Diskussion:Ackordanalys

H och B

I denna artikel kallas stamtonerna C, D, E, F, G, A, B. I artikeln ton kallas de C, D, E, F, G, A, H. I föreliggande artikel (ackordanalys) finns en rad antydningar om att beteckningen H, som har en månghundraårig tradition i Sverige, skulle vara på väg ut. Dessa påståenden måste beläggas betydligt bättre än som hittills varit fallet. Mitt intryck – men jag är inte proffsmusiker – är att H är den klart dominerande benämningen, och att denna dominans är särskilt tydlig inom klassisk musik och inom högre undervisning. Om jag hade skrivit denna artikel från grunden skulle jag utan tvekan ha valt H framför B. Salcional 6 september 2008 kl. 23.44 (CEST)

Om man tittar på historiken verkar det som om olika personer har varit inne och ändrat fram och tillbaka mellan H och B, med resultatet att olika varianter förekommer t.o.m inom samma artikel. Vad som behövs är nog att en standard sätts för hela svenska wikipedia, för det här verkar vara ett problem i nästan alla artiklar som har med tonnamn att göra. Jag är själv ingen erfaren användare så jag vet inte hur man ordnar någonting sådant. --Niklas R 7 september 2008 kl. 20.43 (CEST)

Ja en standard krävs. Diskussion och omröstning görs förslagsvis i Wikipediadiskussion:Projekt musik. Källhänvisningar är dock viktigare än argumentation. Mange01 8 september 2008 kl. 00.12 (CEST)

Sammanhang?

Den här meningen: "C♯, D♯, F♯, G♯ och A♯ betecknar alltså samma ackord som D♭, E♭, G♭, A♭ och B♭" verkar lite lösryckt. Kanske har sammanhanget försvunnit på vägen? Är det någon som vill utveckla den? Jag anser nog att en hänvisning till enharmonik kan räcka. --Niklas R 9 september 2008 kl. 03.55 (CEST)

Jag tycker också att det är lösryckt, och hittar inte något riktigt naturligt sätt att trycka in något om enharmonik just där heller. Det blir bara onödigt spretigt. /Rolf B 9 september 2008 kl. 09.17 (CEST)

Det kan ju vara någon som börjat på någonting och inte hunnit färdigt, men om inget händer på några dagar så tycker jag meningen ska bort. --Niklas R 10 september 2008 kl. 11.19 (CEST)

Dur- och mixolydisk skala

Hej! Jag tog bort "eftersom e ligger på sjätte skalsteget i G-durs skala" under rubriken färgningar och ersatte med "eftersom e ligger på sjätte skalsteget i en G-mixolydisk skala", jag tyckte det låg mer i linje med avsnittets almänna budskap... Några invändningar? --Niklas R 24 november 2008 kl. 10.53 (CET)

Dim-ackord

Jag är tveksam till om redigeringen av Mange01 den 29 december 2008 kl. 22.24 gjorde artikeln bättre. I den föregående versionen förklaras dim utifrån att man har en C-durtreklang och sänker tonerna (utom grundtonen) ett halvt tonsteg. Då blir treklangen förminskad (diminished); mer exakt är det kvinten som är förminskad. Det verkar logiskt. Om man vill lägga till en fjärde ton och fortsätta att kalla ackordet förminskat så lägger man till en dubbelsänkt sjua, dvs. bessess (enharmoniskt identisk med tonen a). Räknade från grundtonen är såväl kvinten som septiman då förminskade. Så långt tycker jag att saken är klar. Mange01 har redigerat så att dim-ackordet inte längre uppges att i sin ursprungsform vara en treklang, utan en fyrklang som ska härledas ur C7-ackordet. I C7-ackordet är, genom konvention, sjuan sänkt ett halv tonsteg. Dim-ackordet skulle man då få genom att sänka alla toner utom grundtonen ett halvt tonsteg. Tersen och kvinten blir då sänkta, och septimen blir dubbelsänkt. Visst, detta ger ju samma resultat avseende det fyrtoniga ackordet, men jag undrar: Är det riktigt att dim-ackordet alltid ska uppfattas som ett fyrtonigt ackord? Jag tycker att det verkar rimligare att säga att dim-ackordet ursprungligen avser en förminskad treklang, men att den sedan kan byggas på med en förminskad septima. I Mange01:s redigering är det ingen skillnad alls mellan Cdim och Cdim7. Enligt min uppfattning, och enligt den engelska artikeln, är det skillnad. Dessutom kallas Cdim7 nu för "halvförminskat", vilket jag inte skulle vilja kalla det (jämför den engelska artikeln). Salcional 31 december 2008 kl. 00.45 (CET)

Gott nytt allihop! Och tack för att du upptäckte detta Salcional. Problemet är att i vissa böcker är dim en fyrklang, i andra en treklang, och där skriver man istället dim7 för att beteckna fyrklangen. Jag har lagt ut några källor som stödjer båda skrivsätten. Dessutom åtgärdade jag mitt misstag gällande halvförminskade ackord.

Vad är vanligaste skrivsättet? Jag har sällan sett ackordet Cdim7 i notskrift, utom i the Real Book-serien och vissa musikteoriböcker. Och treklangen är mycket ovanlig - i the New Real Book hittar jag inte treklangen (dim) i någon låt efter en snabb genombläddring, utom i bokens ackordtabell. I de flesta andra böcker i min bokhylla står det Cdim, inte Cdim7, vilket jag alltid tolkar som en fyrklang. Treklangen skulle jag skriva Cm-5 eller Cmb5 för att undvika sammanblandning. Halvförminskat septimackord skrivs nästan alltid Cm7-5 eller Cm7b5 vad jag har sett. Har ni någon annan erfarenhet? Mange01 1 januari 2009 kl. 14.51 (CET)

Harmonik i traditionell europeisk konstmusiktradition baseras väldigt mycket på treklanger. Där lägger man till septimor mest för att skapa spänning inför övergång till en ny treklang. Ett slutackord inehåller ingen septima. I kontrast till detta består jazzharmonik i allmänhet av fyrklanger. En standardformel är 2-5-1-progressionen, t.ex. Dm7 G7 Cmaj7. Följder av detta slag (ibland bara 2-5 som i Dm7 G7 Em7 A7 Dm7 G7 Cmaj7) finns precis överallt i jazzharmoniken. "Rena" treklangsackord är mycket ovanliga, vilket också märks i Real Book. Om de finns, är det inte alls säkert att man spelar dem rena, eller också spelas de rena bara för att ge utrymme för basen att lägga till den fjärde tonen (t.ex. C med Bb i basen). Ett typiskt slutackord innehåller en maj-sjua även om den noteras ren. Jag tror att denna dim-diskussion beror på att det finns två olika perspektiv och att den som är van vid det ena inte alltid vet så mycket om det andra. /Rolf B 1 januari 2009 kl. 19.59 (CET)

Tack för klargöranden och ändringar i artikeln, Mange01. Nu tycker jag att texten är bättre. Rolf B, du har säkert rätt i att hur man ser på dim-ackordet kan bero på om man kommer från det klassiska hållet eller från jazzhållet.

Frågan är om någon inte borde importera några av tabellerna från den engelska artikeln och infoga dem i den svenska artikeln (efter vederbörlig översättning och ev. anpassning). Jag tror att de kunde göra pedagogisk nytta. Salcional 2 januari 2009 kl. 12.44 (CET)

Ett tillägg: förminskade treklanger är säkert mycket ovanliga i jazz och pop, som ni säger, men de är faktiskt mycket vanliga inom t.ex. koralharmoniseringar från 1500-talet och framåt. Om ni tittar i en koralbok kommer ni att finna många förminskade treklanger. (Där brukar de funktionsharmoniskt fungera som dominantseptimackord utan grundton, vanligen med kvinten i basen. Exempel: a-c-fiss i G-dur.) Om man säger att dimackordet är en fyrklang, vad ska man då säga att den förminskade treklangen i koralharmoniseringar är för slags ackord, om man inte vill bli missförstådd? Salcional 2 januari 2009 kl. 16.09 (CET)

Håller med om att dimavsnittet är bättre nu... Ang vilka toner som ingår i ett dimackord och hur de ska stavas (är A:et i ett Cdim egentligen ett bessess?) så vill jag minnas att den vanligaste tolkningen av dimackord i traditionell harmonilära är som ett dominantseptimackord med lågaltererad nona, tersen i basen och utesluten grundton, dvs ett Edim skulle vara ett C7-9/E med tonen c borttagen. Med den tolkningen är ett Cdim inget C-ackord utan egentligen ett Ass (och sexan är en förminskad septima dvs a:et är ett bessess), borde den här tolkningen också finnas med i artikeln?--Niklas R 2 januari 2009 kl. 16.30 (CET)

Ojdå salcional hann före mig... problemet om man kallar fiss-a-c (ofullkomlig dominant med tersen i basen) för ett dimackord blir väl att fiss-a-c-ess inte blir dim7 utan dim9 :) kanske måste vi lämna funktionsanalystänket helt utanför? Förminskade treklanger kan man isf kalla -5-ackord.--Niklas R 2 januari 2009 kl. 16.40 (CET)

Förlåt moll-5 menar jag!--Niklas R 2 januari 2009 kl. 16.42 (CET)

Rekommenderad artikel: motivering

Jag anser att denna artikel, utöver att uppfylla kriterierna i Wikipedia:Rekommenderade artiklar, även är pedagogisk och välstrukturerad. Jag har därför markerat den som rekommenderad. Åtgärdsmallen som önskar fler illustrationer utgör enligt mig inget hinder då artikeln redan har två illustrationer. Mycket bra gjort av er som skrivit denna artikel! Det var trevlig och intressant läsning. --Bensin 31 mars 2011 kl. 10.36 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Ackordanalys. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20081201094857/http://www.musicarrangers.com/star-theory/c03.htm till http://www.musicarrangers.com/star-theory/c03.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 september 2017 kl. 04.59 (CEST)