Diskussion:Flamländska

Dialekt eller språk

Varför kategoriseras flamländska som dialekt och inte språk här? Hur underbyggs det? En person från norra Nederländerna har väldigt svårt att förstå någon från södra Flandern. Den striktaste definitionen av språk är när man inte kan förstå varandra, vilket är fallet. De har olika ord och totalt olika uttalanden. Det är precis som skillnaden mellan norska och svenska, och norska anses ju som ett språk - inte en dialekt av svenska. Att påstå det skulle vara oerhört kränkande för norrmän; och det är också kränkande för flamländarna att påstå de talar en nederländsk dialekt. Lika lite som de talar spanska i Portugal. Faktum är att man skulle lika gärna kunna säga att svenska är en norsk dialekt.

Det ser dessutom väldigt underligt ut att det sen finns tre dialekter av "dialekten". Jag anser det ska stå språk, inte dialekt. Möjligtvis med bemärkningen, "besläktad med nederländska". --Dbjorck 25 april 2009 kl. 09.45 (CEST)[svara]

Läget är mycket jämförbart med finlandssvenska. /Pieter Kuiper 25 april 2009 kl. 10.00 (CEST)[svara]

Ja, mycket likt. Fast uttalsskillnaderna är större mellan nederländska och flamländska. Men under tiden har jag funnit flera officiella sidor, inkl. flamländska sidor, där det står de talar nederländska, och att flamländska är en "variant" av nederländska. Om de själva anser det, är det ju OK. --Dbjorck 25 april 2009 kl. 10.12 (CEST)[svara]

Nederlands och inte Vlaams är vad ett av de officiella språken i Belgien, tillika landets mest talade, kallas på sitt eget språk, och därför räknas flamländska som en dialekt snarare än ett språk. Medan det är vanligt att många dialekter av de egna talarna vill betraktas som egna språk, är det tvärtom med flamländarna - de är mycket petiga med att språket skall kallas nederländska. Sannolikt är detta av historiska skäl, för att markera att flamländarnas språk i likhet med de franskspråkiga belgarnas språk är en del av ett större språk. Tomas e 14 mars 2010 kl. 17.12 (CET)[svara]

Låter rimligt. Den politiska aspekten är viktig i Belgien, där nu den nederländsktalande andelen av sjukhuspersonalen i landets huvudstad sjunkit till cirka 7,5 procent (enligt källa länkad i artikeln). Vallonerna talar också diverse olika språk till vardags, där wallon och tournaisien är två exempel. Men litteraturen på de lokala språken är i likhet med flamländskan väl närmast försumbar. Och i RTBF (de franskspråkiga nyheterna kan i Sverige bland annat ses via TV5 Monde) talas franska med ofta knappt hörbar belgisk accent.--Paracel63 (disk) 13 juni 2013 kl. 00.59 (CEST)[svara]

Strök två parenteser från inledningen, här i fetstil: "Flamländska [...] är en nederländsk dialektgrupp (ur kulturell synvinkel) eller ett närbesläktat språk (ur lingvistisk synvinkel)"
Det ska naturligtvis framgå att flamländskans status som språk eller dialekter är oklar, men hela denna kategorisering görs ur "lingvistisk synvinkel" och både språk- och dialektstatus tilldelas av "kulturella" skäl -- ingendera är antingen lingivistisk eller kulturell. Rådande indelning(ar) i enskilda språk och dialekter är överhuvudtaget starkt politisk(a) och fungerar på sin höjd som provisoriska arbetsdefinitioner och som underlag för språklig standardisering. Men de svårigheter detta innebär (för exempelvis en encyklopedi) uppmärksammas bara ytligt och då typiskt när man talar om exempelvis minoritetsspråk utan nation eller (stark) officiell status. --77.105.196.155 15 augusti 2014 kl. 13.21 (CEST)[svara]

För övrigt behöver det inte vara det minsta kränkande för talarna att se deras nationsspråk som en dialekt, eftersom det inte heller är märkligt att tala om sammanhörande dialekter utan att behöva koppla dessa till ett enskilt språk som de skulle vara "dialekter av". Svenska Wikipedia har exempelvis haft artikeln Dialektkontinuum sedan 2006, ett begrepp som används om bl.a. svenska-norska-danska. Ömsesidig begriplighet är också ett begrepp man kan stöta sig med, eftersom det låter ganska kategoriskt ("Talar man det ena språket förstår man det andra!"); i praktiken är det naturligtvis så att man kan vara mer eller mindre van vid det närbesläktade språket och därmed kan man tala och förstå det mer eller mindre väl. Och, såklart, vare sig det handlar om ett obskyrt isolatspråk på en söderhavsö, ett mer närbesläktat språk eller rentav en dialekt på andra sidan länsgränsen, finns det alltid vokabulär och grammatik som skiljer sig från det egna språket och som man behöver lära sig för att uppnå begriplighet i praktiken. --77.105.196.155 18 augusti 2014 kl. 10.45 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Flamländska. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20040623044802/http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=VLA till http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=VLA

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 15 juli 2018 kl. 07.50 (CEST)[svara]