Diskussion:Byte

Versaler och gemena i förkortningar

Tillämpningen i litteraturen är ostrukturerad, anarki råder. Det skrivs än si, än så. När det gäller storheter är de fastställda reglerna att versal används när enheten uppkallats till ära av någon person, exv Hz  (Heinrich Hertz). När det gäller datateknik är det särskilt känsligt med bokstaven B. Skriven versalt skall den ibland tolkas Baud, gement b  kan läsas bit  (aldrig bits), men lika ofta är det beteckningen för tryckenheten bar. Ofta ser man b (= bit), när det egentligen är b/s som avses. Rätteligen ska dock Baud förkortas Bd, så blir det inga missförstånd på den punkten. Men det syndas ofta.

Gigabyte ska – när ordet förkortas – alltid skrivas Gb. GB ska läsas som Glassbolaget.

För prefixen gäller enligt ISO-bestämmelser huvudregeln att det som är mindre än grundenheten skrivs med gemen bokstav (exv dm, cm, mm), medan det som är större skrivs med versal (exv MWh, GWh, TWh). Ett undantag är prefixet kilo  som enligt huvudregeln egentligen i förkortad form borde skrivas versalt: K, men där ISO av historiska skäl säger gement k  p g a att massenheten kg  i MKSA-systemet i sig innehåller ett prefix (som strikt inte borde förekomma). "Vän av ordning" skulle naturligtvis föredra något nypåhittat namn för massenheten, när CGS-systemet övergavs, men så har alltså ej skett, och det får vi väl leva med under överskådlig tid.

F ö kan KB  betyda såväl Kungliga Biblioteket, Kommandibolag som Konstnärsbaren.

Inom informationsteknologiområdet råder anarki även beträffande typografin för prefixet k, än blir det si, än blir det så. En stilla förhoppning är att Wikipedia i alla språkversioner strävar efter ett enhetligt enhetsbetecknningssätt, som följer av ISO uppställda regler (= uppdrag till städpatrullerna). / 82.182.149.179 30 maj 2006 kl.17.15 (CEST)

Att GB kan betyda både Glassbolaget och gigabyte är inte konstigare än att SAS kan vara en förkortning för både ett flygbolag och ett mjukvaruföretag.

Datatermgruppens rekommendation är till för att motverka anarki, och där står det att man skiljer mellan b = bit och B = byte. Baud är inte detsamma som bit per sekund, annat än i de långsammaste hastigheterna där man verkligen överför bipolära data. Baud är detsamma som symboler per sekund, och det innebär att vid 9600 bit per sekund är trafiken 2400 baud, bara som ett exempel.

Datatermgruppen har dessutom försökt införa separata multipelprefix för 1024 och 10²⁰, och kalla dem för kibi (ki) och mebi (Mbi). Man skulle alltså enligt denna rekommendation inte tala om 256 megabyte, utan om 256 mebibyte (256 MbiB). Att sedan dessa multipleprefix inte vunnit burskap är väl att jämställa med att vi idag tala om mus och inte om råtta. Datatermgruppens föregångare vile inte rekommendera "mus" som översättning av "mouse", då den gav ekivoka associationer. /RaSten 30 maj 2006 kl.18.30 (CEST)

Jag tror inte att någon har påstått att Baud skulle vara samma som bit/s, men ett förtydligande är aldrig fel. /Rolf B 30 maj 2006 kl.21.18 (CEST)

Jag tycker inte parallelen med "mus"/"råtta" håller. Det här rör sig inte om någon flummig översättning införd av Datatermgruppen, utan om precis samma prefix som används på engelska. De binära prefixen är internationell standard som rekommenderas av International Electrotechnical Commission och jag har sett dem användas många gånger i tekniska sammanhang. Att de är mindre vanliga än de decimala prefixen ser jag inte som ett argument mot att använda dem, utan snarare pekar det på Wikipedias förmåga att vara uppdaterad om vi använder dem. Det rör sig trots allt inte bara om att föredra en synonym över en annan, utan om att tydliggöra skillnaden mellan två helt olika saker (10³ vs 2¹⁰).

Det kan påpekas att den korrekta översättningen av mouse  är mus. Råtta  på svenska är rat  på engelska. En annan sak är att vi i svenskan många gånger säger råtta, när det i sjäva verket rör sig om möss, som är en annan djurart. F ö föreligger den ekivoka problematiken även i andra språk, exv norska och franska. En förklaring till denna språkgränsöverskridande tolkning finns förmodligen någonstans långt tillbaka i tiden i något latinskt eller grekiskt uttryck. "De nio muserna"? / 82.182.149.179 3 juni 2006 kl.00.12 (CEST)

Det är helt korrekt att bit bör betecknas b medan byte betecknas B. Således bör kilobyte förkortas KB och vara lika med 1000 byte, medan 1024 byte är en kibibyte (KiB). Fredrik 30 maj 2006 kl.20.23 (CEST)

Svenska datatermgruppen skriver så här: Några fastställda beteckningar för byte och bit finns däremot ännu inte, men B har vunnit viss spridning som förkortning av byte. Ofta ser man att B även får stå för bit, men det är naturligtvis inte lyckat. Vi rekommenderar därför att både bit och byte alltid skrivs ut. De uppmärksammar oss alltså på risken för missförstånd och har en i mitt tycke klok rekommendation i väntan på en eventuell officiell standard. /Rolf B 30 maj 2006 kl.21.18 (CEST)

Fredrik, det är väl klart att kilobyte bör förkortas kB? Skriver du Kg när du menar kg (kilogram)? 84.216.44.180 16 februari 2009 kl. 09.16 (CET)

Varför ta bort uttal på byte?

Användare:193.180.142.99 raderade uttalsangivelsen för byte. Jag tycker dock att det finns fullt fog att ha den kvar, eftersom det här inte handlar om att vi ska byta grejor med varann. /Rolf B 28 november 2006 kl. 16.44 (CET)

Byte eller Oktett

En användare ändrade alla förekomster av ordet byte till ordet oktett i artikeln UTF-8. Vilket ord gäller, byte eller oktett? Användaren tycker säkert att det är tydligare eftersom en byte historiskt kunnat ha annat än 8 bitar. Men oktett (franskt låneord) är väl inte etablerat på svenska i datavärlden. Wikipedia ska inte vara stället att lansera nya begrepp som inte är etablerade. --BIL 5 november 2010 kl. 11.48 (CET)

Oktett används konsekvent i standarderna (RFC). Dessa är i och för sig på engelska; jag vet inte hur man skriver i svenska översättningar, men jag kan tänka mig att man följer originalet på denna punkt. I allmänna redogörelser torde byte vara så gott som allenarådande, också på engelska. --LPfi 5 november 2010 kl. 12.22 (CET)

En standard är ett dokument som är avsett att definiera nya begrepp, läsbart för experter. Det är till exempel så att standarder undviks för utbildning för att de har alltför juridiskt språk och att man undviker exempel och hänvisningar. Man översätter inte datastandarder till svenska vad jag vet. Wikipedia är ett uppslagsverk, som ska vara läsbart för den som bara har grundkunskaper. Alltså bör vi inte följa standarderna bara för att de formellt har hög status. Läs också en:Wikipedia:Make technical articles understandable --BIL 30 november 2010 kl. 13.21 (CET)