Hoppa till innehållet

Björkar

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Björk” leder hit. För andra betydelser, se Björk (olika betydelser).
Björksläktet
En vårtbjörk med gula höstlöv i Österrike.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningBokordningen
Fagales
FamiljBjörkväxter
Betulaceae
SläkteBjörksläktet
Betula
UndersläkteBetuleae
Vetenskapligt namn
§ Betula
AuktorLinné, 1753
Utbredning
Arter och varieteter
En Björkridå vid Öja mosse 5 november 2023 i Ystad.
Tät björkskog i Ryssland.

Björkar är en allmän benämning på björksläktet (Betula)[1][2][3]. Det är ett växtsläkte med minst ett 40-tal[4] arter i familjen björkväxter. De förekommer i de tempererade delarna av norra halvklotet.

Björksläktet innehåller några av de – i bland annat Sverige – allra vanligaste lövträden. De kännetecknas framför allt (detta gäller dock inte samtliga arter inom släktet) av sina vita stammar med svarta fläckar. Björken är ett pionjärträd, vilket betyder att det kommer som det första av sly när bar mark uppstått efter avverkning, stormfällning, skogsbrand och liknande.

Björksläktets arter är extremt köldtåliga, beroende på den under vintern höga halten av björksocker, vilket fungerar som ett frysskydd.[5][6]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Omkring 12 000 år f.Kr. invandrade björk till sydligaste Skandinavien tillsammans med arter som asp, rönn och sälg. En omfattande spridning norrut inträffade under två varmare perioder mellan 10 000 år och 8 900 år f.Kr. Omkring 6 500 år f.Kr. låg inlandsisen kvar endast i norra Lapplands fjälltrakter och björken nådde då Västerbotten. Björken är i dag Västerbottens landskapsträd.[7]

Björkar i Skandinavien

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige växer tre arter björk – vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Det är i regel de två första man tänker på när man på svenska talar om "björk".[8]

Den i södra Skandinavien något vanligare björken heter vårtbjörk (Betula pendula),[9] och den kom invandrande söderifrån[10]. Från den har varianten ornäsbjörken (Betula pendula var. dalecarlica) uppstått. Vårtbjörken trivs i torrare miljöer.[11]

Björken med den vitaste stammen heter glasbjörk (Betula pubescens) och kom invandrad norrifrån. Från den har varianter som fjällbjörk (Betula pubescens var. tortuosa) och krypbjörk (Betula pubescens var. appressa[12]) utvecklats, utan att anses som egna arter. Glasbjörken är betydligt vanligare i den norra halvan av Skandinavien och totalt sett betydligt vanligare sett till hela regionen.[9] Glasbjörken trivs i fuktigare miljöer än vårtbjörken.[13]

Dvärgbjörken (Betula nana) är en av de längs polcirkeln mest nordliga trädarterna på jorden.

Alla de tre svenska björkarterna (dvärgbjörk, glasbjörk och vårtbjörk) kan korsa sig med varandra.[källa behövs]

Användning av björken

[redigera | redigera wikitext]

Virke och ved

[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer inte på björkarterna nämnvärt vad gäller deras användning. Virket är ett medeltungt, medelhårt och segt. Glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken.

Virket är inte särskilt beständigt mot fukt och lämpar sig inte för utomhusbruk utan specialbehandling. Utöver de klenare dimensionernas eftertraktade massaved för pappersmassa används virket i dag till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv. Masurbjörk med sin flammiga struktur är populär som fanér.[14]

Björkved är vanligt som brasved och råvara vid vedeldning tack vare ett högt bränslevärde. Vid −10 grader eller kallare kan man även elda med färsk, frusen björk. En grundeld behövs dock.[15]

Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald och sparas i betydligt större utsträckning i dagens skogsbruk, vilket också lett till att efterfrågan på virket och veden inte kan tillgodoses som tidigare.[källa behövs]

Växtfärgning

[redigera | redigera wikitext]

Björklöv kan användas till färgning av ullgarn.[16] Färgerna man erhåller är gulgröna färgtoner, betingat av det betmedel som garnet behandlats med. Färgning med försommarlöv ger högre ljushärdighet än sådan med sensommarlöv.[17]

Björkbark kan också användas till färgning av ullgarn. Färsk eller torkad bark från arterna i björksläktet ger en rödbrun färg på obetat garn och en gulbrun på alunbetat material. Är garnet krombetat erhålls en grönbrun färg.

Tvättmedel

[redigera | redigera wikitext]

Björklöv kan användas som ett enkelt tvättmedel. De smutsiga plaggen läggs i en plastpåse tillsammans med färska björklöv och varmt vatten och snurras runt i luften ett par varv. Påsen hänges sedan på ryggsäcken medan man går så att den bearbetas mekaniskt. Kläderna blir inte lika rena som när de tvättas i en vanlig tvättmaskin men ändå betydligt renare än innan. Detta beror på att björklöven innehåller en sorts tvålämne, som även gör att det tvättade plagget luktar gott. Askan från björkved, som bearbetad kallas pottaska, kan användas som tvättmedel och för att tvätta möbler och skura golv. Den ger nämligen lut om den blandas med vatten. Förr ingick pottaska i snusrecept.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Björk kan tappas på sav om våren, innan bladen slår ut. På ett par timmar kan man från en medelstor björk få ut 2–3 liter.[15] Björksaven är drickbar och kan användas vid matlagning. Den kan också kokas för att få tjock, söt björksirap som liknar den mer kända lönnsirapen. Eftersom björksav innehåller 2–3 procent enkla sockerarter kan den jäsas till en vinliknande dryck. Björkvin från bl.a. Grythyttan finns vissa år i Systembolagets beställningssortiment, liksom mousserande björkvin och björkkryddad snaps.

Av nyutslagna blad kan ett C-vitaminrikt te kokas. Den gröna innerbarken kan användas till avkok hela året om, men dess näringsvärde är lågt. Under vinterhalvåret (oktober till maj) kan knopparna ätas, råa eller kokta. Björk betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[15]

Historiskt har björken använts för framställning av xylitol, som även kallas björksocker. Nu för tiden används istället olika sorters lövträ och majs för industriell framställning.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Nävern är oljerik och ett utmärkt tändmaterial, men har traditionellt även haft stor betydelse för tillverkning av husgeråd. Näverslöjd är i dag i huvudsak en hobbyverksamhet för tillverkning av hemslöjd. Glasbjörkens näver är slätare och har färre märken av grenar, vilket gör den lättare att slöjda med. När man tänder eld på en bit björknäver bildas en tjock, svart olja som förr användes för att limma ihop trasigt porslin: man strök oljan på brottytorna och tryckte ihop dem. När oljan sedan stelnat kunde man putsa bort överflödet som trängt ut ur limningen och fick därmed i bästa fall en osynlig lagning.

Den grova, mörka barken som ofta finns på äldre träd eller nere mot marken kan man koka näverolja på (även kallad ryssolja). Man gör på samma sätt som om man skulle koka tjära, men använder i stället den grova björkbarken. Näverolja luktar mycket starkt och har traditionellt använts i Ryssland och Sovjetunionen som lädersmorning, speciellt inom armén. Det fungerar mycket bra, men i de tidigare ockuperade länderna i Östeuropa fanns det människor som fruktade och hatade lukten av ryssolja.

Små nyutslagna björklöv kallas musöron.

Björkpollenallergi

[redigera | redigera wikitext]

Björk är den mest förekommande allergenkällan vid hösnuva på våren. I södra delarna av Sverige kommer besvären från slutet av april fram till början av juni. De flesta björkpollenallergiker reagerar även på pollen från al, hassel, ek och bok.

Sjukdomar på björk

[redigera | redigera wikitext]

Björkar har snabb tillväxt varigenom de behöver mycket vatten och näring, och av den anledningen är de inte särskilt motståndskraftiga mot torka. I synnerhet unga exemplar och exemplar som växer på torra platser kan få gula höstfärger långt innan hösten. I sådana fall börjar löven sloka innan de antar gul färg.[18]

Det finns emellertid också ett flertal sjukdomar som kan yttra sig i för tidig gulfärgning (kloros). Sådana sjukdomar har iakttagits sedan 2003 i Skandinavien. En av dessa sjukdomar är björkrost,[19] där gulfärgningen är mera fläckvis på löven och gör att löven torkar ut.[20] Kloros kan vidare uppkomma vid näringsbrist (framför allt järn och zink), eller när jorden har ett för högt pH.[21]

Näringsrubbningar kan också yttra sig i häxkvast och mörkare blad.[21]

Dottertaxa till Björksläktet, i alfabetisk ordning[1]

[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Björknäver.
    Björknäver.
  • Björkskog kring en å i Hankasalmi i Finland.
    Björkskog kring en å i Hankasalmi i Finland.
  • Nedre delen av en grov björkstam (vårtbjörk).
    Nedre delen av en grov björkstam (vårtbjörk).
  • En björk (oidentifierad art) i Kamikōchi, Japan.
    En björk (oidentifierad art) i Kamikōchi, Japan.
  • Blad och hänge från en glasbjörk i Tyskland.
    Blad och hänge från en glasbjörk i Tyskland.
  • Komplexa former kan skapas med björkplywood (kryssfanér).
    Komplexa former kan skapas med björkplywood (kryssfanér).
  • En björk på tillväxt.
    En björk på tillväxt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102110. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ ”Taxonomisk information – Släkte:Betula – björkar”. Dyntaxa. SLU – Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006019?changeRoot=True. Läst 30 november 2014. 
  3. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Betula L. - björksläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 10 juni 2015
  4. ^ ”björkar”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bj%C3%B6rkar. Läst 5 mars 2018. 
  5. ^ Björk – svartvit och folkkär (pdf) Arkiverad 23 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturskyddsföreningen, Dalarna. Läst 21 oktober 2021.
  6. ^ Några ord om björkar Kulturmiljö vid Norrbottens museum. Läst 21 oktober 2021.
  7. ^ Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
  8. ^ Öhman, Annsofie: "Björk (Betula)". Arkiverad 28 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. ur Aktivt Skogsbruk 2006:2. Läst 18 februari 2013.
  9. ^ [a b] ”Glasbjörk eller vårtbjörk?”. Fakta Skog (slu.se) (1): sid. 2. 1996. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog96/4s96-01.pdf. 
  10. ^ "Trädslagsval". Arkiverad 28 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Sydved.se. Läst 18 februari 2013.
  11. ^ ”vårtbjörk”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A5rtbj%C3%B6rk. Läst 5 mars 2018. 
  12. ^ Krypbjörk SLU Artdatabanken. Läst 21 oktober 2021.
  13. ^ ”glasbjörk”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/glasbj%C3%B6rk. Läst 5 mars 2018. 
  14. ^ "Masurbjörk - Användning". Masurmannen.com. Läst 18 februari 2013.
  15. ^ [a b c] ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988[sidnummer behövs]
  16. ^ "Spångmurs växtfärgning". Spangmurs.se. Läst 18 februari 2013.
  17. ^ "Björk". Slojdklubben.se. Läst 18 februari 2013.
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808054007/http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=63. Läst 30 november 2014. 
  19. ^ https://web.archive.org/web/20140813005353/http://www.agrar.hu-berlin.de/fakultaet/departments/dntw/phytomedizin/aktuelles/archiv/Finland2009-english
  20. ^ ”Björkrost”. Skogsskada. Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt//skogsskada/lasmer-sidor/skadeorsak/?DiagID=262&AnmSkada=262&Tradart=1000&Skadetyp=2&Alder=1&SkadadDel=0,7&SkadaBestand=2&diagnos=1. 
  21. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213153011/http://www.clemson.edu/extension/horticulture/nursery/ipm/book_files/chapter_4. Läst 30 november 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Björkar&oldid=56016928”