Hoppa till innehållet

Carl Wennérus

Från Wikipedia
Carl Wennérus
Född1 april 1821[1][2][3]
Ölseruds församling[1][2]
Död24 april 1905[1][4] (84 år)
Lidköpings församling[1][4], Sverige
BegravdLidköpings norra begravningsplats[5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1][3]
SysselsättningPolitiker[1], rådman[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1865–1866)[1][3]
Andrakammarledamot, Lidköpings, Falköpings och Hjo valkrets (1870–1875)[1][3]
Styrelseledamot (1872–1902)[6]
Borgmästare, Lidköpings stad (1873–)[1][3]
Andrakammarledamot, Lidköpings, Falköpings och Hjo valkrets (1883–1887)[1][3]
Politiskt parti
Inget[7]
FöräldrarCarl Anders Wennérus[1]
Redigera Wikidata

Carl Axel Johan Wennérus (i riksdagen kallad Wennérus i Lidköping), född 1 april 1821 i Millesviks församling, Värmlands län, död 24 april 1905 i Lidköping, var en svensk borgmästare och riksdagsman.

Wennérus var borgmästare i Lidköping. Han var riksdagsman för borgarståndet i Lidköpings stad och Filipstads stad vid ståndsriksdagen 1865–1866 och blev senare ledamot av andra kammaren för Lidköpings, Falköpings och Hjo valkrets 18701875 samt 1883-första riksmötet 1887. Wennérus är begravd på Norra begravningsplatsen i Lidköping.

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 357, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgemw, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Ölseruds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13672/C I/2 (1806-1861), bildid: C0039682_00039, sida 63, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 259, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Lidköpings församlingars kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker: huvudserien, SE/GLA/13330/F I/2 (1895-1914), bildid: 00091824_00130, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/2 SE/GLA/13330/F I/2, läs onlineläs online, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Måns Mannerfelt, Västergötland-Göteborgs järnvägar : en historik (Faks.-uppl), 1980, s. 43.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 357, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]