Hoppa till innehållet

Arvid August Afzelius

Från Wikipedia
Arvid August Afzelius
Arvid August Afzelius, kopparstick av G Forssell
Född6 maj 1785[1][2][3]
Fjällåkra[2]
Död25 september 1871[2][4][5] (86 år)
Enköpings församling[2][5][6]
BegravdVårfrukyrkogården[7][8]
Medborgare iSverige[9]
Utbildad vidUppsala universitet[1][6][9]
SysselsättningPoet[1], översättare, historiker, författare[10], präst[9], musikvetare, botaniker[9]
BarnFridlef Afzelius (f. 1842)
Henrik Afzelius (f. 1849)
FöräldrarPer Afzelius[2]
SläktingarLars Peter Afzelius (syskon)
Redigera Wikidata

Arvid August Afzelius, född 6 maj 1785, död 25 september 1871, var en svensk präst, psalmförfattare och folklivsforskare.

Arvid August Afzelius gravvård på Vårfrukyrkogården, Enköping

Arvid August Afzelius föddes i Fjällåkra by i Broddetorps socken i Västergötland, som son till komministern i Falköping Per Afzelius och Inga Magdalena Lundström. Han studerade vid Uppsala universitet och disputerade 1809 för filosofie magistergraden. 1810 tillträdde han en tjänst som lärare vid Frimurarbarnhusets skola i Stockholm.

Han prästvigdes i Skara 1811 och blev snart extra ordinarie hovpredikant och ordinarie 1820. Under denna tid blev han bekant med den berömde danska språkforskaren Rasmus Christian Rask. På Afzelius' inbjudan bodde Rask 1816–18 i hans hem och av honom lärde han då mycket om den isländska litteraturen.

År 1821 blev Afzelius kyrkoherde i Enköpings församling och 1852 kontraktsprost i Åsunda kontrakt.

Han gifte sig 1816 med friherrinnan Sophia Ottiliana Ramsay, 1831 med Sophia Charlotta Fernbohm och 1848 med Vilhelmina Elisabeth Elfström. Han fick sammanlagt 17 barn, av vilka elva överlevde honom. Bland dem kan nämnas apotekaren Fridlef Afzelius och hovpredikanten Henrik Afzelius. Han var bland annat svärfar till Lars Johannes Lie. Afzelius dog i Enköping och är begravd på Enköpings kyrkogård.

Mycket av hans personliga liv finns återgivet i hans memoarer Minnen, utgivna av en av hans döttrar 1901.

Afzelius gjorde tre större översättningar av klassiska sagor och kväden från isländska 1811–1818, bland annat Hervarar saga, Völuspá och den poetiska Eddan. Arbetena har kritiserats för felaktigheter, men hans poetiska utformning och kraftfulla språk har ansetts förtjänstfullt. 1839–1870 utgav han Svenska folkets sago-häfder eller Fäderneslandets historia, sådan hon lefvat och till en del ännu lefver i sägner folksånger och andra minnesmärken i 11 delar. Det omfattar Sveriges historia fram till och med Karl XII:s död. Även detta verk har kritiserats av senare historiker, men det kan ses som ett dokument om hur hans samtid berättade den svenska historien snarare än som ett vetenskapligt historiskt verk[förtydliga]. Han lämnade också flera bidrag till tidskrifterna Iduna, Phosphoros och Poetisk kalender. 1850 trycktes Lidandets väkter, ett "andligt skaldestycke" vilket belönades med Svenska Akademiens mindre litterära pris.

Afzelius historieintresse gav honom medlemskap i flera akademier och sällskap:

Folkvisearbetet

[redigera | redigera wikitext]

Afzelius var en av de första och den tidens främste insamlare av svenska folkvisor. 1814–15 utgav han Traditioner af Swenska Folk-Dansar och 1814–17 Svenska folkvisor från forntiden i tre band. Även poeten Erik Gustaf Geijer står som författare, men hans bidrag inskränker sig till inledningen. L.F. Rääf bidrog även med flera visor, varav en del var upptecknade av bröderna Wallman. Musiken arrangerades av dåvarande director musices i Uppsala, Johann Christian Friedrich Haeffner. År 1880 gav Richard Bergström och L. Höijer ut en tillökad och kommenterad nyutgåva av samlingen.

Afzelius skrev även själv ballader, bland annat Näcken (Näckens polska, Djupt i havet på demantehällen) och Alundavisan, som blev så spridda att de uppfattades som folkvisor. Han diktade också psalmer för den kungliga psalmbokskommitténs förslag till nya kyrkosånger 1814 (se bibliografin).

1841 belönades han av Svenska Akademien med Carl Johanpriset och 1865 dess stora guldmedalj för litterär förtjänst.

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Näcken (Djupt i havet på demantehällen), visa i folkvisestil till melodin Näckens polska, först publicerad i Götiska förbundets tidskrift Iduna, nr 3. (se även filmerna Tull-Bom och Skepparkärlek)
  • Alundavisan, visa i folkvisestil

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 21, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] A August Afzelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5581, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Broddetorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13062/C/3 (1761-1829), bildid: C0049754_00053, sida 89, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 december 2019, ”Maj,6,6,Arvid August”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Arvid_August_AfzeliusStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Enköpings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10206/C/8 (1862-1875), bildid: A0012140_00145, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 2, läs online, läst: 6 september 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ Find A Grave-ID: 225680084, läst: 24 maj 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] läs online, www.biodiversitylibrary.org , läst: 5 december 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]