsekunder norr om primärstjärnan och är endast en visuell följeslagare. Emellertid delar 14 Aurigae C, en stjärna i huvudserien av spektraltyp F och av magnitud 7,86,[4] gemensam egenrörelse med 14 Aurigae A och de bildar således ett system. Denna del av konstellationen är också en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, med en period av 2,9934 dygn. Den sista komponenten i systemet, nu betecknat 14 Aurigae Cb, är en vit dvärgstjärna som är separerad från komponent C, eller snarare Ca-paret, med 2 bågsekunder. Om den verkligen är bunden till Ca är dess omloppsperiod ca 1 300 år.[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 Aurigae, 21 februari 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ ”Basic data: V* 14 Aur – Variable Star of delta Sct type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=14+Aur&submit=SIMBAD+search. Läst 30 januari 2019.
- ^ [a b c d e f g h] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x
- ^ [a b c d] ”KW Aur” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=4018. Läst 30 januari 2019.
- ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=24504. Läst 30 januari 2019.
- ^ Solano, E.; Fernley, J. (April 1997). "Spectroscopic survey of delta Scuti stars. I. Rotation velocities and effective temperatures". Astronomy & Astrophysics Supplement Series. 122: 131–147. Bibcode:1997A&AS..122..131S. doi:10.1051/aas:1997329.
- ^ [a b] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015). "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets". The Astrophysical Journal. 804 (2): 146. arXiv:1501.03154. Bibcode:2015ApJ...804..146D. doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
- ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/14aurigae. Hämtad 2020-02-21.
- ^ [a b c d e f] Schröder, C.; et al. (January 2009). "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo". Astronomy and Astrophysics. 493 (3): 1099–1107. Bibcode:2009A&A...493.1099S. doi:10.1051/0004-6361:200810377.
- ^ "14 Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-05-20.
- ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The Ninth Catalogue of Spectroscopic Binary Orbits". Astronomy & Astrophysics. 424: 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2009yCat....102020P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
- ^ [a b] Barstow, M. A.; et al. (April 2001). "Resolving Sirius-like binaries with the Hubble Space Telescope". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 322 (4): 891–900. arXiv:astro-ph/0010645. Bibcode:2001MNRAS.322..891B. doi:10.1046/j.1365-8711.2001.04203.x.
