Coco Norén
| Coco Norén | |
 Coco Norén i Almedalen 2023. | |
| Född | 15 juli 1968 |
|---|---|
| Forskningsområde | Språkvetenskap |
| Doktorsavhandling | Reformulation et conversation : De la sémantique du topos aux fonctions interactionnelles |
| Känd för | Prorektor för Uppsala Universitet (sedan 2021), professor. |
Coco Norén, född 15 juli 1968, är en svensk språkvetare och professor i franska på institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet.
Coco Norén disputerade 1999 med avhandlingen Reformulation et conversation : De la sémantique du topos aux fonctions interactionnelles[1] och blev docent 2005. Hennes forskning handlar om argumentativa och polyfona markörer utifrån ett semantisk-pragmatiskt textperspektiv. Den teoriramen har använts för att analysera särdrag i olika typer av diskurs som informella samtal, mediafranska och franskspråkiga Europaparlamentarikernas argumentation.[2]
Anställningar
Professor i franska, Uppsala universitet (2011)
Akademiforskare, Kungl. Vitterhetsakademien (2008-2013)
Utbildningsledare, Kansliet för humaniora och samhällsvetenskap (2006-2008)
Forskare Torgny Segerstedt Pro Futura, SCAS Swedish Collegium for Advanced Study (2002-2008)
Förtroendeuppdrag
Inspektor för Stockholms Nation (2024-)
Prorektor, Uppsala universitet (2021- )
Dekan för Språkvetenskapliga fakulteten (2014-2020)
Studierektor för forskarutbildningen, Institutionen för moderna språk (2004-2005)
Studierektor för grundutbildning och forskarutbildning, Institutionen för lingvistik (2001-2004)
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Fløttum, K., Jonasson, K. & C. Norén (2007). ON – pronom à facettes. Bryssel: Deboeck/ Duculot, Collection Champs Linguistiques. Recherches.
- Nølke, H., Fløttum, K. & C. Norén (2004). ScaPoLine - La théorie SCandinave de la POlyphonie LinguistiquE. Paris: Kimé.
- Norén, C. (1999). Reformulation et conversation. De la sémantique du topos aux fonctions interactionnelles. Acta universitatis uppsaliensis, Studia Romanica, 60. Uppsala: Uppsala University Library.
Artiklar (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Norén, C. & Josserand, J.F. (soumis). Intervention et compte rendu du débat parlementaire européen- une question de diamésie ? Studia Neophilologica
- Norén, C., Melander, B., Josserand, J. & L. Nyroos (soumis). "Röster i samspel och konflikt. Den Europaparlamentariska debattens textpolyfoni". Langage et société, temanummer Reuter, H. (red.) Le Nord en français : traduction, interprétation, interculturalité.Mo
- Nyroos, L., Josserand, J. & C. Norén (2013). »Plenum är som Twitter» – svenska delegaternas syn på inlägg i Europaparlamentet. Språk & Stil 23. (ISSN 1101-1165)
- Norén, C. (2013). Doing politics or doing media? – A linguistic approach to European parliamentary debate. Fløttum, K. (ed.), Speaking of Europe.Approaches to complexity in European political discourse. Amsterdam: John Benjamins. 43-64.
- Norén, C. (2012). Increasing argumentative force in parliamentary debate. The example of surtout (‘above all’). Liliana Ionescu-Ruxăndoiu (ed.) Parliamentary Discourses across Cultures: Interdisciplinary Approaches, Cambridge Scholars Publishing. 91-104.
- Norén, C. (2006). Vem är 'on'? Tredje personen i polyfoniteorin. Therkelsen, R. (éd.) Sprogligt polyfoninetverk. Roskilde: Roskilde Samfundslitteratur. 99-117.
- Andersson, B., Andersson, C., Norberg, U. & C. Norén (2005). "När jag får min lön, tänker min fru köpa en ny hatt." Granskning av övningsmaterialen i Franska A och Tyska A ur ett genusperspektiv. Rapport med stöd från Uppsala universitets jämställdhetsenhet. Uppsala: Universitetstryckeriet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”diva-portal”. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A163231&dswid=4010. Läst 15 december 2014.
- ^ ”Institutionen för moderna språk”. Arkiverad från originalet den 20 december 2014. https://web.archive.org/web/20141220131436/http://www.moderna.uu.se/coconoren/forskning/. Läst 15 december 2014.