Barbro Blehr
Barbro Blehr (tidigare Matsson), född den 10 februari 1957 i Barkåkra, är en svensk professor i etnologi vid Stockholms universitet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Barbro Blehr disputerade vid Stockholms universitet 1994 på avhandlingen Lokala gemenskaper. En studie av en nordsvensk by på 1980-talet.
Hon har forskat om ritualer, identitetspolitik, nationalism och religion. Ett forskningsprojekt under 1990-talet behandlade 17 maj i Norge som gestaltning av norsk nationalism. Hon har även publicerat artiklar om barn till en av andra världskrigets förlorarkategorier i Norge samt kungliga norska bröllop. Under senare år har hennes forskning gällt svensk majoritetskristendom, så som den artikuleras i svenska kyrkan. Hennes publikationer fokuserar därtill metod och teori i etnologiämnet.
Barbro Blehr var inspektor för Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet 2015-2018, är ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och tidigare ordförande i Föreningen för svensk kulturhistoria. Vid Stockholms universitet har hon haft ledningsuppdrag på ämnes- och institutionsnivå och uppdrag i Humanistiska fakultetsnämnden. Åren 2001-2004 var hon gästprofessor vid Oslo universitet.
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Nationen i exil: Norskt nationaldagsfirande i Stockholm och på Skansen. I Skansen 125: Nordiska museets och Skansens årsbok 2016 (red Ahnlund Berg och Carlsson). Stockholm: Nordiska museets förlag 2016.
- En ändamålsenlig vigselritual: Om löften, böner, yta och djup. Kulturella Perspektiv 2015.
- Oansenlig situationshumor: Ett par fall och några frågor. I Skratt som fastnar: Kulturella perspektiv på skratt och humor (red Jönsson och Nilsson). Lund: Lunds universitet 2014.
- Gränslös och tydlig: Etnologisk kulturanalys i det 21:a århundradet. Kulturella Perspektiv 2010.
- Etnologins regionala karaktär och internationella ambitioner. RIG: Kulturhistorisk tidskrift 2009.
- Working, moving, visiting: On the quality of everyday rituals. Journal of Nordic Archaeological Science. 2009.
- ”Det är så jag tänker”: Om prästers egenansvar och religiös förändring. I På spaning ….: Från Svenska kyrkans forskardagar (red Eriksson). Stockholm: Verbum förlag 2008.
- Stringens och spårskifte: Om Brita Egardts Hästslakt och rackarskam. RIG: Kulturhistorisk tidskrift. 2006.
- Levd och levd: Om erfarenhet och teoretiska vägval i etnologin. RIG: Kulturhistorisk tidskrift 2004.
- Bryllup, mening og moral: Om kongelige overgangsriter i 2001 og 2002. Tidsskrift for kulturforskning 2003.
- Stas for barna: Om barnemobilisering og barneperspektiver på 17. Maj. Dugnad 2001.
- Kritisk etnologi: Artiklar till Åke Daun (red). Stockholm: Norstedts 2001.
- ”Vi borde ha en nationaldag”: Svenske forslag og forhåpninger samt Kontrastenes dag: Om sprik og dilemmaer i 17. mai-feiring i 1990-årene. I Nasjonaldagsfeiring i fleirkulturelle demokrati (red Hovland og Aagedal). Köpenhamn: Nordisk ministerråd 2001.
- Et inkluderende rituale med barna i sentrum: Om 17. Mai-retorikk og 17.mai-deklarasjoner. Norsk antropologisk tidsskrift 2000.
- En norsk besvärjelse: 17 maj-firande vid 1900-talets slut. Bokförlaget Nya Doxa. 2000.
- Lokal gemenskap: En specificerande begreppstömning. Laboratorium 2000.
- Ett krigsjubileum och en hemsida: Om NS-barn i den norska offentligheten. Kulturella Perspektiv 1999.
- On ritual effectiveness: The case of Constitution Day. Ethnologia Scandinavica 1999.
- Sacred unity, sacred similarity: Norwegian Constitution Day parades. Ethnology 1999.
- ”… Og føler intenst et eller annaet”:17 maj i Stockholm ur en deltagares perspektiv. I Gatan är vår!: Ritualer på offentliga platser (red. Klein). Stockholm: Carlsson 1995.
- Lokala gemenskaper: En studie av en nordsvensk by på 1980-talet. (Diss). Stockholm: Carlsson 1994.
- Femtiotalister: Om konstruerandet av kulturella generationer (red). Stockholm: Carlsson 1993.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Om Barbro Blehr på SU
- http://su.diva-portal.org
- Öhlander, Magnus. Interaktionism (red Gunnarsson Payne och Öhlander) Tillämpad kulturteori. Studentlitteratur 2017: 75-92.