2649 P-L
Utseende
13872 2649 P-L | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (13872) 2649 P-L |
Alternativnamn | 2649 P-L, 1993 FY21[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 13 september 2023 | |
Aphelium | 2,9771 AU |
Perihelium | 2,3326 AU |
Halv storaxel | 2,6548 AU |
Excentricitet | 0,1213 |
Siderisk omloppstid | 1580,0 d (4,32 år) |
Medelanomali | 9,636° |
Inklination | 10,813° |
Longitud för uppstigande nod | 190,026° |
Periheliumargument | 10,005° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,80 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,56 h |
Albedo | 0,231 |
Absolut magnitud (H) | 14,13 |
2649 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet.
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 2649 P-L” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13872. Läst 6 december 2023.
|