Diskussion:Stoicism
- Den följande diskussionen är en arkiverad artikelgranskning på nedanstående artikel.
Granskningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Anledningen till avslutandet var artikeln har legat 6 månader på Artikelgranskningar. Artikelgranskningen avslutades av Sjunnesson (diskussion) 8 oktober 2019 kl. 13.58 (CEST).[svara]
- Begärd av: Skottniss (diskussion) 29 mars 2019 kl. 20.01 (CET)[svara]
- Motivering: Komplicerat ämnesområde. Jag tycker mig ha hyfsad koll på "det mesta", men jag är långt ifrån en expert, och det finns förstås inget självklart samband mellan förståelse och förmågan att "lära ut".
- Målsättning: Begriplig artikel, även för den oinsatte.
- Diskussion:
Några kommentarer från en hastig genomläsning:
- Jag skulle gärna se litteraturhänvisningar till texter på svenska.
- Titeln på Marcus Aurelius bok brukar översättas till "Självbetraktelser".
- Tempus växlar fram och tillbaks mellan dåtid och nutid: "De antika stoikerna skrev ..."; "Vidare menar stoikerna ...". Jag skulle nog föredra dåtid.
Plumbum208 (diskussion) 14 maj 2019 kl. 21.46 (CEST)[svara]
- I artikeln finns ett citat från Seneca:
En dygdig man vill ha vänner och en hälsosam kropp, men om den vise mannen förlorar sina vänner och blir sjuk, påverkar det inte den vise mannens lycka. Den vise mannen är självbelåten på så vis att denne är lycklig utan hälsa och vänner, men detta innebär inte att den dygdige frivilligt avstår från hälsa och vänner utan anledning.
- Noten hänvisar bara till Campbells engelska text från 1969, brev 9. Jag förmår dock inte att hitta något sådant textställe i boken. Är det bara en sammanfattning (eftersom sådana tankar finns uttryckta i texten) som har råkat bli till ett citat? Roger Viklund (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 19.26 (CEST)[svara]
- Ja, tror det är det här citatet som jag sammanfattade och råkade göra till ett "nytt citat": "The difference here between the Epicurean and our own school is this: our wise man feels his troubles but overcomes them, while their wise man does not even feel them. We share with them the belief that the wise man is content with himself. Nevertheless, self-sufficient though he is, he still desires a friend, a neighbour, a companion. Notice how self-contented he is: on occasion such a man is content with a mere partial self – if he loses a hand as a result of war or disease, or has one of his eyes, or even both, put out in an accident, he will be satisfied with what remains of himself and be no less pleased with his body now that it is maimed and incomplete than he was when it was whole. But while he does not hanker after what he has lost, he does prefer not to lose them. And this is what we mean when we say the wise man is self-content; he is so in the sense that he is able to do without friends, not that he desires to do without them" Sigvid (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 12.41 (CEST)[svara]
- Då ändrar jag detta till något som Seneca har uttryckt på sidan 51 (varifrån jag antog att det var hämtat). Roger Viklund (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 12.54 (CEST)[svara]
- Ja, tror det är det här citatet som jag sammanfattade och råkade göra till ett "nytt citat": "The difference here between the Epicurean and our own school is this: our wise man feels his troubles but overcomes them, while their wise man does not even feel them. We share with them the belief that the wise man is content with himself. Nevertheless, self-sufficient though he is, he still desires a friend, a neighbour, a companion. Notice how self-contented he is: on occasion such a man is content with a mere partial self – if he loses a hand as a result of war or disease, or has one of his eyes, or even both, put out in an accident, he will be satisfied with what remains of himself and be no less pleased with his body now that it is maimed and incomplete than he was when it was whole. But while he does not hanker after what he has lost, he does prefer not to lose them. And this is what we mean when we say the wise man is self-content; he is so in the sense that he is able to do without friends, not that he desires to do without them" Sigvid (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 12.41 (CEST)[svara]
Översyn
Nu har jag gått igenom artikeln några varv och anser mig för stunden vara klar med översynen.
Jag har i möjligaste mån ändrat tempus till dåtid; det gäller framför allt när stoikerna avses eftersom de (i denna artikel) var verksamma i det förgångna. Däremot har jag tillåtit presens ibland när vissa antika författare avhandlas. Det är fullt rimligt att skriva att xxx skriver eller menar eller avser trots att de gjorde det för två tusen år sedan. Även moderna författare som ofta behandlas i presens har skrivit i det förgångna och kanske avsåg något för fem år sedan.
Jag har putsat språket och försökt att göra det enhetligt.
Jag har bytt ut citaten från Marcus Aurelius’ ”Självbetraktelser” (eng. Meditations) och Epiktetos’ ”Handbok i livets konst” (Enchiridion) till citat på svenska ur publicerade översättningar. Jag har inte haft tillgång till svenska texter av Epiktetos’ ”Diskurserna”, av Seneca eller av Cicero. I dessa fall har jag putsat översättningarna och återgivit texten från de engelska förlagorna i Anmärkningarna.
Jag har gjort om notapparaten till enhetligt Harvard-system.
Jag har också förtydligat på ett antal ställen. Jag har kontrollerat mot källorna i alla citat (tror jag) men inte i all text. Jag har bara konsulterat dem när jag har känt mig osäker. Det innebär teoretiskt att jag kan ha ändrat någon tvetydig formulering till något som inte var avsett. Jag tror inte att jag ska ha infogat några större fel eftersom jag kan ämnet relativt väl, men det vore ändå bra om du @Sigvid:, som väl har skrivit merparten av artikeln, gick igenom den för att se att allt är rätt framställt. Roger Viklund (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 19.53 (CEST)[svara]
- Jag skulle önska att ingressen kortas. Jag menar inte att innehållet ska kortas, men att delar av det som nu är ingress antingen ska överföras till ett nytt inledande kapitel, eller inlemmas i befintliga. Ett alternativ är att lägga en begreppsruta, som kan ersätta en kort ingress, för den läsare som "bara" vill titta på vad den långa artikeln handlar om. En annan sak som kan övervägas, är att korta visningen av innehållsförteckningen, som "snedvrider" layouten en del, genom att vara så pass lång. Båda dessa förslag skulle hjälpa till i målsättningen enligt ovan, "Begriplig artikel, även för den oinsatte." Deryni (diskussion) 21 september 2019 kl. 10.03 (CEST)[svara]
- Om inte innehållsförteckningen ska kortas, bör den i alla fall läggas vänster, med texten flödande. Som det är nu har artikeln ett stort "hål" i flödet, eftersom innehållsförteckningen spärrar för brödtexten. Deryni (diskussion) 21 september 2019 kl. 10.07 (CEST)[svara]