Diamantfasan

	Diamantfasan; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult hane och hona
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hönsfåglar; Galliformes
Familj	Fasanfåglar; Phasianidae
Släkte	Chrysolophus
Art	Diamantfasan; C. amherstiae
Vetenskapligt namn
	§ Chrysolophus amherstiae
Auktor	(Leadbeater, 1829)
Synonymer
	Phasianus Amherstiae Leadbeater, 1829

Diamantfasan^[2] (Chrysolophus amherstiae) är en asiatisk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.^[3]

Utseende

Diamantfasanen är en mycket långstjärtad fasan med en fullständigt omisskännlig fjäderdräkt hos hanen. Storleken skiljer sig mellan könen: hanen 105–120 centimeter (varav stjärten 75-90) och honan 60–80 centimeter (varav stjärten 25-30). Hanen har vita breda fjädrar med svarta spetsar som hänger ner över nacken som ett dok, och som kan fällas ut till en solfjäder. Mantel och vingar är vidare mörkblå, nedre delen av ryggen guldgult som övergår i eldrött innan den extremt långa svartvita fiskbenstecknade stjärten. Framsidan av huvudet och bröstet är svart och buken vit.^[4]

Honan är förutom mycket mindre helt anspråkslöst tecknad i rödbrunt med mörk tvärvattring. Honan har ovattrad buk, ett grått hudlöst parti runt ögat, mörkare framhals och hjässa samt stjärten kraftigare tvärbandad.^[4]

Utbredning och systematik

Diamantfasanen är närbesläktad med guldfasan och tillsammans utgör de släktet Chrysolophus.^[3] Fågeln förekommer i bergsområden från sydöstra Tibet och sydvästra Kina till norra Myanmar.^[3] Den introducerades till Storbritannien under 1900-talet där det länge fanns några små viltlevande populationer som höll till i skogar med tät undervegetation som rhododendron och björnbär.^[4] Beståndet anses dock inte längre självuppehållande.

Ekologi

För att vara en så praktfull fågel vet man förvånansvärt lite om diamantfasanens liv i det vilda. Den trivs i skogiga kulliga områden med bambu och täta snår mellan 2 100 meter och 3 600 meters höjd, ofta högre upp än guldfasanen. Den lever av insekter som tvestjärtar och små skalbaggar, spindlar samt bambuskott.^[5]

Diamantfasanen häckar från mitten av april. Boet är runt och grunt, sparsamt fodrat med döda löv och placerat under en buske eller döda grenar. Den lägger sex till sju ägg som ruvas ensam av honan i 24 dagar.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Bildgalleri

Hona
Juvenil hane.

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar grevinnan Sarah Amherst (1762-1838), första fru till William Amherst, 1:e earl Amherst, generalguvernör i Bengalen 1823-1828.^[6]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Chrysolophus amherstiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 58-59. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [a b] McGowan, P.J.K. & Kirwan, G.M. (2018). Lady Amherst's Pheasant (Chrysolophus amherstiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53511 22 januari 2018).
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör diamantfasan.
Bilder & media
Wikispecies har information om Chrysolophus amherstiae.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Chrysolophus amherstiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Fågelguiden-4] [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 58-59. ISBN 978-91-7424-039-9

[hbw-5] [a b] McGowan, P.J.K. & Kirwan, G.M. (2018). Lady Amherst's Pheasant (Chrysolophus amherstiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53511 22 januari 2018).

[6] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]