5813 Eizaburo
Utseende
5813 Eizaburo | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Takuo Kojima |
Upptäcktsplats | Chiyoda |
Upptäcktsdatum | 3 november 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5813) Eizaburo |
Alternativnamn | 1988 VL, 1954 PD, 1979 ON14[1] |
Uppkallad efter | Eizaburo Nishibori[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,049 AU |
Perihelium | 2,151 AU |
Halv storaxel | 2,600 AU |
Excentricitet | 0,1727139 |
Siderisk omloppstid | 4,19 år |
Medelomloppshastighet | 18,47 km/s |
Medelanomali | 6,072° |
Inklination | 11,27° |
Longitud för uppstigande nod | 191,4° |
Periheliumargument | 161,9° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,1 km |
Synodisk rotationsperiod | 2,8 h |
Albedo | 0,341 |
Absolut magnitud (H) | 12,79[2] |
5813 Eizaburo eller 1988 VL[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 3 november 1988 av den japanske amatörastronomen Takuo Kojima i Chiyoda. Den är uppkallad efter japanen Eizaburo Nishibori.[1]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”JPL Small-Body Database Browser – 5813 Aristarchos” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5813. Läst 23 november 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|