Carl Eric Lagerheim
| Carl Erik Lagerheim | |
 | |
| Född | Carl Eric Bergqvist 28 juli 1742[1] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 21 december 1813[1] (71 år) Jakob och Johannes[1], Sverige |
| Begravd | Blidö kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1778–1779 (1778–1779) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1786 (1786–1786) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1789 (1789–1789) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1792 (1792–1792) Kommerseråd (1792–) Ordförande, Statskontoret (1796–1813) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1800 (1800–1800) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1809–1810 (1809–1810) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1812 (1812–1812) | |
| Barn | Erik Julius Lagerheim (f. 1786) Gustaf Adolf Lagerheim (f. 1788 och 1788) |
| Föräldrar | Carl Eric Bergquist |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Nordstjärneorden (1794) Kommendör av Nordstjärneorden (1800) Kungliga Serafimerorden (1811) Carl XIII:s orden (1811) | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Eric Lagerheim, före adlandet Bergquist, född 28 juli 1742 i Stockholm, död där 21 december 1813, var en svensk friherre och ämbetsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lagerheim var son till gravören Carl Bergquist och hans hustru Gertrud Elisabeth Eckeroth. För att lätta sina fattiga föräldrars näringsbekymmer antog han tidigt en skrivartjänst hos en morbror, som var kronofogde, och erhöll genom dennes bemedling 1764 plats som extra kammarskrivare i kammarkollegium.
Han förflyttades därifrån till kammarrevisionen och slutligen till kommerskollegium, där han utnämndes till kamrerare i första kamrerarekontoret 1770. År 1772 befordrades till assessor i Handels- och manufakturdivisionen av kommerskollegium och insattes till ledamot i den kommission, som arbetade för att föreslå förbättrade tullagar.
Adlad 1777 antog han namnet Lagerheim och blev 1792 på en gång kommerseråd och ledamot i allmänna ärendenas beredning. Dessa utnämningar var en omedelbar följd av hans befattning som sekreterare i hemliga utskottet vid riksdagen i Gävle, vartill han av Gustav III utsågs, även om han inte till fullo delade kungens politiska åsikter. Strax efter att Gustav IV Adolf själv tillträtt regeringen, blev Lagerheim ledamot i den nya statsberedningen, och chef för statskontoret. År 1805 utnämndes han till president i statskontoret.
År 1807 upphöjdes han i friherrligt stånd och 1811 till serafimerriddare. 1799 hade han blivit ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, till vars förvaltning han uppgjorde en ny plan. Han hade för avsikt att göra det samma i Serafimerordensgillet, då han avled. Lagerheim var sedan 1771 gift med Anna Kristina Gerdes. I äktenskapet föddes sonen Gustaf Adolf Lagerheim.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Lagerheim iklädd lilla serafimerdräkten samt bärandes runt halsen kedjorna för Serafimerorden och Nordstjärneorden. Han bär även Svärdsordens kommendörskors, samt riddartecknet av Carl XIII:s orden. Målning av Johan Gustaf Sandberg.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lagerheim, 1. Carl Erik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Stig Jägerskiöld: Carl Eric (Bergquist) Lagerheim i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Carl Eric (Bergquist) Lagerheim, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10896, läs online.[källa från Wikidata]
|