Dirk Jan de Geer
| Dirk Jan de Geer | |
 | |
| Född | 14 december 1870[1][2][3] Groningen |
|---|---|
| Död | 27 november 1960[4] (89 år) Soest, Nederländerna |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
| Utbildad vid | Universitetet i Utrecht  |
| Sysselsättning | Politiker, advokat, journalist, författare[5] |
| Befattning | |
| Municipal councillor of Rotterdam Representanthusledamot i Nederländerna, Schiedam (1907–1921)[6][7][8] Member of the Provincial Executive of South Holland (1908–1920)[8] Arnhems borgmästare (1920–1921)[8] Nederländernas finansminister (1921–1923)[8] Representanthusledamot i Nederländerna (1922–1922)[8] Nederländernas inrikes- och kungarikesminister (1925–1926)[8] Nederländernas premiärminister (1926–1929)[8] Nederländernas finansminister (1926–1933)[8] Representanthusledamot i Nederländerna (1933–1939)[8] Minister van staat (1933–1947)[8] Member of the States-Provincial of Zuid-Holland (1935–1939)[8] Formator (1939–1939)[9][8] Nederländernas finansminister (1939–1940)[8] Nederländernas premiärminister (1939–1940)[8] | |
| Politiskt parti | |
| Kristliga Historiska Unionen[7][6] | |
| Barn | Eddy de Geer van Oudegein (f. 1907) |
| Redigera Wikidata | |
Dirk Jan de Geer, född 14 december 1870, död 28 november 1960, var en konservativ nederländsk politiker. Han var premiärminister i Nederländerna 1926–1929 och 1939–1940.
de Geer blev juris doktor i Utrecht 1895. Han var borgmästare i Arnhem 1907–1922 och medlem av generalstaternas andra kammare som representant för det kristligt-historiska partiet. År 1922 inträdde han som finansminister i Charles Ruijs de Beerenbroucks ministär men avgick i augusti 1923 på grund av meningsskiljaktigheter rörande ett flottanslag. Augusti-november 1925 var han inrikesminister och jordbruksminister i Hendrikus Colijns ministär. 4 mars 1926 trädde han i spetsen för en expeditionsministär, inom vilken han även övertog finansministerposten. Regeringen satt till augusti 1929, då den avlöstes av Beerenbroucks, i vilken de Geer ingick som finansminister. Han misslyckades 1940 med ett försök att förhandla fram ett fredsavtal mellan Tyskland och Storbritannien. Efter den tyska ockupationen följde han först drottning Vilhelmina i exil, men återvände snart. Efter kriget fråntogs han flera utmärkelser, exempelvis hederstiteln statsminister.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dirk Jan de Geer, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 80773688, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Dirk-Jan-de-Geertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Walter Schellenberg & Schutzstaffel, Sonderfahndungsliste G.B., Schutzstaffel.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, resources.huygens.knaw.nl .[källa från Wikidata]
- ^ bok, läs online, läst: 16 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Onze Afgevaardigden : portretten en biographieën der leden van de Eerste en Tweede kamer der Staten-Generaal : verkiezingen 1909., 4, Nijgh & Van Ditmar, 1909, s. 307, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Onze Afgevaardigden : portretten en biografieën der leden van de Eerste en Tweede Kamer der Staten-Generaal, verkiezingen 1913, 5, Nijgh & Van Ditmar, 1913, s. 359, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Parlement.com, Parlement.com-ID: vg09ll0wgqzj, läst: 1 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Parlement.com, Parlement.com-ID: vh8lnhrp8ws1.[källa från Wikidata]