Diskussion:Gustaf V

Homo/bisexuell?

Finns det några belägg för att Gustav V var homo/bisexuell? se Haijbyaffären mvh Konrad Breidenstein 12 december 2005 kl.18.54 (CET)

Språket

Språket på den här artikeln behöver fixas till. --Rapvatten 11 augusti 2005 kl.22.28 (CEST)

Snyggt släktträd!

Titta på Gustafs polska sida! Där finns ett riktigt snyggt html-tillverkat släktträd! Kanske något att ta in som standards på sv.wikipedia? // Astor 14 februari 2006 kl.11.08 (CET)

Nazianklagelser

Jag ställer mig tvekam till de "belägg" för nazisympatier som användare:Bronks nyligen lagt in på denna sida. Att Göring fick Svärdsorden av Gustaf V är obestridligt, men att det skulle bevisa att kungen var vare sig personlig vän med Göring eller nazist är en mycket förlupen slutsats. Ordnar är något som regelmässigt utdelas i samband med olika officiella besök av representanter för olika länder, och Göring fick säkerligen sin orden i egenskap av hög regeringsrepresentant för Tyskland och inte som någon "kompisgåva". Dessutom är jag rätt övertygad om att även regeringen redan vid denna tid hade mycket att säga till om när det gällde kungligt ordensutdelande av utrikespolitisk betydelse. Som en jämförelse kan påpekas att vår nuvarande kung en gång gav Rumäniens kommunistdiktator Nicolae Ceauşescu självaste Serafimerorden - bra mycket finare än Görings Svärdsorden - på direkt uppmaning av regeringen, och jag vill t o m minnas att det var under någon av de borgerliga regeringarna på 70-talet! Det gör ju dock knappast vare sig Torbjörn Fälldin eller Carl XVI Gustaf till kommunistsympatisörer...

Har även (dock för många år sedan) läst Björn Fontanders bok Göring och Sverige och kan inte minnas att den heller påstod att det skulle funnits någon särskilt personlig relation mellan Göring och det svenska kungahuset.

/FredrikT 8 mars 2006 kl.15.13 (CET)

Jag har för mig att Ceauşescu fick denna orden 1980. Det året var mycket riktigt Fälldin statsminister. --Astor Piazzolla 9 mars 2006 kl.19.08 (CET)

Nazist eller inte

Om Gustav V var nazist eller inte kan man ju diskutera, men att skicka gratulationstelegram till Hitler när han anföll Sovjetunionen är väl inte direkt till vanligheterna. Eller vem vet... Saddam Hussein kanske också fick gratulationstelegram när han anföll kuvait, och Bush fick det när han anföll Irak. Eller var skräcken för Ryssland så stor att man resonerade: min fiendes fiende, är min vän? Det finns mycket konstigt som man försöker revidera nu i efterhand för att historien ska se bättre ut.

--83.248.180.28 12 mars 2006 kl.15.32 (CET)Daniel Andersson

Jappp Nazism är ju fult men grabbar tänk lite själva eller gått folk . men på 1940-talet o innan dess var det ok att älska sitt land på detta vis o nej det var inte bara tyskar som var nazister i stort sett alla länder i europa var National Socialister med en förkortning NBazister från det tyska språket ja vi kan hålla på att skylla på att en kung som inte hade makt på något vis i landet sympatiserade med han men vem gjorde inte det då National socialism tillsattes för att förhindra den stora imigrations problem ännu en pålurad grej från de rika o välutbildade

Det är knappast något särskilt märkligt med att Gustaf V skickade telegram med anledning av Hitlers angrepp på Sovjet (om man nu gjorde det; jag har inte läst dokumentet i fråga). Sverige stödde ju Finlands kamp mot Sovjet så mycket man kunde inom neutralitetens ram, och slutet på Ribbentrop-Molotov-pakten innebar ju en väldig avlastning för finnarna.

En statschef skickar allehanda telegram till andra statschefer, både goda och onda, av allt från diplomatisk artighet till specifika poltiska skäl. Skall man citera Gustaf V som telegramskrivare kan man ju även hålla fram t ex hans telegram till ungerske riksföreståndaren Horthy 1944 där han personligen vädjar om att denne skall stoppa förföljelsen av de ungerska judarna ("detta olyckliga folk") eller hans telegram till Stalin 1945 till förmån för de baltiska flyktingarna i Sverige. /FredrikT 10 april 2006 kl.21.47 (CEST)

Att Gustaf V var skräckslagen inför "bolsjevismen" är omvittnat. Jag har under den senaste tiden läst flera självbiografier som nämner kungen i fråga. Gunnar Hägglöfs memoarer i fem band ger besked att kungen sympatiserade med tyska kejsardömet, och till detta bidrog att svenska kungahuset delvis var tysk sett till familjemedlemmarnas nationalitet. Vad beträffar Göring beskriver Hägglöf sina, Dahlerus och Christian Günthers överläggningar om trasiteringarna våren 1940, där kungen nämns en gång, och den svenska delegationen verkar ha mildrat en vrede mot kungen genom att påpeka att han hade folket på sin sida. Kungens popularitet/Folket, inte hans person, användes alltså i diplomatiskt syfte - mot tyska krav. Dessa förhandlingar är i historievetenskapligt avseende besvärliga, då flera viktiga dokument (Hägglöfs) förkommit. Att Nazityskland hade för avsikt att störta den norska monarkin, liksom de gjort i Ungern, talar entydigt emot att det svenska kungahuset skulle sympatiera med Hitler. Skulle det ha förekommit politiskt smutsbyk i det området, vilket det inte finns belägg för, handlar det med andra ord om god min i elakt spel. Hitler visste att kungen i krigets första fas lovat de nordiska länderna sitt oförbehållslösa stöd. Detta verkar ha använts emot Sverige 15 juni 1940. Jag har inte funnit några samtidia skildringar som ens antyder att kungahuset skulle ha varit nazister. Något sådant finns inte heller i Ernst Wigforss memoarer.//--IP 16 maj 2006 kl.14.14 (CEST)

Jag vill bara att man här på sidan noterar vad professor Gunnar Richardson säger om Gustav V, och inte försöker skydda det genom nån sorts rojalistisk försköning. länk: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=675044 Det finns mycket på den här sidan som förskönas, och man kanske ska ta bort alla positiva beskrivningar... t.ex. "I egenskap av berömd diplomat, erbjöd kung Gustaf Tyskland och Storbritannien i augusti 1940 sina tjänster för fredsförhandlingar." när det uppenbarligen finns belägg för att göring ville att kungen skulle mäkla fred. Bilden av kungen här som nån sorts fredsälskande flowerpowerförespråkare är ganska skev.

Daniel Andersson

Fredsälskande är man om man är kung och vet att man kommer att avsättas om Nazityskland kommer att gå in i Sverige - jmfr Norge. Man kan inte både ha en Hitler som statschef och en svensk kung nämligen...//--IP 31 juli 2007 kl. 11.59 (CEST)

Läser man vad Gunnar Richardson skriver i sin kritiska artikel, framgår det också att det är just neutraliteten, fredsälskandet, som kritiseras. Gunnar Richardson kritiserar nämligen att Gustaf V försökte fredsförhandla.//--IP 31 juli 2007 kl. 16.19 (CEST)

Jag tycker att det är ganska dåliga svar, det är precis som om kungen inte får kritiseras, utan man försöker leta dåliga undanflykter för att hans gloria inte ska bli skev. Det är som en i KU sade när dom granskade en viss minister, att denne ministern är en stjärna, och därför inte kan kritiseras. Inga namn nämnda, för det är inte dom namnen som artikeln handlar om.

Daniel Andersson

Och jag tycker att det är skevt att ta Richardssons kritik, som ju i slutänden är kritik mot neutralitetspolitiken (och visst avfall från denna: tyskarnas genomfart genom Sverige). Vad Richardsson säger är ju att svenskar idag har svårt att ställa upp på EU-tanken för att vi stod utanför kriget, t.o.m. gick så långt som att försöka medla fred, när Europa i stort ser kriget mot nazismen som någon som sammanbinder europeer. Richardsson tillhör tydligen dem som menar att vi borde ha slagits vid fronten. (Personligen borde han enligt mig då sympatisera mer med Gustaf V än med Per Albin Hansson, eftersom kungen ibland sägs ha velat gå in i kriget för att stötta grannländerna). Däremot bör man kanske införa i artikeln att Churchill, som ju inte ville ha fred eller sköta det genom diplomati utan slå ner nazisterna med våld, var mycket kritisk mot Gustaf V när denne erbjöd sina fredsförhandlingar. Problemet med allt som har med Sverige och andra världskriget är att ännu är inte allt skrivet om saken.//--IP 1 augusti 2007 kl. 11.06 (CEST)

Bara måste säga att det är sånt här som gör att jag inte vill bli medlem på sidan. Royalistiska historierevisionister. Skulle jag ändra nåt, så skulle det omedelbart tas bort, och felaktiskt hänvisas till att det är faktafel. Daniel Andersson

Om du läser in i Richardssons artikel att Gustaf V var nazist eller sympatiserade med Hitler, eller vad du nu vill framhålla, så kan jag bara säga tack för ditt senaste inlägg.//--IP 1 augusti 2007 kl. 18.10 (CEST)

Här behövs ett rejält arbete!

Med tanke på att den här artikeln handlar om Sveriges långvarigaste staschef i modern tid är den nästan pinsamt kortfattad, fragmentarisk och ogenomarbetad. Jag har börjat med att försöka skapa en struktur i den och strukit en del dublettuppgifter samt onödigt långa rena citat, men det finns fortfarande massor att göra. Hjälp gärna till! /FredrikT 14 maj 2006 kl.19.59 (CEST)

Det verkar som om bara jag hörsammade uppmaningen. Jag har gjort vissa tillägg, men till formen är de mycket notisartade och f ö bristande då de är så kortfattade. Titta gärna igenom mina redigeringar och korriger om något blivit fel.//--IP 15 maj 2006 kl.14.29 (CEST)

Bra jobbat båda två, det behövs mycket arbete med artiklarna om Sveriges regenter. Tyvärr har alltför många plockats från Ugglan från början, vilket gör att de inte precis är lättbearbetade... Lycka till! MVH Grillo 15 maj 2006 kl.17.36 (CEST)

IP - stor eloge till Dig för Ditt idoga arbete med denna artikel de senaste dagarna. Skall gärna se över och göra eventuella kompletteringar - troligen blir det dock inte förrän efter att Lundakarnevalen är över för i år. /FredrikT 16 maj 2006 kl.12.33 (CEST)

Tack för berömmet! Jag har emellertid utelämnat vissa frågor, som rollen i införandet av allmän rösträtt, och annat som jag kände att jag absolut inte hade tillräckliga kunskaper om, och som det vore lätt att feltolka. Sådana felbedömningar kan förstås ändå ha smugit sig in, mig ovetande.

Av alla källor att döma, fanns inga sympatier alls för Hitlers politik. Däremot en ofantlig rädsla för att monarkin skulle gå i stöpet, som magsåret efter skotten i Sarajevo är ett tydligt exempel på. Jag har inte förtydligat att nordicismen hade en preventiv, politisk funktion i att stärka de små nordiska länderna mot stormakterna, för jag har inte hittat den tolkningen, även fastän den är uppenbar. Överhuvudtaget är det tolkningar som artikeln saknar. Jag har nästan uteslutande tagit med konkreta händelser och handlingar, men också i detta är det ett urval där viktiga saker kan ha förbisetts av mig av ren okunnighet. Jag ser fram emot hjälp med artikeln.//--IP 16 maj 2006 kl.13.10 (CEST)

Uppgifter sökes

Jag skulle vilja att artikeln tillfogas vissa uppgifter jag ännu inte hittat:

• Dop: plats, tid, och dopförrättare
• Konfirmation: plats, tid och konfirmationspräst
• Vigsel: vigselförrättare
• Begravning: begravningsförrättare

//--IP 17 maj 2006 kl.09.56 (CEST)

• Jag gissar att relationen med Branting är mer komplicerad än vad artikeln påstår, men jag har återgivit källorna troget. "Respekt" kan förstås betyda något helt annat än hur det framställs nu. Denna relation är av vikt för beskrivningen av händelseutvecklingen de första årtiondena, så det borde utredas.

• Kronprins Gustafs roll i unionsupplösningen brukar särskilt framhållas. medan jag (hittills iaf) tagit det mycket översiktligt. Jag har nämligen inte funnit någon redig beskrivning av detta.

• Jag söker uppgifter om att kungahuset skulle ha stått på Tysklands sida under världskrigen (inte 1911-1914). Detta emotstrides nämligen totalt av alla källor jag har, även de republikanska memoarerna.//--IP 17 maj 2006 kl.11.45 (CEST) Tar bort uppgiften som är helt absurd.//--IP 18 maj 2006 kl.11.20 (CEST)

• Artikeln innehåller en stor lucka under åren ungf. 1890-1907.

• Artikeln borde ta upp den omdiskuterade diktamen om Finland 1940.//--IP 18 maj 2006 kl.10.52 (CEST) Kanske utveckla händelseutvecklingen, orsaken och följderna till diktamen.//--IP 18 maj 2006 kl.13.31 (CEST)

• Jag tolkade omedelbart Arvid Lindmans Dagboksanteckningar s.211 så att Danmark hade sympatier med Ryssland, men vid en andra läsning blir jag osäker. Det gäller stycket om trekungamötet 1914.//--IP 18 maj 2006 kl.19.17 (CEST) Feltolkning som korrigerats.//--IP 19 maj 2006 kl.08.44 (CEST)

Vigselförrättare: "Badens primas, som hette Doll", Victoria av Badens konfirmationslärare. Källa: Gustav von Platens biografi om V av B. Thuresson 10 november 2006 kl. 06.24 (CET)

Göran Hägg

Jag har precis läst Göran Häggs Välfärdsåren. Svensk historia 1945-1986, och kan konstatera att på s. 19 står att Gustaf V ansågs på goda grunder tyskvänlig, så vitt jag kan bedöma av texten, under andra världskriget. Tyvärr finns varken not eller en mer specifik källförteckning som man kan härleda påståendet till, bara "litteratur och lästips" i slutet av boken. Boken är till formen populärvetenskaplig och berättande. Det känns fel att inte nämna detta, men frågan är vilken dignitet källan ifråga ska tillskrivas. Uppgiften motsägs av Jörgen Weibull, Bernadotterna på Sveriges tron, s.94-95 där tyskvänligheten sägs ha varat till första världskriget (om jag inte minns helt fel, har inte boken här nu) troligen avseende trekungamötet, uppskattande omdömen av Ture Nerman, och diverse uppgifter i Ernst Wigforss memoarer. Har någon synpunkter på Häggs bok?//IP 2 augusti 2006 kl.23.45 (CEST)

Jag reagerade också på Häggs påstående eftersom jag inte alls fick den bilden när jag läste Alf W. Johanssons Per Albin och kriget. Kungens roll under andra världskriget utreds i den nyligen utgivna Gustaf V och andra världskriget av Erik Carlsson. Thuresson 31 oktober 2006 kl. 01.30 (CET)

Göran Hägg kastar gärna fram den sortens påståenden utan att bekymra sig om någon kritisk granskning, han gillar att gå längre än andra historiker vill göra när det handlar om personhistoria. Jag skulle nog inte säga att Hägg ensam (eller med ett antal personer som plockat upp det från honom) duger som källa för sådana här saker. /Strausszek 27 september 2009 kl. 13.36 (CEST)

Omröstning utvald artikel

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt regeln:

• Att den på två veckor efter nominering fått enbart och minst 5 utmärkt-röster

---

Gustaf V

• Nominerad av Brallan 29 oktober 2006 kl. 10.35 (CET)
• Motivering: Snubblade in på denna artikel av en slump och såg direkt hur bra denna artikel kan bli.
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

1. Huggorm 29 oktober 2006 kl. 16.02 (CET) Bra källor och noter, välskriven, utförlig.
2. Islander 30 oktober 2006 kl. 01.48 (CET) Japp.
3. andejons 31 oktober 2006 kl. 16.55 (CET) Jättebra.
4. Ynnox 3 november 2006 kl. 00.02 (CET)
5. Thuresson 3 november 2006 kl. 23.04 (CET)
6. twincinema ♡ 5 november 2006 kl. 02.28 (CET)
7. Ronny 5 november 2006 kl. 23.01 (CET) Bra artikel!
8. Eriki 6 november 2006 kl. 13.48 (CET)
9. Elinnea 10 november 2006 kl. 11.17 (CET) (Artikeln är utmärkt, men den inledande sammanfattningen är för kort. Några av bilderna saknar dessutom bildtext.)

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

Stödjer ej

Diskussion

---

Homosexualitet

Jag tycker artikeln verkar vara en bra genomgång av Gustav V:s liv och gärning. Vid en snabb genomläsning finner jag inget nämnande av den återkommande diskussionen om kungens homosexualitet. Jag vet det historiskt svåra i att påstå något om en läggning som förnekas av en samtid inklusive huvudpersonen själv, men en av 50-talets mest omskrivna så kallade skandeler, Haijbyaffären, hade just denna fråga som ett huvudämne. Vilhelm Moberg har ju skrivit om detta - hovet gjorde allt för att tysta den påstådde älskaren till kungen. Det finns goda skäl att mot denna bakgrund hävda att kungen kan ha varit homo- eller bisexuell. Jag tycker att något om detta borde ingå i kungens biografi. En invändning vore då - vad spelar det för roll? Men ett svar till det är att en person som var bög, med den positionen, i ett samhälle där detta var tabu, kan en sådan fråga spela roll i hög grad för hur han agerade, vilka uttryck han kunde ta sig etcetera. Det handlar inte om skandalisering av personen i fråga, utan är en del av historien om Gustav V och den samtida socialhistorien. Erik031 27 december 2006 kl. 13.32 (CET)

Jag som skrivit mycket av artikeln undvek frågan med flit, för jag vet inte hur man ska framställa det neutralt. Enligt de flesta Gustaf V-biografier den senaste tiden kan man inte slå fast bu eller bä om frågan egentligen. Längst ner finns en hänvisning till affären i fråga.//--IP 27 december 2006 kl. 13.36 (CET)

Se Haijbyaffären. /Grillo 27 december 2006 kl. 13.38 (CET)

<<--

Med all respekt måste jag först påpeka att begreppet "homosexuell" är en 1800-tals uppfinning. Idén att det skulle vara någon mer skillnad mellan män som tänder på kvinnor och män som tänder på män, annat än att de tänder på olika saker, är unik för vår tid, att sexuell attraktion till män skulle innebära någon slags "vekhet", kalla det fjollighet, eller andra särskilda egenheter förespeglade inte äldre tiders människor, och detta synsätt speglas i von Platens "Bakom den gyllne fasaden", där han skriver "undersåtarna tycktes med en axelryckning acceptera att Hans Majestät var, som det hette, pervers". Att formulera frågan "Kan kungen ha varit homo- eller bisexuell?" är alltså en form av anakronism, det underförstår ett orimligt projicerande av mer sentida kategorier på en gången tid. Saken påminner om de problem som kungens tyskvänlighet ger, den missuppfattas lätt som antisemitisk av sentida betraktare. Vad som kan sägas med von Platen som stöd är att kungen på gamla dar var "klåfingrig mot unga män", men det svarar inte särskilt väl på den anakronistiska frågan om han var "homo- eller bisexuell", vi lever idag i en tid där alla möjliga beteenden tas som främsta förevändning att kategorisera människor i grupper, men Gustav V levde i en tid då fortfarande börd var den viktigaste kategoriseringsprincipen, han var alltså i sin tid först och främst en kung som råkade vara pervers i slutet av livet, inte en bisexuell individ som råkat födas som kung, ingen "råkade födas" på hans tid, lika litet som någon idag "råkar knäppa upp gylfen på en ung man". --81.233.185.174 30 december 2006 kl. 11.02 (CET)

Jag förstår inte riktigt vad du försöker diskutera. Diskussionssidan är till för att diskutera artikelns utformning, inte till att föra en allmän diskussion kring Gustav V, sådant hör hemma i alla de diskussionsforum som finns på nätet, här bygger vi en encyklopedi. /Grillo 30 december 2006 kl. 13.10 (CET)

<<--

Signaturen Erik031 skrev "inget nämnande av den återkommande diskussionen om kungens homosexualitet [i artikeln]". Vid utformning av texten har vi två ting att ta hänsyn till, källäget och tidsperiodens egenheter i fö¨rhållande till vår tids motsvarande. Vad gäller källäget har vi alltså tillgång till böcker av välrenommerade författare utgivna på allmänna förlag, vilka anger att "kungen var klåfingrig mot unga män", vad gäller vår tids idéer i förhållande till den gångna tidens, är det alltså på det viset att den svenska allmänheten 1930 inte uppfattade saken som att någon var "homosexuell", eller "bisexuell", i fall vederbörande var klåfingrig mot unga män. Det vore alltså oriktigt att i artikeln påstå att kungen var homo- eller bisexuell, men det låter sig skrivas att han var "klåfingrig mot unga män". Frågan blir då: Är det nödvändigt, lämpligt eller önskevärt att skriva något sådant i artikeln? Jag tycker inte det, men om en hänvisning till Haijbyaffären finns med, borde också något skrivas om, eller infogas hänvisning till, en redogörelse för förra sekelskiftets dominerande idéer om kärlek och sexualitet. Att skriva att kungen var "homosexuell" vore ett exempel på en baklänges historieskrivning, och sådana bör undvikas. --81.233.185.174 30 december 2006 kl. 17.54 (CET)

Det står inte heller att Gustaf V var homosexuell. Det finns bara en hänvisning till Haijbyaffären, som redogör för affären utan att ta ställning till om GV var homosexuell eller inte. Det är inte Wikipedias uppgift att redogöra om GV faktiskt var homosexuell eller inte, ett faktum som ingen som lever idag kan veta något om. Wikipedia är nämligen uttryckligen inte gjort för originalforskning. /Grillo 30 december 2006 kl. 23.10 (CET)

<<--

Grillo skriver ovan: "Det står inte heller att Gustaf V var homosexuell. (...) Wikipedia är nämligen uttryckligen inte gjort för originalforskning.", signaturen Erik031 skrev högre upp: "Vilhelm Moberg har ju skrivit om detta (...) Det finns goda skäl att (...) hävda att kungen kan ha varit homo- eller bisexuell.". Signaturerna Grillo och Erik031 är alltså överens om att det är meningsfullt att ställa frågan om Gustaf V var homosexuell, men de är osams ifrågan om det skulle vara ett exempel på "originalforskning" att hävda den saken eller inte. Jag vill i fråga om källäget ansluta mig till Erik031, det vore på intet sätt någon originalforskning att hävda att kungen var homosexuell, men i motsats till både Erik031 och Grillo anser jag att det inte är meningsfullt att ställa frågan, det vore en felaktig, anakronistisk, historieskrivning att påstå att kungen var homosexuell. Jag skrev ovan "den svenska allmänheten 1930 inte uppfattade saken som att någon var "homosexuell", eller "bisexuell", i fall vederbörande var klåfingrig mot unga män.". Begreppen "homosexuell" och "bisexuell" var inte allmän egendom 1930, än mindre 1900, och då dessa begrepp snarast är sociala roller, mer än någon karaktärisering av en persons drifter och sexualliv, är det därför omöjligt att tala om att personer som levt i en värld utan dessa sociala roller spelade dem eller inte. Situationen är alltså den att även om det kom fram passionerade kärleksbrev från Gustaf V till någon mansperson skulle det materialet, även om breven skulle skildra faktiska kärleksakter, inte räcka för att kunna hävda att kungen var "homosexuell".

Saken är snarast att jämföra med frågan om Gustaf V var "frälst" eller inte, det handlar inte om omtumlande religiösa upplevelser och stark personlig tro, utan om en viss social roll som en människa som upplevt ett personligt möte med en frälsargestalt, tar på sig att spela. Då rollen inte fanns i Gustaf V:s tid kan vi i efterhand varken hävda "GV var frälst", eller "GV var inte frälst", båda sakerna är anakronismer.

Vad gäller Gustaf V:s driftliv kan vi konstatera att källäget låter oss notera att kungen i äldre dagar tog sig friheter mot unga män, men slutsatsen att han kände sig mer dragen till dem än till unga kvinnor, är förhastad, det kan ha varit så att han i själva verket hade ännu större lust till unga kvinnor, men av artighet och uppfostran behärskade sig i de sakerna.

Då Haijby-affären handlar om Haijby och hovet, men inte om Gustaf V, finns det egentligen ingen anledning att hänvisa till den artikeln från den här, det är som att hänvisa till Stig Bergling från Olof Palme, dock kan hänvisning stå kvar då den ger en historisk ram kring kungens liv. --81.233.185.174 31 december 2006 kl. 10.30 (CET)

Jag vet inte vad den oinloggade debattören ovan bygger sitt långa resonemang kring om begreppet "homsexuell" fanns på 1930-talet eller inte på, men vad jag kan konstatera finns både "homosexuell" och "homosexualitet" med i det band av SAOB som kom ut 1932, och i båda fallen anförs historiska belägg från tidigt 1900-tal: en text i Arbetet 1907 resp Nordisk Familjeboks andra upplaga från 1909. Den senare artikeln - lätt tillgänglig via Projekt Runeberg - upptar en full spalt och inleds med definitionen: "Homosexualitet (grek. homo's, samma, och lat. se'xus, kön) 1. Konträrsexualdrift, sexualdriftens abnorma riktning mot personer af samma kön. Det normala förhållandet kallas heterosexualitet (af grek. hefteros, annan)."

Jag vill med detta varken säga bu eller bä i själva frågan om just Gustaf V:s sexuella läggning, bara konstatera att jag tycker att detta begreppsvrängande att det inte skulle ha varit möjligt att vara "homosexuell" som vi förstå det före senare hälften av 1900-talet verkar rejält flummigt. /FredrikT 31 december 2006 kl. 11.16 (CET)

<<--

Vad gäller Gustaf V:s självsyn är han alltså 49 år då någon svensk text första gången publiceras med användandet av ordet "homosexuell", vi måste anta att han hade bildat sig sin egen uppfattning om sin person och sina lustar utan tillgång till begreppet och dess konnotation, mer nedan. (Det är full möjligt att han till 50 års ålder aldrig hade känt sig dragen till någon man, och då är hans självsyn på det sexuella området på intet sätt påverkad av varken det moderna begreppet "homosexuell", eller dess historiska föregångare.) Vad gäller utbredningen av begreppet hos allmänheten gick sådant avsevärt långsammare förr än nuförtiden, då t ex curlingförälder bevisligen fått snabb spridning. Det är därför rimligt att hävda att det nya begreppet inte var i bruk 1930, även om det förekommit i tryck 23 år tidigare.

Att studera Nordisk familjebok i ämnet är högintressant. I 1800-talsutgåvan förekommer alltså inte uppslagsordet "homosexuell", men inte heller "pervers", "uranism" eller "konträrt driftsliv". I Uggleutgåvan förekommer "homosexualitet", och hänvisning till det ordet under "perversitet" och "homosexuell". Det är en "modern", "läkarvetenskaplig" syn som presenteras, citat:

Homosexualiteten är i allmänhet medfödd och måste betraktas som ett uttryck för en

inom vederbörande persons släkt förefintlig nervös degeneration. Med afseende på dess

utveckling och styrka är anmärkningsvärdt, att åtskilliga olikheter förefinnas, och växlingar

från den svagaste dragning till den tydligast uttalade förkärlek för personer af samma kön

förekomma. Äfven med afseende på det homosexuella begärets tillfredsställande förefinnas de största

skiftningar från det platoniska svärmeriet till de gröfsta utsväfningar (pederasti, sodomi).

De homosexuella tendenserna äro vanligen förenade med en allmän omvärdering af synpunkter-

böjelser och intressen, som i något afseende sammanhänga med det sexuella lifvet, och

det sexuella lifvets inflytande sträcker sig otvifvelaktigt längre än mången tror. På grund

häraf äro vederbörandes smak och estetiska åskådning, tycken, sysselsättning och vanor ofta

starkt påverkade af den homosexuella läggningen, utan att denna omständighet behöfver komma till

medvetande. Det är därför icke sällan fallet, att homosexuella personer i uppförande,

sätt att kläda sig, hållning och åtbörder ha något visst för sexuallifvets tendenser

karakteristiskt. Homosexuella män ha sålunda understundom något feminint öfver hela sin

personlighet och röja i sin smakriktning en viss kvinnlig esteticism, och hos de

homosexuella kvinnorna kommer omedvetet den sexuella förnekelsen af det egna könet till

uttryck i ett manligt sätt att kläda sig, manlig hållning,, manliga intressen. Ibland tager sig

det sexuella anlaget ett ännu tydligare uttryck i vederbörande» kroppsliga byggnad, som hos de

homosexuella männen företer en viss formernas rundning och spädhet, hos de homosexuella

kvinnorna manliga proportioner och hårdhet i linjerna, utan att sexual

Dessa idéer, att dragning till andra män är medfödd, som utslag av ärftliga faktorer, och medför en förvrängning/förvridning av hela själslivet, i synnerhet en försvagad manlighet, är alltså en nymodighet för det sena 1800-talet, tankar framsprungna inom den medicinska professionen i samma miljöer som såg Freuds psykoanalys födas (notera utan att denna omständighet behöfver komma till medvetande), och de svarade på intet sätt mot populära föreställning om vad perversa gubbar vad för något.

Då den "läkarvetenskapliga" synen på dragning till andra män vann så stort under 1900-talet, är det svårt för oss sentida 2000-talsmänniskor att föreställa oss hur den svenska allmänheten 1930 reagerade på skvaller om kungens klåfingrighet mot unga män, men vi kan alltså efter viss undersökning sluta oss till att de inte betraktade det som att kungen var "homosexuell". Självklart fanns det folkliga föreställningar om klåfingriga gubbar och det var i de termerna som allmänheten tänkte, fjärran från "en viss kvinnlig esteticism" - inte särskilt flummig, eller?. --81.233.185.174 1 januari 2007 kl. 09.41 (CET)

---

Det mesta som finns i den här långa diskussionen handlar inte alls om den här artikeln utan om diverse mer eller mindre intressanta och/eller väl underbyggda POV om människans sexualliv - dessa saker borde givetvis inte finnas här utan i en diskussion om det ämnet någon annanstans. Flera av dessa POV är väl värda att ta del av i rätt sammanhang.

Här har emellertid mycket hänt sedan senaste inlägg i den här diskussionen, idag exempelvis med rubrikändring och nytt befängt påstående att gubben mer eller mindre skulle ha kommit ut till slut. Kan någon ta tag i detta och redigera så att relevanta, källbelagda fakta står kvar, inget annat? "Påstådd homosexualitet" är en olamplig rubrik i artikeln eftersom ingen veterligen har påstått någonsin att V-Gurra (som hade tre söner och påstås ha haft flera barn till) var homosexuell. Det som har påståtts är att han kan ha haft ett förhållande till, eller sexuellt intresse för, en enda karl (något som är ett så vanligt beteende att man kan gäspa åt det), och så har det därefter spridits en massa illvilligt och förlöjligande skvaller, i samband med det, om att kungen bland annat skulle ha gjort närmanden mot andra karlar "som inte var intresserade" (citerar artikeln). Ofta ett känt sätt för sådana som påstår sig vara utsatta för sådant att försöka göra sig själva mer intressanta (vilket kan dra mer behövlig uppmärksamhet från de verkliga våldtäktsfallen). Utan minsta belägg som skulle kunna motivera att WP ska sprida skvallret vidare, och som om det skulle vara relevant/intressant att en person, vem det än vara månde, kan ha önskat ha sex med någon som inte motsvarade förväntningen eller förhoppningen.

Vilka som har haft sex med vilka vet bara de som var närvarande, alltså är det ytterst ytterst ytterst ovanligt (utanför den offentliga porrvärlden) att det finns andra källor till sådant. Det kan knappast vara WP:s uppgift att spekulera, gissa, teorisera eller skvallra om sådant per se.

Den separata artikeln om skandalen och en kort hänvisning till den borde egentligen räcka här. Skvaller, när det blivit seriöst publicerat och är relevant i en biografi som allmänt känt och omfattande skvaller om en känd person, ska givetvis inte tystas ner, men det ska då bara anges som skvaller, inte spridas som det.

Gustafs bror prins Eugen var allmänt känd under hela sitt vuxna liv, i de inre kretsarna, för att aldrig umgås med kvinnor sexuellt och för att hålla ett homosexuellt inriktat hov av herrar på Waldemarsudde. Detta kan troligen inte beläggas med tillförlitliga källor, och man får hoppas att det bara är därför det inte knystas om det alls i Eugens artikel, fast det verkligen utgör en väsentlig del av hans livsberättelse. Det som står här i broderns börjar gå över styr, eller vad det heter. SergeWoodzing 1 maj 2010 kl. 22.23 (CEST)

Kometen Donati

Det høres selvfølgelig veldig romantisk ut med kometen som hadde krysset himmelen natten før, men savner kilder på denne. Kometer befinner seg vel lengre på himmelen enn en natt? Og tidsrommet for når den var synlig, stemmer heller dårlig med tidsrommet for Gustav V's fødsel. Mulig jeg tar feil om denne, skal ikke være påståelig, men håper det blir sjekket opp. Grrahnbahr 3 september 2007 kl. 14.58 (CEST)

Jag kan inget om kometer, så jag får väl lite på dig.//--IP 3 september 2007 kl. 15.19 (CEST)

Donatis komet känner jag till i och med att den anses ha inspirerat konstnären Marcus Larsson till att måla in en komet i sin stora målning "Marin med brinnande ångbåt" som finns på Akademiska Föreningen i Lund. Den tavlan är målad i februari 1859 och Larsson skall vad jag förstått ha sett kometen året innan när han vistades i Paris, vilket ju i vart fall är rätt år för att stämma med Gustafs födelse. Hur som helst tycks någon dock ha tagit bort uppgiften ur själva artikeln. /FredrikT 9 september 2007 kl. 19.15 (CEST)

Kometen ble oppdaget to uker før hans fødsel, og var på sitt mest lyssterke først fire måneder senere, har sjekket det opp. Se forøvrig Donati. Tok feil med tidspunktet, men savner fortsatt uppgift for påstanden «Föregående natt hade himlen korsats av kometen Donati». Himmelfenomenet har uansett lite med Gustafs fødsel og liv med mindre man er astrolog. Grrahnbahr 9 september 2007 kl. 23.00 (CEST)

Användare 213.101 alias IP

Hur länge ska användrae 213.101 alias IP:s in fantiliterterr tillåtas? Nu har han raderat - utan motiverangar i sak (ljuger Staffa Thorsell?) - undertecknads regigeringar. Finns det ansvariga förtroendevalda som har kurage nog att ta tag i denne dokumenterade lögnares (se folkhemmets diskussionssida) infantiliteter? Sintram (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror nog att ändringarna/redigeringarna/raderingarna kanske mår bäst av diskuteras här, utan alltför mycket påhopp. Bjud in IP till diskussion och så får vi se vad det hela ger. Riggwelter 7 mars 2008 kl. 15.57 (CET)

Jag har angivit skäl till återställning på din användardiskussion.Om du ogillar wp:s policys och riktlinjer om att verifiera tillägg, är jag inte rätt person att kritisera. Se även WP:IPA.//--IP 7 mars 2008 kl. 15.44 (CET)

IP: jag tycker nog att du kan utveckla ditt inlägg på Sintrams diskussionssida litegrann... hellre än att bara hänvisa till policies och riktlinjer. Här kommer en konstruktiv fråga till er båda: de ändringar som Sintram lade in följer uppenbarligen inte Wikipedias riktlinjer. Vad felas och vad kan förbättras? Riggwelter 7 mars 2008 kl. 16.01 (CET)

Vederbörande och jag har redan diskuter saken och vederbörande har hittills inte lyckats källbelägga alla värderande omdömen som vederbörande lägger in i varje artikel. Det är fråga om POV i många ordval, tolkningar m.m. och dessutom att systematiskt vägra ange källor. Dessutom brukar personen ändra sina inlägg efter kritik mot felslut, vilket kan tyckas föredömligt, men sedan påstå att vederbörande återställer, vilket är en medveten taktik för att "vinna". Se flera versionhistoriker, i folkhemmet, planekenomi mm.//--IP 7 mars 2008 kl. 16.06 (CET)

OK, då är jag med. Jag instämmer i att källhänvisningar är ett måste, särskilt i fallet värdeomdömen. Dock får du gärna använda Sintrams namn istället för "vederbörande" eller "personen". Det är ju också en form av taktik. Dock: kan inte text och fakta styrkas med källor, skall den inte införas. Riggwelter 7 mars 2008 kl. 16.12 (CET)

Efter alla dessa svador, och att dessutom bli uppmanad till samarbete, är det helt normalt av mig att vara arg.//--IP 7 mars 2008 kl. 16.16 (CET)

Utbytt bild

Jag lade tillbaka bilden som blev utbytt i den här redigeringen nyligen. Den nya bilden verkar (tyvärr) tveksam ur upphovsrättslig synpunkt och det vore trist om den förra bilden skulle gå förlorad när/om den nya bilden raderas från Commons och därmed även härifrån artikeln. --MagnusA 1 april 2009 kl. 13.34 (CEST)

Detta problem gäller tyvärr för ett flertal bilder nyligen uppladdade av Användare:Jonbor. /FredrikT 1 april 2009 kl. 14.07 (CEST)

Jo, jag såg det... Jag har försökt gå igenom Jonbors bidrag och åtminstone lägga tillbaka de bilder som hade blivit bortbytta. De nya ligger kvar så länge. Hoppas det löser sig det här, jag tycker det var fina bilder många av dem som Jonbor laddat upp. --MagnusA 1 april 2009 kl. 14.58 (CEST)

Personlig järnvägsvagn

Nu sägs:

Då ämbetet [ordförande i Musikaliska akademien] innebar många resor, lät kungen bygga en personlig järnvägsvagn.

Detta verkar underligt, hade inte kronprinsen andra skäl att skaffa sig en järnvägsvagn? Källa som reder ut det vore bra. --78.69.55.99 13 juni 2010 kl. 20.41 (CEST)

Utvald artikel?

Hur kan denna tendentiösa artikel vara utvald? Uppgifterna om kungen är stundom tendentiösa (till hans fördel) och går inte alls i linje med den rådande historieforskningen - i synnerhet inte när det kommer till tiden runt det andra världskriget. Många uppgifter är dessutom märkligt gull-anekdotiska, såsom inledningen där det uppges att kungen var "folkkär". Ska dessa artiklar propagera för monarkin eller på något sätt representera den rådande historieforskningen? --Historien 31 maj 2011 kl. 13.17 (CEST)

Uppgifter från vedertagna och verifierbara källor finns det väl utrymme för? oavsett i vilken riktning dom pekar. Vilken är alltså den "rådande historieforskningen" kring V-gurra? Ymer 31 maj 2011 kl. 16.43 (CEST)

Själva begreppet blir väl lite skevt? Ska "historieforskning" någonsin vara "rådande"? SergeWoodzing 31 maj 2011 kl. 22.26 (CEST)

Varför skulle historieforskning inte kunna vara rådande? Vad menar du med "historieforskning"? Senare forskning har belyst hur kungen, under kriget, i princip agerat språkrör för tyska UD. Artikeln belyser detta i form av hans antikommunism men nämner inte hur han propagerade för begränsningar i yttrandefriheten osv. Mest märkligt måste dock påståendet om att han var folkkär. Visst hade han stöd bland vissa grupper - men folkkär? Jag vet ingen mer kontroversiell kung i modern historia. Perioden runt 1917 blev han nära nog avsatt och hans pro-tyska ageranden talar knappast för hans "folkkärhet". Artikeln har dock på något sätt gömt undan kontroverserna kring kungen och lyft fram det som framställer honom i mer positiv dager. Jag säger inte att det som talar till hans ryktes fördel ska tas bort - men det bör jämnas ut med det som talar för motsatsen. --Historien 2 juni 2011 kl. 17.02 (CEST)

Den fria encyklopedin tillåter att du bidrar till artikeln och därmed utsätter dig för kritisk granskning. Pröva. Ymer 2 juni 2011 kl. 18.19 (CEST)

Artikeln skulle behöva, utöver rena tillägg, kontextuella och tematiska förändringar. Jag har redan möblerat om lite och tagit bort det värsta. I övrigt hoppas jag att det är källorna, och inte jag själv, som ska granskas. --Historien 4 juni 2011 kl. 12.16 (CEST)

Njae, det är dina bidrag som nagelfars. Skulle dom sakna vedertagna och verifierbara källor, blir det problem. Användaren svarar alltså för innehållet i hela redigeringen. Ymer 4 juni 2011 kl. 13.49 (CEST)

Ang. baltutlämningen

Jag menar att det är fel att beskriva de baltiska desertörerna som nazivänliga. De stred i Tysklands armé, det är riktigt, och tvivelsutan fanns det nazister bland dem. Riktigt så enkelt som att alla var nazister var det dock inte. Om jag minns rätt tillämpades exvis värnpliktsinkallning när det gällde de lettiska "frivilliga" till den tyska armén. Historien (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) s version blir alltså missvisande. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 5 juni 2011 kl. 20.17 (CEST)

Jag förstår inte varifrån någon fått att de var desertörer. Dessutom var det oklart varifrån de skulle ha deserterat. Källan som angavs går inte heller att nå. Soldaterna flydde till Sverige i och med Nazitysklands kapitulation och de allierades regler var solklara - alla soldater skulle återlämnas till den från varifrån de flytt. Jag styrker detta med en ny källa. De baltiska soldaterna var dessutom frivilliga. --Historien 6 juni 2011 kl. 02.10 (CEST)

Mörkerman tog bort information om Baltutlämningen och tog också bort källan till den längre NE-artikeln. Jag tänker låta det stå orört men jag undrar samtidigt om Mörkerman läste den längre versionen. --Historien 6 juni 2011 kl. 13.52 (CEST)

Suck. Jag klickade på den länk du angav men den gick inte att läsa. Sannolikt beror det på att den längre versionen på NE kräver inloggning, vilket det är högst sannolikt att ditt universitet har fixat åt dig eftersom du troligen surfar på ett universitetsnät. Det betyder dock inte att alla andra kan läsa den, t.ex. jag. Det gör den till en mindre lämplig internetkälla att hänvisa till, isht eftersom du brukar vara rätt liberal med återgivningen av dina källor. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 6 juni 2011 kl. 14.04 (CEST)

Här kommer den, i sin helhet:

"baltutlämningen, utlämnandet 1946 av baltiska soldater från Sverige till Sovjetunionen. Den föregicks av en upprörd debatt. Denna gällde huruvida 167 baltiska soldater som varit i tysk tjänst och som flytt till Sverige vid slutet av andra världskriget skulle utlämnas. De allierade hade kommit överens om att tysk militär på flykt skulle återsändas till den front de lämnat. Samlingsregeringen utfäste sig i juni 1945 att följa denna regel också för dem som kom till Sverige. Huvuddelen bestod av omkring 2 700 tyskar, och om dessa stod det ingen strid. Men när det i mitten av november blev känt att det också ingick omkring 150 letter jämte några få ester och litauer, krävde en stark opinion att den socialdemokratiska regeringen skulle låta dessa få stanna. En motopinion fordrade däremot att de skulle återsändas till Sovjetunionen. Inom regeringen var meningarna delade. Tre statsråd reserverade sig. Därutöver ville utrikesminister Undén som utåt försvarade regeringens linje, själv ändra beslutet, och statsministern tvekade. Försök gjordes att få Sovjetunionen att avstå från balterna, bl.a. vädjade Gustaf V till Stalin. När dessa framställningar avvisades, stod regeringens majoritet fast och beslutet verkställdes i januari 1946. Hungerstrejk, självstympningar och sjukdomar medförde att endast 146 balter sändes iväg. Baltutlämningen, som skedde innan det kalla kriget börjat, har bedömts mycket olika bl.a. utifrån skilda uppfattningar om Sovjetunionen och om de baltiska ländernas framtid."

Ymer 6 juni 2011 kl. 14.21 (CEST)

Källor

Jag la till "källa behövs" överallt där inga källor angavs. Med tanke på att artikeln rör en svensk statschef är detta rimligt och inga av påståendena var i sig "allmän kunskap". Jag antar att ni kommer ta bort det igen (av någon anledning) då vissa personers påståenden inte behöver beläggas? --Historien 6 juni 2011 kl. 14.36 (CEST)

Jag ser att det är helt meningslöst för mig att skriva någonting då allt raderas av antingen Yger eller Mörkerman. --Historien 6 juni 2011 kl. 14.38 (CEST)

Bara en formalia, Historien har blandat ihop min och Ymers signatur, se Användardiskussion:Historien#Sansa dig!.Yger 6 juni 2011 kl. 17.01 (CEST)

Det finns en omfattande källförteckning under "tryckta källor" i artikeln. Dessa är källor till artikeln, även om det inte preciseras var de använts. Vänligen försök kontrollera om påståendena du betvivlar styrks av någon av dessa källor. Om det är helt orimligt (en hel bok exempelvis), så fråga den som lagt till källhänvisningen om h*n kan specificera med en sidhänvisning. Lägg inte in källa behövs per slentrian, då man kan anta att informationen ändå är korrekt. /Grillo 6 juni 2011 kl. 15.29 (CEST)

Det finns inget stöd i varken forskningen eller historielitteraturen - statschef eller ej - för att varje enskilt avsnitt ska förses med noter. Om däremot vissa uppgifter kan antas vara kontroversiella och ifrågasättas, kan det vara motiverat. I det avseendet är artikeln närmast exemplarisk, med 21 tryckta källor, 2 webbkällor och 39 noter. Du tycks ignorera alla goda försök (dom andra kan vi bortse från) att rätta in dig i ledet. Personligen tycker jag att du väljer fel taktik för att nå ut med dina, säkert goda kunskaper i olika ämnen. Man behöver alltså inte göra avkall på faktauppgifter som stöds av källor. I all välmening Historien, byt spår. Mvh Ymer 6 juni 2011 kl. 16.58 (CEST)

Avnomieringskandidat?

Antingen är de många nu inlagda Källa behövs rimliga och då anser jag det tveksamt om artikeln kan betraktas som utmärkt. Eller så är de många källor behövs inte relevanta och bör tas bort.Yger 7 juni 2011 kl. 07.24 (CEST)

Här är en lista på 'Källa behövs' i artikeln. Någon med tillgång till en tillförlitlig biografi att granska och kommentera denna vore önskvärd. Fluff-fel-korrekt; behåll mall-stryk mall.

1. Trots detta växte han upp till en reslig och slank kunglighet, som blev känd som idrottsman, för sin uthållighet och sin höga ålder. [källa behövs]
2. Han blev löjtnant i maj 1877, generalmajor 1884 och 1898 general.[källa behövs]
3. Vid unionsupplösningen spelade han en central roll som handlingskraftig förhandlare med Storbritannien.[källa behövs]
4. Den 20 september 1881 förmäldes han med Victoria i slottskyrkan i Karlsruhe. Resan gick därefter med korvetten Vanadis till Göteborg och vidare mot Stockholm. [källa behövs]
5. Kronprinsessan Viktoria insjuknade 1898, och av hälsoskäl vistades hon därefter ofta på Capri och senare i Rom.[källa behövs]
6. 1911 gick Karl Staaff emot Arvid Lindmans, riksdagens och kungens beslut om och vilja att bygga en pansarbåt vilket till slut löstes genom en nationalinsamling och Svenska pansarbåtsföreningen.[källa behövs]
7. Drottningen avled i Villa Svezia i Rom 4 april 1930, och hennes stoft begravdes i Riddarholmskyrkan.[källa behövs]
8. Samma år nekades Adolf Hitler och Goebbels att hålla föredrag i Stockholm, inbjudna av Birger Furugård.[källa behövs]
9. Eftersom Sverige var militärt underlägset, ansågs det vara av största vikt att mildra spänningen.[källa behövs]
10. Kung Gustafs inställning var att länderna skulle bistå varandra humanitärt och ekonomiskt, men efter några få månader hade Norden kluvits mellan stormakterna. Han såg det under hela kriget som sin plikt att hålla löftet om att hjälpa de nordiska länderna, delvis i strid mot statsminister Hansson.[källa behövs]
11. Ett av de sista uttrycken för en svensk kungs uttryckliga politiska ingripanden var den diktamen om politiken gentemot Finland som Gustaf V fick införd i regeringsprotokollet.[källa behövs]
12. Gustaf V tydliggjorde sin egen syn på sin funktion på sin 85-årsdag 1943, då han i ett tal på borggården sa att i normala fall ska en konstitutionell kung inte ta ställning och leda i en viss riktning, men i undantagsfall som detta krig hade han personligen försökt hjälpa landet ur omedelbara svårigheter.[källa behövs]
13. Han beklagade då att hans krafter inte längre räckte till och att hans ögon blivit så svaga att han inte längre kunde fixera bollen. [källa behövs]
14. Då ämbetet innebar många resor, lät kungen bygga en personlig järnvägsvagn. Vagnen hade sovrum, salong och kupéer för tjänstefolk, samt radio och telefon. Den var inredd i blått i två nyanser.[källa behövs]
15. Den 29 oktober 1950 på morgonen avled kung Gustaf, och riksmarskalken Birger Ekeberg meddelade kl. 09.03 från Drottningholms slott: Hans Majestät Konung Gustaf V, Sveriges, Götes och Vendes konung, har i dag, den 29 oktober 1950, kl. 08.35 förmiddagen i en ålder av 92 år och i sitt 43:e regeringsår lugnt och stilla avlidit på Drottningholms Slott. Djup sänker sig konungssorgen över landet, varm och innerlig är tacksamheten för den bortgångne landsfaderns av ridderlighet, klokhet och levande ansvarskänsla präglade konungagärning.[källa behövs]
16. Endast Magnus Eriksson slår honom med 45 år, av vilka 12 dock var som omyndig.[källa behövs]

• Wvs 7 juni 2011 kl. 09.07 (CEST)

Måste säga att många av de här källa behövs-märkningarna framstår som smått löjliga då de gäller uppgifter som hör till ren historisk grundallmänbildning (t ex pansarbåtsfrågan) och/eller redan finns väl belagt i "angränsande" artiklar (t ex uppgifterna om drottning Victorias död och begravning som finns utförligt beskrivna och källbelagda i artikeln om henne). Och för att bekräfta punkt 1 behöver man väl bara studera ett antal valfria foton av kungen respektive hans födelse- och dödsdatum (uppgifterna om hans idrottande finns ju belagda annorstädes i artikeln). /FredrikT 7 juni 2011 kl. 10.02 (CEST)

Instämmer. Vore bra om du kunde ta bort så många märkningar som möjligt med lämplig motivering. Wvs 7 juni 2011 kl. 10.42 (CEST)

Skall se vad jag kan åstadkomam; på sistone har jag dock haft alltför litet tid att lägga på wp-arbete. /FredrikT 7 juni 2011 kl. 10.54 (CEST)

Jag har tagit bort följande:

• Som vid alla svenska kungliga dop begagnades den dopfunt som Jean-François Cousinet skapade till Gustav III, och den vagga av Niclas Heimen som Fredrik III av Holstein-Gottorp skänkte till Karl XI:s dop.^{[källa behövs]}

• Trots detta växte han upp till en reslig och slank kunglighet, som blev känd som idrottsman, för sin uthållighet och sin höga ålder.

• Han blev löjtnant i maj 1877, generalmajor 1884 och 1898 general.

• Den 20 september 1881 förmäldes han med Victoria i slottskyrkan i Karlsruhe. Resan gick därefter med korvetten Vanadis till Göteborg och vidare mot Stockholm.

• Kronprinsessan Viktoria insjuknade 1898, och av hälsoskäl vistades hon därefter ofta på Capri och senare i Rom.

• Motsättningarna med vänstern var förstås inte över i och med detta; 1911 gick Karl Staaff emot Arvid Lindmans, riksdagens och kungens beslut om och vilja att bygga en pansarbåt vilket till slut löstes genom en nationalinsamling och Svenska pansarbåtsföreningen.

• Som en följd av händelsen avgick regeringen, eftersom Staaff ansåg att han först skulle ha blivit informerad om talet.

• Första världskriget är ett faktum redan en vecka senare.

• Drottningen avled i Villa Svezia i Rom 4 april 1930, och hennes stoft begravdes i Riddarholmskyrkan.

• 1946 körde kungens chaufför i diket, kurvan kom att kallas för Kungens kurva.

Några andra borde vara så självklara att mallen inte behövs. I vissa fall finns det kanske ingen anledning att betvivla det som står i artikeln, men en källa kunder vara intressant i vilket fall. Edaen 7 juni 2011 kl. 11.02 (CEST)

Tar bort ytterligare en källa-märkning. Efter föregående storstädningar torde artikeln nu inte vara en avnomieringskandidat.Wvs 8 juni 2011 kl. 09.56 (CEST)

Instämmer. Det enda kvar som jag kunde hitta är

• kung Gustaf statsbesök av ryska kejsarparet, vilket gav bekymmer då vissa socialister såg dem som en eftersökt måltavla.

Yger 8 juni 2011 kl. 12.46 (CEST)

Denna info tycks vara riktig - se Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article12418535.ab. Herman Lindqvist är uppgiftslämnaren. Wvs 8 juni 2011 kl. 14.32 (CEST)

Rimligt är om en källa som går att härleda till ursprungskällan står med. Herr Lindqvist är, trots sina utmärkta berättaregenskaper, inte känd för att alltid hålla sig till historiska fakta. --Historien 8 juni 2011 kl. 19.31 (CEST)

Har det inte här blivit en krock mellan olika skolor angående hur källnotering ska utföras på Wikipedia? Bland de som är verksamma på nominering för utvalda artiklar finns det flera användare som anser att varje stycke ska följas av en källhänvisning. Då är de nöjda och anser att artikeln är källbelagd. Ni är säker många med mig som anser att sifferuppgifter, omdömen och kontroversiella uppgifter behöver källhänvisning i notform och att mer allmänna uppgifter täcks av de generella källorna. Ser vi på hur Användare:Historien lagt sina {{kb}} tycks det vara efter styckeslut. Samma metod som flera gånger har använts av etablerade användare för att avnominera utmärkta artiklar eller förhindra kvalitetsmärkning av nominerade artiklar. Med andra ord kanske inte Användare:Ygers lista ovan stämmer med vad Användare:Historien avsett med kb-märkningen. /rrohdin 8 juni 2011 kl. 15.07 (CEST)

Artikeln borde troligtvis tas upp för ny bedömning. Enligt min mening uppfyller den inte det mest grundläggande kriteriet för utmärkt som det är idag. Jag beklagar att KB-mallar systematiskt tagits bort, där borttagning har motiverats med att enskild användare anser att det tillhör någon allmänbildning. På det sättet kan vi givetvis inte resonera. Det skulle vara bra om folk ville börja notbelägga denna artikeln. Utan fotnoter kan man inte granska artikelns korrekthet på ett rimligt vis varför falska och kontroversiella textpassager fullkomligt kan osa genom hela artikeln. Av allt att döma anser åtminstone en historieintesserad användare att det finns skäl att ställa sig frågande, något som också tilltyrkts av en väletablerad användare. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 8 juni 2011 kl. 18.16 (CEST)

Jag håller med föregående. Det borde vara till artikelns fördel om allting kunde styrkas med noter. Jag tänker däremot inte ge mig in i ett redigeringskrig men jag vill poängtera att jag, trots att jag har en universitetsexamen i historia, inte är bekant med många av de uppgifter som antas ingå i någon slags historisk allmänbildning. I synnerhet gäller detta detaljinformation angående årtal, datum och så vidare. Om Wikipedia ska kunna göra anspråk på att hålla en akademisk standard (på så sätt att alla påståenden ska kunna granskas) så behöver allt kunna beläggas med tydliga källor. Att lägga in källa behövs behöver alltså inte betyda att jag antar att det som står i artikeln inte är sant - bara att jag inte är säker. --Historien 8 juni 2011 kl. 19.29 (CEST)

Ska vi verkligen ge oss in i den diskussionen igen, som skriker suboptimering. Det finns ytterst få exempel i litteraturen eller historieforskningen där notapparaten ens kommer i närheten av denna artikel (relativt). Då har dom inte heller våra, mkt stora problem med ex. Librisref. i textmassan som närmast gör det omöjligt att redigera. En not efter varje stycke säger ingenting om innehållet, som över tid kan vara hämtat från flera källor. Ett försök till att "styrka allting med noter" är helt orealistiskt, men framför allt ren energidumpning. Låt oss istället ta efter dom goda exemplen. Ymer 8 juni 2011 kl. 19.52 (CEST)

Det går alldeles utmärkt att infoga flera källor i en not. Eller har Wikipedia ett system som gör det omöjligt? --Historien 8 juni 2011 kl. 20.11 (CEST)

Nej Ymer, mitt inlägg var inte menat som att dra igång den diskussionen igen, utan mer ett konstaterande att artikeln inte håller utmärktstatus enligt den praxis som råder och de riktlinjer som finns. Därför lyfte jag fråga om att notbelägga är en god idé, i synnerhet ifall argumenten håller till att det skulle finnas en generell allmänbildning inom historia. Historia ingår inte ens som obligatoriskt ämne i gymnasiet, eller åtminstone gjorde inte inte det tills för väldigt nyligen. Sedan är det givetvis så att om Historien anser att vissa uppgifter borde källbeläggas, och jag litar till användaren att användaren anser detta nödvändigt och att det har sin grund i den kunskap användaren besitter, så bör inte KB-mallarna tas bort utan snarare bytas ut mot källhänvisningar. Att ta bort KB-mallar i sådana fall skadar bara artikeln och skapar onödiga konflikter om något som ändå tillhör grunden för vår verksamhet, verifierbarheten, som jag tror vi alla är ense om. Formen för detta varierar dock. Jag vill dock hävda att vi har nog olika erfarenheter av hur historieämnet behandlar fotnoter. Alla mina erfarenheter är dock av den mycket stränga skolan där det skall vara minst en not i varje stycke och alltid en ny not när en ny källa används. Jag är dock medveten om "problemet" med att saker i ett stycke kan bytas ut utan att källan uppdateras, men det argumentet är ett icke-argument. Ifall det skulle vara rådande skulle vi kunna skita i att stoppa ut noter helt och hållet.

Låt oss behandla artikeln i enlighet med våra riktlinjer och vill Historien lägga ut ett antal KB-mallar skall användaren också respekteras och få göra så. Det är ju bara för andra som har skrivit i artikeln eller som har litteratur lägger till källorna. Det finns inget att bråka om i min värld. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 9 juni 2011 kl. 00.36 (CEST)

• "Trots detta växte han upp till en reslig och slank kunglighet, som blev känd som idrottsman, för sin uthållighet och sin höga ålder." Att han var känd för detta bör kanske styrkas. Dessutom är formuleringarna märkliga och gammalmodiga.
• I "Åren som kronprins" finns bara en enda not. Dessutom i första stycket. Det är självklart orimligt.
• I "Tiden fram till borggårdstalet" finns också endast en not och den tycks handla om en blindtarmsoperation. Även detta är orimligt.
• "De tre nordiska länderna hade före detta möte flerhundraåriga stridigheter djupt rotade i folkminnet, med sina lojaliteter fästade vid olika stormakter: Tyskland och England.[7] Med mötet förändrades den utrikespolitiska kompassen radikalt för alla dessa tre länder." Här finns en not till att börja med men begreppet "folkminne" är knappast vetenskapligt gångbart - trots att det finns en not. Att "mötet förändrade den utrikespolitiska kompassen [vad det nu betyder] radikalt [...]" är ett tämligen kraftfullt påstående som kräver en källa.
• Talet på nordens dag bör också källbeläggas då det anses vara av vikt. Det är dessutom inte ett tal som jag känner till.
• Stycket om andra världskriget är källbelagt, men dispositionen och eventuell tendens kan diskuteras, men låt oss hoppa över det just nu.

Det finns fler problem men här är några som enkelt kan beläggas med källor. Delar av artikeln är alltså styrkta med en gedigen notapparat, andra saknar källor helt. --Historien 8 juni 2011 kl. 20.21 (CEST)

"Flera källor i en not"? det hjälper knappast då respektive källa (i samma not) inte styr mot specifik uppgift i stycket. För övrigt innebär det minst lika stora problem vid redigering (prova gärna). På nytt: artikeln är föredömligt försedd med källor, men om man vill ifrågasätta vissa fakta, går det alldeles utmärkt att ta upp det på disk. sidan. Den är till för det. Jag har också tipsat Historien om att i mallen {{kb}} ange vad man vill ifrågasätta eller komplettera. Gällande dina punkter:

1. Ta dig an en omformulering själv. Leta upp fakta. Källor att ösa ur, finns ju.
2. Hur vet du att angiven källförteckning inte styrker hela stycket?
3. Se ovan
4. En not ger ingen garanti för att formuleringarna blir bra. Leta i källorna och gör ett eget försök.
5. Du avslutar meningen med en vag uppgift. Tala om vad du vet eller ta reda på fakta. Resten; undersök om källorna ger stöd för uppgiften. Om inte bör innehållet kritiseras.
6. Ta inte upp saker som "ska hoppas över". Var tydlig!

Ymer 8 juni 2011 kl. 21.18 (CEST)

En not ska antingen styrka en enskild uppgift eller fungera som en kommentar till texten. Att slentrianmässigt sätta en not efter varje stycke minskar förtroendet för en artikel eftersom det är amatörmässigt.--90.233.189.17 8 juni 2011 kl. 21.27 (CEST)

Jag måste erkänna att jag inte håller med i Ymers syn på fotnoter. Visst gör vårt fotnotssystem artiklarna jobbigare att redigera men det är ett billigt pris att betala om en fotnot gör det lättare att se vilken uppgift som påstås vara hämtad ur en viss källa. Om det är så att artikeln är väl källbelagd men det inte visas med noter vore det bra om de med tillgång till litteraturen och kännedom om ämnet kunde göra oss utan dessa föredömliga egenskaper tjänsten att slänga in lite fler noter :) Jag har stort förtroende för t.ex. FredrikTs och Ymers redbarhet men läsaren som kommer till artikeln skall inte behöva ha det utan skall med minsta möjliga ansträngning kunna kolla upp oss. Niklas R (D^#) 8 juni 2011 kl. 21.55 (CEST)

Hej 90.233.189.17! Jag är rädd för att du missuppfattat vad noter går ut på. All forskning, om den inte populariserats, har i regel gedigna notsystem. Detta därför att alla resonemang, påståenden, uppgifter och så vidare ska kunna spåras tillbaka till sin källa. Det är inte amatörmässigt utan tyder snarare på en akademisk ärlighet. Exempelvis en historisk avhandling kan innehålla tusentals noter. Noterna ska självklart inte sättas ut slentrianmässigt utan det skall tvärt om vara tydligt vad noten hänvisar till. En not inom en mening styrker meningen och en not efter ett stycke styrker själva stycket. En uppgift utan not är en uppgift som inte kan styrkas. --Historien 8 juni 2011 kl. 21.58 (CEST)

Hej. Jag och alla andra ovan utom du och Niklas R har missförstått vad noter går ut på. Ingen av oss har sett en sådan notation som du kräver med mallar. Ok, jag ger mig.--90.233.189.17 8 juni 2011 kl. 21.59 (CEST)

Instämmer till fullo med 90.233.189.17. Mitt privata bibliotek innehåller ca 4 000 historiska och biografiska volymer. Jag läser inte alla, men bläddrar igenom. Uppskattar att en handfull av dom har en notapparat som - proportioneligt - motsvarar denna artikels. Dom andra väsentligt färre, och oftast bara "litteraturförteckning"/referenser/motsv. i slutet. Det är så det ser ut. Har man inte den insikten, ligger snarare problemet där. Som ovan, jag släpper detta, men kommer intensivt att försvara "mina" artiklar mot dessa dumheter. Ymer 8 juni 2011 kl. 23.14 (CEST)

Som sagt tar i regel populariserade historiska verk bort sin notapparat. Här går det dessutom att ställa författaren till svars för all information (vilket är omöjligt här). Böcker utan noter (eller annat konsekvent källsystem, Harvard eller Oxford) går inte att använda som ett rimligt källmaterial till en artikel där uppgifterna ska kunna verifieras. Akademiska verk, alltså avhandlingar och så vidare, har gedigna notsystem med ibland tusentals noter. Jag satt ut källa behövs därför att jag känner mig tveksam på att all information som inte är källbelagd stämmer. Jag vill kunna granska den och gå vidare genom noten för att hitta mer information. Inte därför att jag är intresserad av att såga artikeln, men därför att jag är nyfiken. --Historien 9 juni 2011 kl. 13.28 (CEST)

Fast jag kan själv, som gammal historiestudent och exdoktorand, inte föreställa mig att någon skulle drömma om att kräva en fotnot på en allmänt känd uppgift som t ex vilket datum första världskriget bröt ut - en av de uppgifter i föreliggande artikel som förut blev försedd med kb-mall. Och är det verkligen rimligt att i artikeln om just Gustaf V kräva källor på alla allmänna händelser i svensk och europeisk historia som nämns i förbigående samtidigt som ju dessa händelser har egna, förhoppningsvis fylliga och väl källbelagda, artiklar? /FredrikT 9 juni 2011 kl. 13.56 (CEST)

En sådan uppgift ska självklart inte behöva beläggas med fotnot. Däremot stod den uppgiften inte för sig själv om jag minns rätt. Annars ber jag om ursäkt för att jag varit för offensiv när jag satte upp källkraven. Det är rimligt att denna artikeln, som är en "Utmärkt artikel" har högre källkrav än andra. Just nu finns det flera uppgifter om exempelvis större politiska förändringar, om händelseförlopp och så vidare som behöver källa. I de fall artikeln fattar slutsatser är det också, helt enligt Wikipedias källkrav, rimligt att vi hänvisar till en forskare som kommit fram till slutsatsen. Detta gäller inte minst diskussionen om Gustaf V och andra världskriget (där många har olika åsikter). --Historien 9 juni 2011 kl. 14.57 (CEST)

@Ymer: En uppgift bakom en fotnot är inte styrkt av fotnoten. Vissa sektioner saknar som sagt noter helt. Hur går det då att veta hur tillförlitlig informationen är? Hur går det då att veta var man hittar mer information om samma sak? Är det okej om jag sätter ut "källa behövs" på de ställen som jag menar behöver källa igen? Jag antar att det inte finns en regel som säger att jag måste leta upp källan om jag bestrider den.

"Hur vet du att angiven källförteckning inte styrker hela stycket?" Det är problemet - det är det jag inte vet. --Historien 8 juni 2011 kl. 22.03 (CEST) --Historien 8 juni 2011 kl. 22.02 (CEST)

@Ymer: Jag har ingen anledning att gå i polemik med dig. Jag vet att många av Wikipedias artiklar har en tämligen svag notapparat. Denna artikel har en, bitvis mycket stark sådan, men ibland saknas den helt. Att andra artiklar är sämre är dock inte skäl nog till att ha låga krav på denna utvalda artikel. Jag är alltså inte ute efter att såga artikeln men om den nu ska vara utvald är det kanske bra att vi hjälpts åt att göra den så bra som möjligt? --Historien 8 juni 2011 kl. 22.09 (CEST)

Artikeln http://sv.wikipedia.org/wiki/Egbert_av_Wessex är ett mycket gott exempel på hur noter kan användas. Jag önskar varken mer eller mindre. --Historien 8 juni 2011 kl. 22.35 (CEST)

---

Ni har fört mycket intressanta allmänna resonemang ang. källor, källhänvisningar och fotnoter. På amatörnivå har jag funderat över hur artikeln Gustaf V kom till. Den författades första gången 2003 och bestod av 1 (en) rad. Den har under tiden byggts ut av ett stort antal författare, alla med sin text och med sina källor och källhänvisningar. Vid varje bidragstillfälle har bidraget granskats av andra användare och bland dem även av sådana som fungerat som administratörer. Korrigeringar har då gjorts för att utforma artikeln på bästa sätt. Jag ställer mig då frågan: Är det rimligt att nu helt plötsligt (efter åtta år) i ett slag föra in 25 märkningar ’källa behövs’? Ja-kanske, för att få tillstånd en akademiskt oantastlig artikel. Då kommer nästa fråga: Ska vi göra så här med alla andra artiklar också? Eller bara för artiklar som är märkta med en stjärna? - Jag bara frågar. / Wvs 9 juni 2011 kl. 16.06 (CEST)

Min grundinställning är att vi bör göra det, men man kan ha olika inställning kring vilka artiklar det är viktigast att börja med (om jag minns rätt finns det omkring 14-15000 artiklar märkta med någon form av källmall). Mitt ideal är att läsare inte skall behöva lita på wikipedias skribenter utan alltid skall kunna följa upp vilken källa uppgifterna är hämtade ur. Niklas R (D^#) 9 juni 2011 kl. 16.28 (CEST)

Rimligt att ha samma nivå på källor som engelska Wikipedia. Deras utvalda artiklar har i regel mycket gedigna källhänvisningar. Vill vi att artiklarna ska tas på allvar så är det rimligt. Eller vill vi ha ett helt annat system på svenska Wikipedia? Även andra utvalda artiklar har på svenska Wikipedia gedigna källhänvisningar. Jag tycker därför att det är tråkigt att ni tog bort mina källhänvisningsbefrågningar. --Historien 9 juni 2011 kl. 16.32 (CEST)

Vore det inte mer tidseffektivt att börja leta efter källor att sätta in i artikeln (man kan ju börja med att bläddra igenom de källor som anges utan noter), istället för att lägga spaltkilometer på att diskutera om det behövs eller inte? Ingen lär klaga på om mer noggranna källhänvisningar läggs in. Alternativt, ta upp den för avnominering och se vad som händer. Ovanstående diskussion känns inte helt konstruktiv utan mer som en kamp mellan två läger. En sida anser att det räcker med att ange källor längst ner i artikeln, medan den andra anser att de bör anges efter varje mening. Lägg in fler noter vid sådana påståenden ni tvivlar på och väljer att kolla upp, men försök vara konstruktiv och kb-märk inte av ren slentrian (som exemplet med WW1). /Grillo 14 juni 2011 kl. 07.37 (CEST)

Det är inte alls vad diskussionen handlar om, även om det på ytan kan förefalla så. MÖRKERMAN 14 juni 2011 kl. 07.53 (CEST)

Mörkerman, Wikipedia vinner inte på ställningskrig mellan republik och monarki. Wikipedia vinner på att artiklar blir bättre källbelagda. Man gör bättre att inte som du anta att folk inte menar väl. Det är bättre att uppmana folk att förbättra artiklar, och om de inte är ute efter att mena väl så avslöjar de sig själva så småningom. Jag ser här inga skäl att inte utgå ifrån gott syfte. /Grillo 14 juni 2011 kl. 08.16 (CEST)

Men Mörkerman har en poäng här om man ställer sig frågan: Har alla tidigare bidragsgivare till artikeln lämnat oriktiga uppgifter med sina texter? De har ju infört källhänvisningar? Alla bidrag granskas efter hand de förs in. Det är väl detta det handlar om. Wvs 14 juni 2011 kl. 08.49 (CEST)

Poängen med ifrågasättandet är nog till stor del att skrivelserna mycket väl kan vara korrekta, men präglade av ett språk som nuförtiden inte passar in i ett uppslagsverk. Stora delar är ju från Nordisk familjebok. Sedan är det alltid viktigt att kunna styrka sina påståenden. Det är inte helt ovanligt att skriva sådant man "vet" eller ibland tror att man vet. Bättre i så fall att faktiskt kolla upp det. Har man lagt in en bok som källa vet man rimligen var i boken man läst något, och kan snabbt bläddra fram en sidangivelse. Det skulle artiklen tjäna på, och ingen förlora på. Känns som att det är lite väl många skadade egon här... /Grillo 14 juni 2011 kl. 08.52 (CEST)

En info kan vara korrekt trots ålderdomligt språk. Att hänvisa till en viss sida i en bok som referens kan nog bli svårt efter åtta år - vederbörande bidragsgivare kan vara död.Wvs 14 juni 2011 kl. 09.21 (CEST)

Till detta vill jag tillägga att jag anser att definitionen av vad som är "ålderdomligt språk" stundtals framstår som extremt vid på svwp. /FredrikT 14 juni 2011 kl. 12.39 (CEST)

Jag kan tycka att språket är charmigt - men ibland framstår det tyvärr som något ålderdomligt (och kanske lite väl charmigt). --Historien 14 juni 2011 kl. 15.00 (CEST)

... för att inte tala om vad uttalanden som "stora delar är ju från Nordisk familjebok" innefattar. Jag hittar inte en rad från Nordisk familjebok.--90.233.157.155 14 juni 2011 kl. 14.08 (CEST)

Diskussionen har nu börjat röra sig åt ett märkligt håll. Vi bör eftersträva att följa Wikipedias riktlinjer som Byråkrater istället för att argumentera mot dem och redigera i en helt annan riktning. Vi har säkert alla olika åsikter om regelverket men ska vi (som säkert har olika åsikter om mycket) kunna samarbeta så bör vi förhålla oss till det. --Historien 14 juni 2011 kl. 13.17 (CEST)

Gamla källor

Enligt Wikipedias regler om en utmärkt artikel bör artikeln utöver en mycket god källanvändning ha aktuella källor. Många uppgifter i artikeln är, trots att Gustaf V diskuterats mycket i forskningen, baserade på äldre källor. I vissa fall källor som är nära eller över 100 år gamla. Flertalet är över 40 år gamla. --Historien 9 juni 2011 kl. 18.57 (CEST)

Här tycker jag att man måste se på vilken typ av fakta det är källorna styrker. Uppgifter av typen vilket år Gustaf blev major i armén, när han förlovade sig, att han gillade att jaga älg eller vilket år den och den statschefen besökte Sverige blir knappast mindre trovärdiga för att de står i en fyrtio år gammal källa eller äldre (obs, exemplen är tagna ur huvudet; jag har inte kollat i artikeln vilka källor som i dagsläget anförs för just dessa uppgifter), och snarare är det nog så att detaljerade uppgifter av denna typ ofta bäst låter sig hittas i källor som är samtida med den biograferade. Gäller det däremot mer värderande och analyserande uppgifter samt sådant där nytt källmaterial tillkommit (t ex genom släppta, tidigare sekretessbelagda dokument, publicerade dagböcker o dyl) bör man däremot förstås försöka ligga vid "forskningsfronten". /FredrikT 14 juni 2011 kl. 08.54 (CEST)

Jag ställer mig helt bakom FredrikT:s resonemang. För den typen av uppgifter som gäller själva biografin skulle jag själv till och med vilja hävda att äldre källor är att föredra. De ligger närmare ursprunget, helt enkelt. Varför hänvisa till en doktorsavhandling från i fjol när vi kan gå till statskalendern samma år? Fernbom2 14 juni 2011 kl. 09.00 (CEST)

En källa som ligger närmare i tid till det studerade kan ha mycket svårare att förhålla sig objektiv och därför kan en källa längre bort i tid i förhållande till det studerade vara bättre, samtidigt kan en källa som är långt senare än det studerade också sakna vissa faktauppgifter. När det kommer till studiet av kungafamiljens medlemmar eller andra politiskt känsliga områden gör äldre källor sig betydligt sämre än aktuella källor, precis som studier av nazityskland gjorde sig mycket dåligt i och omkring tiden för nazityskland. Det kan behöva gå decennier innan en studie kan genomföras på ett gott sätt. Kan vi använda goda aktuella källor även för det som beläggs i gamla källor bör så ske i störta möjliga mån. Däremot har FredrikT också en poäng i just de exempel han lyfte fram. dnm ^{(d | b)} 14 juni 2011 kl. 12.56 (CEST)

Det finns skäl att anta att äldre källor (i synnerhet de innan det demokratiska genombrottet) romantiserar kungahuset även genom ren kuriosa (alltså detaljerade faktauppgifter). Det finns gott om källor angående kungahuset och jag ser ingen anledning till att artikeln inte hade kunnat moderniseras. "Varför hänvisa till en doktorsavhandling från i fjol när vi kan gå till statskalendern samma år?" Därför att detta skulle kräva att vi tolkar och analyserar källorna vilket inte går i linje med Wikipedia. Här lämpar sig en avhandling, en disputerad historiker. Vi ska redogöra för ett forskningsläge - inte ge oss in i en forskningsdebatt. --Historien 14 juni 2011 kl. 13.10 (CEST)

Som jag tolkar resonemanget kring Statskalendern går det ut på att det i fråga om vissa typer av uppgifter, som inte behöver tolkas närmare, är bättre med en mer ursprunglig källa. Dit hör t.ex. frågor om vilket år någon fick en viss befattning. --Vatten 14 juni 2011 kl. 13.21 (CEST)

Det är alltid föredömligt för en historiker att gå tillbaka till ursprungskällan. Nu har vi dock snarare att göra med sekundärkällor (minst) varför nyare forskning är att föredra. Alternativet är att vi fortsätter denna diskussion på en akademisk institution och börjar forska. Om uppgifter endast finns i äldre källor så får vi självklart använda dem men deras tendens kan vara kraftig. --Historien 14 juni 2011 kl. 13.27 (CEST)

Att förutsätta att äldre källor är tendentiösa utan någon som helst anledning till det är tendentiöst i sig. MÖRKERMAN 14 juni 2011 kl. 23.10 (CEST)

Inte om man, likt en stor del av dagens historiker, har en genealogisk utgångspunkt. --Historien 15 juni 2011 kl. 00.43 (CEST)

Skämtar du med oss?--Bothnia 15 juni 2011 kl. 03.31 (CEST)

Ingen har redigerat artikeln sedan 8 juni. Historien, är du ute efter att förbättra artikeln eller bara prata? Om det senare, har nog de flesta förstått din poäng vid det här laget. /Grillo 15 juni 2011 kl. 06.24 (CEST)

"Genealogisk utgångspunkt"??? Jag gissar att Du inte avser ett släktforskarperspektiv, men i så fall vet jag å andra sidan inte vad Du avser alls. "Genealogisk utgångspunkt" var i vart fall inget begrepp som förekom under mina universitetsstudier i ämnet. Vill Du förtydliga vad som avses? /FredrikT 15 juni 2011 kl. 09.39 (CEST)

Det är ett idéhistoriskt begrepp, och innebär att man härleder begrepp till dess "förfäder", ett slags begreppslig etymologi (inte lexikal etymologi, vad man vanligen avser med e.). Det används av nietzscheister och foucaultianer. http://en.wikipedia.org/wiki/Genealogy_(philosophy) Vad Historiens mening ovan betyder förstår jag dock inte. Det låter som guilt by association. Ett uttalandes "genealogi" i den här betydelsen förtar förstås inte innebörden, det vore ett allvarligt felslut.--90.233.157.155 15 juni 2011 kl. 10.03 (CEST)

Kurt Haijby och Shirley MacLaine

Haijby påstod att han hade haft ihop det med Gustaf V, och Shirley MacLaine påstår att hon har haft ihop det med Olof Palme. Det senare påståendet återspeglas inte i Wikipedia-artikeln om Palme, men det förra påståendet återges i den här artikeln. Jag finner denna obalans störande och avser strax jämna ut saken, inte genom att tillföra MacLaine till Palme-artikeln, men genom att stryka Haijby-omnämnandet här. (Det är möjligt att Haibjy eller Maclaine eller båda ljuger, men det spelar mindre roll, det väsentliga är frågan om vad som ska redovisas i en encyklopedisk artikel.) --81.229.102.134 20 januari 2013 kl. 12.01 (CET)

Haijby-affären handlade om mer än bara påståendet att Gustaf skulle haft ett homosexuellt förhållande. Det var en skandal som var stor nog för att den skall tas upp i historieböcker, medan spekulationerna om MacLaine knappt nämns i Henrik Berggrens biografi över Palme. Det är händelser av helt olika magnitud, och de kan inte jämställas hur som helst.

andejons (disk) 20 januari 2013 kl. 13.51 (CET)

Markeras som bra / behåller sin status som bra

Resultatet av omprövningen blev markeras som bra alternativt behåller sin status som bra enligt de vägledande kriterierna:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått minst tre utmärkt- eller bra-röster och
• inga ta bort status helt-röster.
  Kigsz 30 oktober 2015 kl. 19.50 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Nominerad för omprövning av Kigsz 16 oktober 2015 kl. 21.55 (CEST)

Artikeln har flera stycken utan fotnoter samt en källa behövs-åtgärdsmall.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt

Stöder för bra / behåll som bra

1. Yger (diskussion) 20 oktober 2015 kl. 13.32 (CEST) Utvecklar de kontroversiella sidorna för dåligt, är därför inte uttömmande
2. Sjunnesson (diskussion) 21 oktober 2015 kl. 08.42 (CEST) Enligt nominering samt att artikeln inte är uttömmande.
3. Kigsz 30 oktober 2015 kl. 19.49 (CET) Enligt nominering.

• Tostarpadius (diskussion) 20 oktober 2015 kl. 16.17 (CEST) Håller inte längre utmärkt status.

Ta bort status helt

Diskussion

Jag har länge haft ordentligt svårt för denna artikel. I motsatsen till den om han maka tar inte denna upp de olika kontroversiella delarna tillräckligt. Haijbyaffären nämns inte, Lennart Bernadottes beskrivning av honom som farfar, att han runt 1910 var ordentligt ifrågsatt etc. Också lite för snällt ödmjukt språk, också i kontrast till den om Victoria.Yger (diskussion) 16 oktober 2015 kl. 22.01 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Gustaf V. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070930222943/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=675044 till http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=675044

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 april 2017 kl. 02.27 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Gustaf V. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20120721031339/http://www.tennisfame.com/hall-of-famers/king-gustav till http://www.tennisfame.com/hall-of-famers/king-gustav

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 17 maj 2017 kl. 04.09 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Gustaf V. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070927183832/http://www.tennisfame.com/famer.aspx?pgID=867&hof_id=132 till http://www.tennisfame.com/famer.aspx?pgID=867&hof_id=132

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 juni 2017 kl. 11.04 (CEST)