Bollebygds socken

	Bollebygds socken; Socken
	Bollebygds kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Härad	Bollebygds härad
Kommun	Bollebygds kommun
Bildad	medeltiden
Area	183 kvadratkilometer
Upphov till	Bollebygds kommun; Bollebygds församling
Motsvarar	Bollebygds distrikt
Tingslag	Borås domsagas tingslag (1948-01-01–1970-12-31); Ås, Vedens och Bollebygds tingslag (1920-01-01–1947-12-31); Bollebygds tingslag (–1919-12-31)
Karta
	Bollebygds sockens läge i Västra Götalands län. Bollebygds sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater	57°40′21″N 12°33′21″Ö / 57.6725°N 12.55583333°Ö
	; Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	1633
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Bollebygds distrikt
	Redigera Wikidata

Bollebygds socken i Västergötland ingick i Bollebygds härad, ingår sedan 1995 i Bollebygds kommun och motsvarar från 2016 Bollebygds distrikt.

Socknens areal är 182,57 kvadratkilometer varav 165,28 land.^[1] År 2000 fanns här 6 732 invånare.^[2] Tätorterna Hultafors, Olsfors och Bollebygd med sockenkyrkan Bollebygds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bollebygds församling och för de borgerliga frågorna bildades Bollebygds landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Töllsjö landskommun och uppgick 1974 i Borås kommun ur vilken 1995 denna del utbröts som en del av en nybildad Bollebygds kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Bollebygd, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Bollebygds härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Marks kompani.^[3]

Geografi

Bollebygds socken ligger väster om Borås kring Nolån och Sörån med Västra och Östra Nedsjön i väster. Socknen har odlingsbygd i ådalarna och är i övrigt en höglänt skogsbygd med myrmarker.^[4]^[1]^[5]^[6]

Fornlämningar

Ett 20-tal boplatser och lösfynd från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns en gravhög vid Hulta, kallad Kung Balles hög.^[4]^[7]^[8]^[5]

Namnet

Namnet skrevs 1255 Ballabu och kommer från kyrkbyn. Efterleden är by, 'gård; by'. Förleden innehåller bal, 'stor' och kan ursprungligen ha avsett sjön Ballasjön.^[9]

Kända personer

Från Sandhult och Bollebygd kom de så kallade Sandhultsbyggmästarna, som mellan 1804 och 1883 uppförde ett stort antal kyrkor i Göteborgs och Skara stift.^[10]

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bollebygd socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Administrativ historik för Bollebygd socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bollebygds socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bollebygds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
^ Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 45. Libris 11485399. ISBN 9197431680

Vidare läsning

Andersson, Annika (2003). Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar i Bollebygd och Töllsjö. Libris 10472752
Bergström, Lars; Kainert Helen (1997). Bollebygd och Töllsjö socknar: Bollebygds kommun. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 41. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris 10450744
Alfredsson Sven, red (1959). Bollebygds sockenkrönika. [Bollebygd]: [Sockenbokskommittén]. Libris 796432 Bollebygdsdräkten: dräkter från Bollebygds härad. Borås: De sju häradernas hemslöjdsförening. 2011. Libris 12133362
Boqvist, Agneta (1978). Den dolda ekonomin: en etnologisk studie av näringsstrukturen i Bollebygd 1850-1950 = [The hidden economy] : [an ethnological study of patterns of production and the economic structure in Bollebygd 1850-1950]. Skrifter från Folklivsarkivet i Lund, 0346-6051 ; 21. Lund: LiberLäromedel/Gleerup. Libris 7270680. ISBN 91-40-04638-9
Johanson, Åke (2006). Förr i tia': mycket från Rävlanda, något från Bollebygd, Hällingsjö och andra byar. Rävlanda: Åke Johanson. Libris 10499502. ISBN 91-631-9347-7
Larsson, A Bertil (2010). Bland folk, Grosshandlare och Quvacksalvare i Björketorps socken och närhet. ISBN 978-91-631-6307-4.
Larsson, A Bertil (2020). Fågelmålaren Mosse Stoopendaal. Biografi med lokalanknytning. Fri Press. ISBN 978-91-88765-33-8.
Sigfridsson, Torsten (2002). Ballbomöblerna: enkla bruksmöbler använda i västra Sverige. Borås: Hemslöjd Västra Götaland. Libris 8614304. ISBN 91-631-2603-6
Skatt, Lennart; Ståhle Daniel (1991). Berättelser och muntlig tradition (1. uppl.). [Bollebygd]: [L. Skatt]. Libris 1303413
Torp och torparminnen: Stensåsen, Upptröst, Hungerhult i Bollebygd och Seglora socknar : dokumenterade vid studiecirkeln "Torp och gårdar" 1989/90 i Hultafors bygdegård planerad av Studieförbundet Vuxenskolan (4., [rev.] uppl.). Hultafors: Bygdeforskarna. 2003. Libris 9809791
Wasling, Jesper (2005). ”En rundtur i Bollebygd”. Från Borås och de sju häraderna (Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening, 1943-) 2005 (49),: sid. 11-24 : ill.. ISSN 0347-2477. ISSN 0347-2477 ISSN 0347-2477. Libris 10194811

Externa länkar

Arkiv relaterade till Bollebygds socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Bollebygds socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Bollebygds socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bollebygd socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] Administrativ historik för Bollebygd socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-4] [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941

[NE-5] [a b] Nationalencyklopedin

[6] Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Bollebygds socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bollebygds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[10] Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 45. Libris 11485399. ISBN 9197431680

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]