Diskussion:Sverige

Migrationsstatistik i ingressen?

Den här inledningen känns väldigt långt. Att som på slutet rabbla migrationsstatistik känns helt malplacerat. Finns det någon tanke med det? Plrk (diskussion) 21 januari 2016 kl. 09.45 (CET)

Jag tycker tanken är rätt, då Sverige står sig ganska unikt i detta område. Dock tycker jag att meningen och utformningen är ganska sådär. Man hade klart kunnat skriva om den. /Portunes (disk) 21 januari 2016 kl. 10.41 (CET)

Ta bort. Inlagt av trollanvändare Kumbla här [1]. Han har gjort två redigeringar totalt, den andra [2] har jag just nu återställt. AlphaZeta (diskussion) 21 januari 2016 kl. 12.32 (CET)

Att migrationspolitiken förändrats påtagligt sedan slutet av 1900-talet verkar ju inte ens vara sant om man tittar på grafen i Invandring och utvandring-avsnittet (särskilt om man betraktar det per capita). Att siffrerrabblandet ska bort ur inledningen är det nog ingen som invänder mot. Jag tar bort hela meningen (samma information återfinns ju längre ner), så får någon som tycker att det är viktigt att det står i inledningen (jag skulle väl spontant tycka att t.ex. språk passar bättre om inledningen ska förlängas) Plrk (diskussion) 21 januari 2016 kl. 12.36 (CET)

Självständighet från Kalmarunionen 6 juni 1523

En användare lade in i infoboxen att Sverige deklarerade sin självständighet från Kalmarunionen den 6 juni 1523 och jag återställde för jag tycker det är en grov förenkling av verkligheten. Finns det några andra åsikter i frågan? /Portunes (disk) 8 april 2016 kl. 19.15 (CEST)

"Den 6 juni har kallats Gustav Vasas dag, svenska flaggans dag och är numera Sveriges nationaldag. Någon gång under 1800-talet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 enligt den julianska kalendern (16 juni 1523 enligt gregorianska kalendern), då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung i Strängnäs och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde och Sverige blev en självständig stat."

Sveriges nationaldag

Vi skall följa vad etablerade källor skriver och anser, och dessa instämmer inte i detta.Yger (diskussion) 8 april 2016 kl. 19.26 (CEST)

Det är en förbundsstat enligt Gottfrid Carlsson

Medeltidens nordiska unionstanke (1945) sid. 81

Yger: Källor på det?

ja visst, men frågan är om det skall kallas att Sverige blev självständigt då, var utan egen självständighet innan, det är inte den rådande ståndpunkten i etablerade källor.Yger (diskussion) 8 april 2016 kl. 19.32 (CEST)

Och om du skall ända det som stått i artikeln i över 10 år så är det du som för plocka fram källor.Yger (diskussion) 8 april 2016 kl. 19.33 (CEST)

Jag lade till en källa, du tog bort det utan att motbevisa.--Butterfly1066 (diskussion) 8 april 2016 kl. 19.47 (CEST)

Du kan inte radikalt ändra Sveriges historia genom att lägga in en källa du övertolkar. Det måste finnas konsensus på diskussionssidan för denna typ av ändring innan den kan läggas in.Yger (diskussion) 8 april 2016 kl. 19.49 (CEST)

@Butterfly1066: Kalmarunionen brukar kallas personalunion, vilket alltså inte utesluter att de ingående länderna är självständiga stater – snarare tvärt om. Det får nog anses försvinnande ovanligt att historiker påstår att Sverige uppstod som stat i samband med Kalmarunionens upplösning. (Om inte annat hade Sverige en egen kung en period under unionen). Någon kan säkert säga att Sverige blev självständigt från unionen i samband med utträdet, men det är inte riktigt samma sak. //Romulus74 (diskussion) 8 april 2016 kl. 20.06 (CEST)

Ett land som saknar en egen monark under den här tiden kan väl knappast kallas självständigt(Kalmarunionen var ju ingen konstitutionell monarki precis), det behövs mer källor här på att Sverige skulle ha varit självständigt under Kalmarunionen.--Butterfly1066 (diskussion) 8 april 2016 kl. 23.07 (CEST)

Kalmarunionen var som sagt en personalunion. Jag saxar in lite från unionsbrevet: "Kungen ska styra över varje rike i enlighet med varje rikes egna lagar. Om något av rikena hotas av krig ska de andra komma till hjälp. Den som döms som fredlös ska vara det i samtliga riken."

Man hade (mestadels) en gemensam kung under unionstiden, men det är alltjämt skilda riken, till stor del kontrollerade av riksråden (i Sveriges fall Sveriges riksråd).

Det krävs riktigt bra källor för att få igenom den förändring du krigar om. //Romulus74 (diskussion) 8 april 2016 kl. 23.28 (CEST)

Jag till skillnad från er har presenterat källor för mina påståenden, det du saxade in saknar källhänvisning helt och hållet.--Butterfly1066 (diskussion) 8 april 2016 kl. 23.42 (CEST)

Citatet ovan är en modern version av texten i unionsbrevet. Här hittar du en källa till texten på modern svenska och originaltexten kan du till exempel finna på Wikisource, såsom den citerats ur Lauritz Weibulls "Nordisk historia. Forskningar och undersökningar. Del III", Stockholm:Natur och kultur 1949, s. 46-50. Riggwelter (diskussion) 8 april 2016 kl. 23.53 (CEST)

"pohjola-norden.fi/" vad är det? Knappast någon trovärdig källa, dessutom står det: "En enda kung ska råda över alla tre rikena. I princip ska unionen vara ett valkungadöme men i första hand bör kungasöner väljas.". Wikisource är lika opåtitlig som Wikipedia eftersom det är samma källa!--Butterfly1066 (diskussion) 9 april 2016 kl. 00.04 (CEST)

Den som vill verifiera att Wikisource har återgivit texten korrekt kan låna Weibulls bok från något av de 19 bibliotek där den finns. --Larske (diskussion) 9 april 2016 kl. 00.35 (CEST)

Mmm, att ingå i en union är som sagt inte samma sak som att inte vara en självständig stat. Vi är med i Europeiska Unionen nu, och likafullt en självständig stat. Källor till det jag försökt förklara ovan finns i respektive artiklar. När du nu ger dig på hårklyverier med att kalla en återspegling av en källa opålitlig, trots att du t o m fick ett sidnummer av Riggwelter känner jag nog att diskussionen är på väg att ta slut. //Romulus74 (diskussion) 9 april 2016 kl. 00.51 (CEST)

@Butterfly1066: Det finns ganska gott om källor i artikeln Sverige under Kalmarunionens tid. Börja med att kolla in dem. @övriga: Fjärilen har en poäng i ett påståenden ska vara källbelagda. Det räcker inte med att det råder konsensus om något på Wikipedia. Det måste också ha stöd i vetenskaplig konsensus, och för att visa det behövs källor (och källor ska som ni vet stå i artikeln, inte på diskussionssidan). /ℇsquilo 9 april 2016 kl. 07.21 (CEST)

I allmänhet så. Det är ändå omöjligt att skriva en artikel med vettigt språk så att allt är exakt hämtat ur källor – och också då finns problemet med kontext och avvägning mellan olika källor. Om en användare uppfattar något som kontroversiellt, medan andra menar att vetenskaplig konsensus är tydlig och att detta kan läsas minst mellan raderna i källorna, så är jag bestämt av åsikten att diskussionssidan är det lämpliga forumet. --LPfi (diskussion) 9 april 2016 kl. 11.21 (CEST)

Intressant diskussion som sådan. Norge blev självständigt 1905 från Sverige-Norge enligt våra artiklar, detta från en personalunion, precis som Kalmarunionen. Denna artikel säger att Norge återuppstod som stat 1814 efter att ha varit i realunion med Danmark sedan 1500-talet. Lärdomen är väl att historia alltid är något som skrivs i efterhand. Jag har läst en hel del intressanta samtida artiklar om de svensk-norska relationerna före upplösningen. Det var ganska intressant läsning. Personer som ansågs vara gräddan av intelligentian i Sverige uttalade sig på ett sätt som gör att de idag skulle ha framstått som indoktrinerade och hjärntvättade, alltför länge tuktade av den statskontrollerad propaganda. Kim Jong-un skulle ha varit stolt över deras sätt att försvara statschefens ställning. -- Innocent bystander 9 juni 2016 kl. 18.48 (CEST)

Hugg i gordisk knut

He, Yger, Esquilo, LPfi och er andra! Nu har jag gjort ett litet gordiskt huggalexanderhugg, eftersom inget stod om självständighet i faktamallen. Enwp-artikeln har fler händelser med som bättre definierar sammanhangen. Nu har jag infört fler parametrar i {{Landsfakta}}, vilket ger möjlighet till att specificera två självständighetstidpunkter. Det ena kan exempelvis kopplas till ursprunglig statsbildning, det andra till en senare och ofta åberopad händelse. Som synes har jag i {{Landsfakta}} förtydligat dessa båda i exemplet Norge, med källbeläggning till NE.se. Hoppas att det duger. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 18 juni 2016 kl. 13.22 (CEST)

Ta bort det där med "självständighet". För många av världens länder är det bara nonsens. Lägg till "uppstod" istället, det borde vara mer korrekt för dessa.

andejons (diskussion) 18 juni 2016 kl. 15.01 (CEST)

Enwp:s motsvarande rubrik är "History", och min tanke är att "Självständighet" kan ha en vidare betydelse. Fast menar du att rubriken "Självständighet" ska ändras till "Uppstod" i det här fallet eller som fast rubrik i mallen? Jag tror kanske att det är bra om "Självständighet"-rubriken kan skrivas individuellt vid olika tillfällen; alternativt kan man kombinera rubrikerna (om det går rent tekniskt). Någon som är bättre på kod som kan hjälpa till med att fixa det som blir lämpligast?--Paracel63 (diskussion) 18 juni 2016 kl. 16.58 (CEST)

Tänkbara tillfällen då Sverige blev självständigt

Med "självständighet" avses väl när landet för första gången i historien blev ett självständigt land, efter att ha varit en del av en annan större stat eller union. I Sveriges fall så bör väl det räknas som år 1523 då Sverige förklarade sig självständigt från Kalmarunionen. Ända sedan dess har ju Sverige varit ett självständigt land, om man räknar bort unionen med Norge 1814 - 1905, som ju berodde på att Norge tvingades in i union med Sverige men förklarade sig självständigt efter över 90 år i union. 90.226.9.16 28 juni 2020 kl. 20.39 (CEST)

Kanske första gången, kanske senaste gången. Sedan är frågan om hur jämlik en union behöver vara för att en separation inte skall betraktas som att länderna blir självständiga. Blev Tjeckien och Slovakien självständiga (från vad? varandra?) på 1990-talet, eller bröts landet Tjeckoslovakien bara upp? - Tournesol (diskussion) 28 juni 2020 kl. 22.08 (CEST)

Skillnaden är att Sverige-Norge i stort var en personalunion medan Tjeckoslovakien var en stat. Den svensk-norska unionen innebar i praktiken inte några inskränkningar för Sverige, medan Norge blev påtvingade en kung och en med Sverige gemensam utrikes- och försvarspolitik. Det torde vara korrekt att påstå Norge fick sin fulla självständighet 1905, medan Sverige då redan hade sin självständighet. Det blir tydligt om man jämför vad de två staterna vidtog för åtgärder efter unionsupplösningen. Norge valde en ny kung och byggde upp en egen utrikesförvaltning. Sverige tog bort unionsmärket ut flaggan och kungen justerade sitt valspråk. Jag håller med tidigare inlägg som menar att "tidpunkt för självständighet" egentligen inte är relevant i Sveriges fall, men om nu en sådan ändå ska anges så är 1523 (eller möjligen 1521) det bästa alternativet. /B****n (diskussion) 29 juni 2020 kl. 18.07 (CEST)

Jag kan inte se att 1523 går att försvara heller. Om man hävdar att valet av egen monark är av sådan betydelse så är det snarare 1604 som gäller. Detta med "självständighetsdatum" är helt enkelt inte relevant för vissa länder.

andejons (diskussion) 29 juni 2020 kl. 19.38 (CEST)

Det förvånar mig en del att stödet för självständighet 1521/1523 är så klent. 2016 hade vi en evighetsdiskussion om Gustav Vasas s.k. befrielsekrig. Om Sverige inte blev självständigt som resultat av detta krig, så kan det inte ha varit ett befrielsekrig, precis som jag hävdade då. Jag anser fortfarande att talet om "befrielsekrig" är nationalromantiskt POV. /Ascilto (diskussion) 29 juni 2020 kl. 22.02 (CEST)

Om vi inte kan enas om hur vi ska definiera självständighetsdatum, så bör vi inte ange något sådant. Alla uppgifter i en mall måste inte fyllas i, bara för att det finns en möjlighet att göra det. Men 1905 måste, med mitt sätt att se det, ändå vara uteslutet. Sverige och Norge var självständiga stater med gemensam statschef. Så den uppgiften i mallen bör helt enkelt strykas. Janders (diskussion) 30 juni 2020 kl. 08.14 (CEST)

Det här är väl egen forskning om något. Att Sverige skulle blivit självständigt 1905 kräver källor som anger att det på något sätt är det officiella eller allmänt anses att så är fallet. Edaen (diskussion) 30 juni 2020 kl. 08.39 (CEST)

Värt att notera är att nuvarande Finland var en del av Sverige vid Sveriges självständighet från Kalmarunionen år 1523. Vid Finlands utträde ur Sverige och uppgång i Ryssland 1809 blev alltså Sverige "delat" i två "halvor" varav "östhalvan" blev en del av Ryssland i över ett sekel innan det blev den nuvarande självständiga staten Finland. 213.65.211.63 8 september 2020 kl. 14.48 (CEST)

Officiellt språk?

Är svenska officiellt språk i Sverige? När togs det beslutet? 91.154.68.98 9 juni 2016 kl. 12.36 (CEST)

Mja, det är "huvudspråk" sedan 2009, se Språk i Sverige. -- Innocent bystander 9 juni 2016 kl. 12.41 (CEST)

Enligt språklagen är svenska huvudspråk. Utredningen "Mål i Mun" lade som förslag att svenska skulle bli officiellt språk men ser inte ut att ha blivit lag i dagsläget. Mvh Luriflax (diskussion) 9 juni 2016 kl. 12.44 (CEST)

Fast definitionen av officiellt språk är ju inte att det i lagtext är ordagrant fastställt som sådant utan att det i lag eller motsvarande yttrande av folkvald församling givits erkännande såsom rikets huvudsakliga språk. Att svenska enligt språklagen ska vara Sveriges huvudspråk är ett officiellt erkännande och därmed får väl svenska anses vara officiellt språk i Sverige även om det inte är ordagrant formulerat så i språklagen. --Rasmus 28 9 juni 2016 kl. 12.48 (CEST)

Lagen säger ju också att det ska vara officiellt språk i internationella samanhang. / Ternarius_D 9 juni 2016 kl. 12.58 (CEST)

Så svenska är alltså "officiellare" i EU än i Sverige... -- Innocent bystander 9 juni 2016 kl. 14.53 (CEST)

Svenskans ställning som huvudspråk medför enligt språklagen att svenska är "samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden." Dessutom gäller att språket "i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska". Det torde i ett internationellt perspektiv innebära att svenska är "officiellt språk" – även om det inte betecknas så i lagstiftningen. /B****n (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 15.15 (CEST)

Att man använder begreppet "huvudspråk" i stället för begreppet "officiellt språk" i lagen är bara ett märkligt semantiskt val, det måste anses betyda samma sak. I Finland har man begreppet "nationalspråk" med samma betydelse. Pepparkaksgubbe (diskussion) 21 februari 2017 kl. 10.07 (CET)

Redan innan språklagen infördes, har ju svenska i praktiken fungerat som om det vore Sveriges officiella språk, genom att det är svenska som alltid, i århundraden, har varit förvaltningsspråket i landet. Att man valde att använda ordet huvudspråk känns mest bara konstigt. Allie Ance (diskussion) 11 september 2018 kl. 10.59 (CEST)

"Huvudspråk" används som motsats till "nationella minoritetsspråk".-Wvs (diskussion) 11 september 2018 kl. 11.18 (CEST)

Du menar på samma sätt som officiellt språk används i förhållande till officiellt minoritetsspråk? Skulle det vara tydligare? Allie Ance (diskussion) 12 september 2018 kl. 14.13 (CEST)

Det kanske faktiskt är tydligare, när jag tänker på saken... men det är ändå onödigt att använda olika ord för samma sak bara för att sammanhanget kanske är annorlunda. Allie Ance (diskussion) 12 september 2018 kl. 14.15 (CEST)

Svenska är väl per definition officiellt språk i Sverige (och Finland). Däremot är inte exempelvis engelska officiellt språk i USA, för enligt amerikansk lag finns det inget officiellt språk, vilket troligtvis beror på att USA är en demokrati där det är en rättighet att få tala det språk man själv har som modersmål. Även om engelska är det vanligaste amerikanska språket så är det ju inte det enda språket, och det kan ju vara därför engelska inte räknas som officiellt språk. Det finns ju också andra språk som talas i USA, som exempelvis spanska som är USA:s näst vanligaste språk. 213.65.211.63 26 augusti 2020 kl. 21.09 (CEST)

Per vilken definition? - Tournesol (diskussion) 26 augusti 2020 kl. 21.13 (CEST)

Finska i Sverige

Diskussion flyttad till Diskussion:Finska#Finska i Sverige.

Kaliningrad

Bland de nationer som gränsar mot Sverige till sjöss nämns inte Ryssland. Jag vill dock påminna om att den ryska enklaven Kaliningrad med sina omkring en miljon invånare, är Ryssland. --90.227.100.47 17 augusti 2016 kl. 14.58 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Ja, men varken Estland, Lettland, Litauen eller Kaliningrad har någon gemensam gräns med Sverige. Däremot så kan man fråga sig vad som avses med "marina gränser". Sveriges kuster omges av internationellt vatten utom vid Öresund samt vid södra kvarken. /ℇsquilo 17 augusti 2016 kl. 15.45 (CEST)

De står med i artikeln, men de borde inte det: Sveriges territorialvatten sträcker sig inte tillnärmelsevis till Kaliningrad. Den ekonomiska zonen gör det.[3]. Den ekomoniska zonen är dock inte en del av Sveriges territorium.

andejons (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 15.48 (CEST)

Esquilo: Vid Norra kvarken också, rimligtvis, se [4]. Men det spelar inte så stor roll.

andejons (diskussion) 17 augusti 2016 kl. 16.03 (CEST)

Ja, och även i Kosterhavet om vi ska vara så petiga. :-) /ℇsquilo 17 augusti 2016 kl. 17.09 (CEST)

Varför lista över yrken?

Den listan kan nog tas på annat ställe...--Mats33 (diskussion) 11 september 2016 kl. 07.49 (CEST)

Jag raderade den. Yrken kan ju indelas på olika sätt.Yger (diskussion) 11 september 2016 kl. 08.09 (CEST)

Referenser saknas på rättsstatens framväxt

Behövs referenser... --Mats33 (diskussion) 13 september 2016 kl. 16.03 (CEST)

Jag är inte övertygad om att det avsnittet hör hemma i en redan väldigt lång artikel. Det bör i vart fall tas upp till övervägande att låta det utgå. Noga räknat behandlas i avsnittet inte rättsstatens utveckling i allmänhet utan straffrättshistoria. Den svenska rättsstaten är en betydligt större fråga. --Vatten (diskussion) 13 september 2016 kl. 16.10 (CEST)

Är det någon som motsätter sig att avsnittet utgår? Det är allmänt hållet, saknar källor och behandlar egentligen inte rättsstatens framväxt. --Vatten (diskussion) 22 november 2016 kl. 11.11 (CET)

Kartan

Kartan under avsnittet "geografi" visar Märsta söder om Täby, vilket verkar egendomligt (och jag ser inget sätt att kommentera själva kartan; någon mer erfaren wikipedian kanske kan hjälpa mig med det).

2001:6B0:17:F0A0:0:0:0:83 21 februari 2017 kl. 09.41 (CET)

Intressant synpunkt, som nog bör tas i beaktande. Kartan kan diskuteras på sin diskussionssida på Wikimedia, här: https://commons.wikimedia.org/wiki/File_talk:Map_of_Sweden_Cities_(polar_stereographic)_Sv.png

/Pepparkaksgubbe (diskussion) 21 februari 2017 kl. 09.54 (CET)

Valspråk

Är Sveriges valspråk För Sverige i tiden? Är det inte Kungens? (Jo det är det ju.) Tycker inte nationer borde ha valspråk. -- KlasHass (diskussion) 21 maj 2017 kl. 22.01 (CEST)

Sverige, svensk (etymologi spekulationer)

Naturligtvis syftar "Sverige" på "svenskarnas rike". - Ursäkta nu en amatörs gissning (jämförd med ett proffs): Med gammal stavning kan "sven" stavas "swen", och "swen" kan ju betyda "son". I engelskan (med vissa rötter i gamla Norden - Danmark) uttalas "w" ofta som "o". Vi får då "soen" eller "sön" som i "söner". Min point är att "svenskar" kanske syftar på dem som talar "svenska", "sson-ska", alltså sådana som talar som dem som har ett namn som slutar på "-sson" ! (och inte på "svin" som etymologi-proffsen gissar) 94.191.134.80 11 december 2017 kl. 05.55 (CET)

Ett tillägg, om jag nu har fel: Om ordet "svensk" nu verkligen har samband med ordet "svin" så har vi ju ordet "so" som betyder "grismamma", så då är "Soomi" ("Sverige" på finska) kanske ett gammalt namn på "Sverige"! (Man kommer också att tänka på "zoo" som har med "djur" att göra, och på "soma" som kar med "kropp" att göra, som i "somatisk sjukdom" = "kroppslig sjukdom". Järmför med: FRÅGA: Vad är du? SVAR: en kropp! 94.191.134.80 11 december 2017 kl. 05.29 (CET)

Nej, Sverige syftar på svearnas rike. Ordet "svear" härstammar från det urgermanska ordet "swihoniz" som betyder ungefär "vi själva". /ℇsquilo 11 december 2017 kl. 14.07 (CET)

Och "Sverige" på finska är "Ruotsi"... /Portunes (disk) 11 december 2017 kl. 14.55 (CET)

Bara trollning, tror jag. Sjö (diskussion) 11 december 2017 kl. 15.46 (CET)

Religion

Sverige har 10.1 miljoner invånare. Då 8.1% är muslimer enligt PEW, så är det 818 100 personer, alltså fler än 400 000 som anges med äldre källor. Om fortfarande bara 5% av dem är praktiserande (tveksamt) så är det över 40 000 personer. Befintlig källa är ganska gammal (2006).

http://www.pewforum.org/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/

85.194.4.50 25 januari 2018 kl. 07.03 (CET)‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av LittleGun.)

Jag antar att du vill uppdatera artikelns siffror som är sedan 2006? 8.1 % "har sina rötter i huvudsakligen muslimska länder", enligt PEW. Det är inte samma sak som att de är muslimer. Sen tror jag att du menar att 5% praktiserande låter lågt, och det håller jag med om. Men i artikelns text är det vad källan påstår. Vi kan inte uppdatera det absoluta talet med en källa och använda procentsatsen från en annan. PEW är inte ute efter att beskriva Sveriges religioner och antal utövare, de använder därför inte ordet muslim i religiösa termer. En sån källa skulle behövas.--LittleGun (diskussion) 25 januari 2018 kl. 08.28 (CET)

Originalforskning?

Jag lade in uppgift om antal hushåll med TV- eller radiomottagare i avsnittet Sverige#Massmedier och var då tvungen att använda två olika uppgifter från källan. Enligt riktlinjen Ingen originalforskning är enkla beräkningar tillåtna så länge konsensus råder. Så, vad tycker ni? /Autom (diskussion) 23 maj 2018 kl. 06.45 (CEST)

Jag tror att du har tolkat "betalningseffektiviteten" fel. Enligt källan är det "antalet betalade avgifter i förhållande till antalet fakturerade avgifter". Det finns inget stöd i källan för att faktureringen är 100-procentig, det vill säga att alla som äger en mottagare också får en faktura. Sen är det inte heller helt klart om de obetalda (1,83 procent) av avgifterna ingår i de "registrerade avgifterna" eller ej. --Larske (diskussion) 23 maj 2018 kl. 07.06 (CEST)

Tack, jag ändrar uppgiften till "3,5 miljoner" och struntar i beräkningen. Då blir talet tillräckligt oprecist för att det inte ska spela någon roll, den exakta siffran är ju inte det viktiga i sammanhanget. /Autom (diskussion) 23 maj 2018 kl. 07.21 (CEST)

Det finns inget stöd i källan för avgränsningen ”hushåll”. Eftersom även företag betalar avgiften bör texten ändras till ”hushåll och företag”. Kitayama (diskussion) 23 maj 2018 kl. 07.27 (CEST)

Källan säger väl inget annat än hur många avgifter som betalas? Det bör framgå att det är den uppgiften som redovisas, lämpligen som cirka (eller drygt) 3,5 miljoner. Lindansaren (diskussion) 23 maj 2018 kl. 07.34 (CEST)

Instämmer med Lindansaren. För beräkningar av hur många hushåll som har TV kontra hur många som betalar så är [5] en bra källa. Det finns, enligt den utredningen, uppskattningsvis 350000 licensskolkare. Då är det snarare 3,8 miljoner hushåll som har TV. Kitayama (diskussion) 23 maj 2018 kl. 07.46 (CEST)

"Nationalförsamling" i Infoboxen

Kanske man kan länka till Riksdagen i infoboxen, som jag lagt in i artiklarna Bulgarien och Serbien, vilket är normen på engelska Wikipedia? Jag ser dessutom att på engelska wikipedia kallas den för "Legislative", medan på svenska kallas den "Nationalförsamling", vilket kanske borde ändras till "Lagstiftande församling" eller "Parlament". /Portunes (disk) 31 maj 2018 kl. 13.03 (CEST)

Så här ser användningen av parametrarna nationalförsamling, överhus och underhus ut i de 280 artiklar som använder mallen {{Landsfakta}}. Endast 53 artiklar använder parametern nationalförsamling och endast 20 använder överhus och underhus. Eventuella förslag till ändring av etiketter bör tas på mallens diskussionssida.

--Larske (diskussion) 31 maj 2018 kl. 13.34 (CEST)

Men nationalförsamling är väl inte det generellt använda ordet för detta begrepp på svenska? Man säger oftare riksdag eller parlament. Dessutom skall den svenska riksdagen inte skrivas med stort R, för det är inget namn, det är bara en funktionsbeskrivning. Sveriges riksdag har inget namn, den är bara riksdagen, på samma sätt som att regeringen är regeringen och inte Regeringen. Regnskönt (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 13.52 (CEST)

Nej, nationalförsamling är inte det generellt använda ordet. Det är snarare ett ord man förknippar med vissa länder och tider. För egen del uppfattar jag "lagstiftande församling" som det bästa uttrycket, om man vill ha en så generell term som möjligt. --Vatten (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 17.51 (CEST)

Officiellt namn

Finns det något belägg för att Sveriges officiella namn vore Konungariket Sverige? Jag hittar varken på riksdagens webbsida eller på regeringens webbsida eller på kungahusets webbsida dylik information. Jag förstår att man mycket väl kan säga Konungariket Sverige, men jag har inte sett någon indikation på att det vore Sveriges officiella namn. Om Sveriges officiella namn är Konungariket Sverige, hade jag egentligen väntat mig att på alla tre ovannämnda webbsidor hitta åtminstone en liten notis om saken. --K1812 (diskussion) 8 mars 2019 kl. 00.00 (CET)

Har du något förslag till vad man annars skulle kalla konungariket Sverige, än konungariket Sverige? Dan Koehl (diskussion) 8 mars 2019 kl. 00.51 (CET)

Så länge ingen har kommit med belägg för att ordet Konungariket vore en del av landets officiella namn, tycker jag vi borde nöja oss med att kalla landet Sverige. Varför göra saker och ting mer komplicerade än de i själva verket är? --K1812 (diskussion) 8 mars 2019 kl. 01.09 (CET)

För att plocka något ur högen: Avtal med Slovenien .... Jag tycker att det är uppenbart av detta bilaterala avtal att Konungariket Sverige är det formella namnet, liksom att Sverige är en formell kortform. /B****n (diskussion) 8 mars 2019 kl. 06.41 (CET)

Här finns en källa som styrker Sveriges officiella namn: [6]. I alla internationella avtal står det "Konungariket Sverige". --Glentamara (diskussion) 8 mars 2019 kl. 06.49 (CET)

Att Konungariket Sverige är det formella namnet framgår av Utrikes namnbok, sid 93. Vi bör använda termen formellt namn, inte officiellt namn. --Kitayama (diskussion) 8 mars 2019 kl. 06.54 (CET)

Tack alla. Byter officiellt mot formellt. --K1812 (diskussion) 8 mars 2019 kl. 07.56 (CET)

Area

Area? "area på 447 435 km" Kilometer är längd. Inte area. Kan någon rätta? 213.64.113.107 10 augusti 2019 kl. 00.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

För mig står det km². Vad använder du för webbläsare?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 10 augusti 2019 kl. 01.12 (CEST)

"Etniska grupper"

Den rubriken finns i faktarutan. Vad avses? Medborgarskap eller vad? "Etnicitet" är mig veterligen inget som registreras i Sverige. Utländska medborgare registreras efter medborgarskap även om de anser sig vara något annat. Kurder kan ju vara medborgare i till exempel Syrien, Irak eller Turkiet. --Andhanq (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 15.30 (CET)

borttaget, ref artikeln svenskar.Yger (diskussion) 25 oktober 2020 kl. 15.40 (CET)

Lades in 21 mars 2020 kl. 14.57 utan källor av JokingGold0 (se här). Jag tror iofs inte det ligger någon agenda bakom, men det vore kanske bra om användaren fick läsa Andhanqs påpekande om skillnaden mellan nationalitet och etnicitet. / ^Ternarius_Disk 25 oktober 2020 kl. 18.09 (CET)

Ändra kartan över den Svenska Stormakten?

Den nya kartan

Kartan jag föreslår att vi byter ut

Jag har gjort en ny version av kartan över det svenska riket från 1560 till 1815, och jag undrade om det skulle gå att ersätta den gamla med den. Den nya presenterar informationen på ett sätt som är lättare att förstå, är en .svg fil och har också en mer modern stil. Jag använde den gamla kartan som en bas och den nya har samma information som den äldre kartan samtidigt som den fixar områden som Gamla Finland. Chhrls (diskussion) 10 januari 2021 kl. 14.23 (CET)

Jag tycker det ser bra ut. Det enda jag har att invända mot är texten på engelska: "Date gained (Date lost)". Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 10 januari 2021 kl. 14.51 (CET)

Jag tycker väl dock inte att det skall stå att Trondheims län och Bornholm var "ockuperat" 1658-1660, det tillföll sverige i freden i Roskilde och förlorades i freden i Köpenhamn. Vad som var ockuperat varierade beroende på krigsframgångarna.FBQ (diskussion) 10 januari 2021 kl. 15.45 (CET)

Det är något skumt med 1815. kartan är väl bara relevans till karl xi tid?Yger (diskussion) 10 januari 2021 kl. 16.59 (CET)

Också Karelia, Ingria och Livonia borde översättas till svenska (Karelen, Ingermanland respektive Livland, antar jag). Skall inte Trondelag vara Trøndelag? –LPfi (diskussion) 10 januari 2021 kl. 17.20 (CET)

Det brukliga är inte heller att kalla området runt Rostock för "Cammin", snarare kallas hela besittningen bara för "Svenska Pommern". Halland tillföll egentligen Sverige på 30 år från 1648, det permanentades dock 1658. Skall man vara strikt är det också bara perioden ca 1648-1721 som man kan tala om "Stormakten Sverige".

andejons (diskussion) 10 januari 2021 kl. 17.36 (CET)

Som påpekas ovan blev Halland svenskt 1645, och även om inte innehavet var permanent då, så blev det det 1658. På en så översiktlig karta som denna bör det stå 1645. Även Gotland blev svenskt 1645 – inte 1648 som det nu står. /B****n (diskussion) 10 januari 2021 kl. 20.10 (CET)

Sedan med "Cammin" menas ju Kammin, Kamień Pomorski, och den landremsa som förlorades i Freden i Saint-Germain (1679), inte hela Svenska Pommern, utan det som var en del av Hinterpommern. Det kunde kanske fortfarande stå Kammin. Sedan ser jag ju att på den nya kartan saknas städerna, Elbing, Braunsberg, Pillau, Fischhausen och Klaipėda|Memel som Sverige innehade mellan Stilleståndet i Altmark och Fördraget i Stuhmsdorf 1629–1635. Det är ju möjligt att vilja förenkla och undvika för många detaljer, och att de möjligen kan räknas som aldrig permanent svenska, men tycker väl annars att de också kunde vara med.FBQ (diskussion) 11 januari 2021 kl. 00.37 (CET)

Tack för all feedback, ska ändra det när jag inte är lika upptagen. Chhrls (diskussion) 12 januari 2021 kl. 19.57 (CET)

Updaterat kartan, hur ser den ut nu? Chhrls (diskussion) 13 januari 2021 kl. 17.33‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ett stavfel som behöver rättas:

• Kungadömmet → Kungadömet

Några skönhetsfel som kan rättas om du ändå reviderar bilden:

• 1560 - 1611 → 1560–1611 (alltså tankstreck i stället för blanksteg+bindestreck+blanksteg mellan årtal)
• samma för övriga ÅÅÅÅ - ÅÅÅÅ

Sen undrar jag om inte "ända till 1561" ska bytas mot "fram till 1561". alltså som på den gamla kartan. "ända till" låter lite värdeladdat.

--Larske (diskussion) 13 januari 2021 kl. 20.01 (CET)

Tillägg: Färgerna på alla områden behöver ses över. Flera områden har färger som inte motsvarar någon av de fyra färgerna i teckenförklaringen.

--Larske (diskussion) 13 januari 2021 kl. 20.07 (CET)

Jag vet inte om det är så nödvändigt att ha med "kungadömet" heller; det är väldigt formellt. "Utveckling" bör bytas mot "utvidgning".

andejons (diskussion) 13 januari 2021 kl. 20.33 (CET)

"Utvidgning" känns inte riktigt rätt när kartan illustrerar såväl ökningar som minskningar av territoriet. Kanske "omfattningar" kan var ett alternativ. "Omfattning" låter statiskt, men "omfattningar" visar att det är mer än en "omfattning" under den redovisade perioden.

--Larske (diskussion) 13 januari 2021 kl. 21.20 (CET)

Hellre "territoriella förändringar", i så fall. andejons (diskussion) 13 januari 2021 kl. 21.39 (CET)

Jag undrar varför just namnen för landskapen Småland och Dalarna är utsatta. /B****n (diskussion) 13 januari 2021 kl. 20.47 (CET)

Tittar du inte på den gamla kartan nu? På den nya kartan skrivs inte Småland och Dalarna ut.

--Larske (diskussion) 13 januari 2021 kl. 21.24 (CET)

Är tillbaka, Kartan borde vara klar nu fast jag vill checka att den är redo att läggas upp. Chhrls (diskussion) 23 januari 2021 kl. 14.35‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

jag har fortsatt problem att den nämner till 1815. Traditionellt brukar stormaktstiden anses upphöra med Karl XII, och på bilden ingår inga ändringar från 1600-talet till 1815, då bland annat Finland status ändrades.Yger (diskussion) 23 januari 2021 kl. 15.20 (CET)

Det står att "till 1815" av flera anledningar. Sverige förlorade Finland, Svenska Pommern, Livland, Bremen-Verden etc. från 1600-1815 -- vilket är det som kartan visar och det är därför jag har valt att skriva "till 1815". På bilden ingår ändringar från 1600 till 1815 och den nämner inte stormakstiden på kartan utan det står "Svenska Kungadömet." Hoppas att du förstår varför jag valde att skriva så nu. Fast det finns också mindre saker som jag måste ändra som t.ex. lägga till Finlands gräns med Sverige och ha med Blekinge I skåne och Blekinge. Chhrls (diskussion) 6 februari 2021 kl. 07.29 (CET)

(Redigeringskonflikt) En undran jag har är angående texten "Skåne 1658". Kallades hela området, som vi idag ser som Skåne och Blekinge, bara för Skåne? I artikeln Freden i Roskilde nämns Blekinge på flera ställen.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 23 januari 2021 kl. 15.22 (CET)

Har fixat det nu. Chhrls (diskussion) 7 februari 2021 kl. 13.10 (CET)

Så som jag förstått det är det för det mesta bara små saker som är kvar att fixas, den gamla kartan borde vara redo att bytas ut. Jag checkar bara till här en sista gång för att se till att det är okej. Chhrls (diskussion) 6 mars 2021 kl. 19.55 (CET)

ser bra ut, men kan man tänka sig fler färger än grönt? från 1611 blir det svårt att skilja ut vad som är vad? Dan Koehl (diskussion) 5 april 2021 kl. 21.55 (CEST)

End of active monarchy

Compiling a time regarding the evolution of political systems, I ask here in order to shorten research: Is there a specific date when the role of the monarch became purely ceremonial?Antemister (diskussion) 1 maj 2021 kl. 20.25 (CEST)

1 januari 1975.Yger (diskussion) 1 maj 2021 kl. 20.28 (CEST)

Detta kanske borde nämnas någonstans? Jag hittar det varken här eller i Sveriges historia. Det nämns i Sveriges historia 1968–1991 men dock inte 1 januari -75.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 1 maj 2021 kl. 20.52 (CEST)

Den upphörde i och med 1974 års regeringsform och det beskrivs också i stycket Bakgrund. /ℇsquilo 1 maj 2021 kl. 22.12 (CEST)

Jo att det finns på SVWP visste jag. Exemplevis i Sveriges monarki. Men jag tänker att det kan vara viktigt nog för Sveriges historia eller denna artikel.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 1 maj 2021 kl. 22.24 (CEST)

Det stämmer att det formellt upphörde 1975, men reellt hade det ju inträffat något tidigare, kring 1920 sådär. Skall man vara riktigt tydlig i sammanhanget, kan man dessutom nämna att monarkins roll var högst ceremoniell även under frihetstiden på 1700-talet.−En som kommenterar (diskussion) 14 februari 2022 kl. 18.05 (CET)

Sveriges area

På försättssidan står det 528 447 kvadratkm. Inne sedan står det mer korrekta 447 425 kvadratkm. Skillnaden är ca 15%. Har aldrig tidigare sett mer än 450 000 kvadratkm. Kan någon rätta? Förslagsvis från en betrodd källa t ex Nationalencyklopedin. Har tyvärr inte tillgång till den. 92.34.185.198 3 januari 2023 kl. 17.55‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det du kallar "försättssidan" antar jag är den ruta som kommer upp när du söker på Sverige med Google som sökmotor. Fel i den rutan får du felrapportera till Google genom att klicka på länken Feedback under rutan. Det händer då och då att Wikipediaartiklarna får in felaktiga uppgifter som senare rättas, men kanske Google har fiskat upp den felaktiga uppgiften innan den hunnit rättas, eller så har de hämtat den från någon helt annan källa. Det större värdet, 528 447 km² kanske gäller inklusive havsytan, något som inte är medräknat i Wikipediaartikeln. Larske (diskussion) 3 januari 2023 kl. 18.43 (CET)

@Larske har helt rätt. Det är SCB som anger den högre siffran med havsytan innanför territorialgränsen. Se denna länk för mer information. Mvh Adville (diskussion) 3 januari 2023 kl. 19.27 (CET)

Rättsväsendet behöver uppdateras

polisen har inte en myndighet per län. Det är 7 regioner sedan omorganisationen och de är inte längre egna myndigheter. Postman13135 (diskussion) 8 april 2023 kl. 17.52 (CEST)

EU-medlemskap

@FWIlkens ifrågasätter att det var murens fall som gjorde att Sverige ansökte till EU. Läser man i artikeln Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 så har han rätt. Sverige hade redan 1986 börjat diskutera det (EG) och samarbetet ESS. Det är ett tag innan murens fall mm. Enligt artikeln verkar det mer vara finanskrisen som blev mer avgörande att slå till just då, och att förhandlingarna kunde gå så snabbt var pga ESS-förhandlingarna. Murens fall nämns inte. Avsnittet, som saknar källa, behöver skrivas om. Adville (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 08.13 (CEST)

Instämmer helt o hållet. FWIlkens (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 08.16 (CEST)

Murens fall hade definitivt en betydelse för medlemskapet. Så här skriver Regeringskansliet: ”Efter Berlinmurens fall hösten 1989 diskuterades frågan om ett medlemskap i EU allt livligare i Sverige. Motsättningarna mellan stormakterna som hade delat Europa under det kalla kriget hade gjort att Sverige fram tills dess inte ansett att ett medlemskap kunde vara förenligt med sin neutralitetspolitik.” (källa) Även Europaparlamentet anser att murens fall hade betydelse: ”Berlinmurens fall och Sovjetunionens fall ändrade situationen ännu en gång. Sverige, Finland och Österrike gick med 1995.” (källa) Det måste gå att hitta bättre källor, men att murens fall hade betydelse anser jag är helt klart och det bör stå kvar. /B****n (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 08.56 (CEST)

Ingen har förnekat att murens fall hade betydelse för Sverige inträde i EG. Det jag vände mig mot var att det i artikeln beskrivs som en direkt konsekvens av murens fall allena. FWIlkens (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.05 (CEST)

Den första artikel då Ingvar Carlsson öppnar för ett medlemskap är i en debattartikel i DN den 5 juli 1990, med rubriken "EG-hinder kan undanröjas". Han inleder den med orden "Oerhört mycket positivt har skett i vår omvärld det senaste året." Han ger exempel: "Berlinmuren har rivits, människor kan röra sig fritt ocb demokratiska val har hållits i gamla diktaturer...". Därefter för han ett resonemang att "förändringarna i Europa öppnar nya möjligheter". Under hösten (26 oktober) kom sedan omsvängnigen. Det skedde visserligen i ett ekonomiskt krispaket, men var helt klart en konsekvens av de politiska förändringarna ("murens fall") efter hösten 1989. Janders (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.09 (CEST)

Murens fall var naturligtvis inte den enda anledningen till att Sverige gick med i EU. Däremot hade Sverige redan före murens fall en strävan att integreras med EU och när sedan muren föll så blev en direkt konsekvens att man inte behövde ta några omvägar utan kunde söka medlemskap. Förtydliga gärna skrivningen i artikeln. Det direkta sambandet fanns men det var självklart inte den enda orsaken. /B****n (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.17 (CEST)

Tack för källorna, de bör finnas i artikel, och i min länk om folkomröstningen med.

Vad som saknas är att det faktiskt diskuterades redan innan, vilket min länk visade. Sedan kom murens fall som förenklade ett inträde (på samma sätt som Putin gav Sverige en knuff in i NATO. Adville (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.18 (CEST)

Som jag läser det var det inte medlemskap som diskuterades före murens fall. /B****n (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.22 (CEST)

De flesta historiker framhåller ekonomin som den avgörande kraften bakom anslutningen, se t.ex. denna artikel. Den nuvarande skrivningen som anger murens fall som den enda anledningen (eller den avgörande anledningen) menar jag är direkt felaktig. FWIlkens (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.25 (CEST)

Jag tycker att du drar lite för stora växlar på en tolkning av nuvarande stycke som inte tar hänsyn till ett större sammanhang (orsaken till att länder alls samarbetar i organisationer som Efta och EG/EU). Stycket kan dock lätt justeras genom att ändra meningen ”Sveriges regering ansökte därför om medlemskap … ” till ”Sveriges regering kunde därför ansöka om medlemskap … ” eller något liknande. Eventuellt kan man komplettera med uppgift om att en strävan efter en närmare integrering med EG förekom redan i mitten av 1980-talet. B****n (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.42 (CEST)

Vi får inte glömma att kalla kriget i vissa avseenden ansågs vara slut redan 1986. "Murens fall" är en symbol för det som skedde under Gorbatjovs tid som Sovjetunionens ledare. Ekoonomi är viktigt för oss alla, men vi får inte glömma att fred i Europa var en viktig drivkraft för skapandet av det som senare utvecklades till Europeiska unionen. Så har det förblivit genom årtiondena. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 09.59 (CEST)

Bara en liten komplettering räcker så man ser det större sammanhanget. Mer behövs inte. Adville (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 10.52 (CEST)

Jag håller inte med. Hela denna mening behöver ändras "Berlinmurens fall 1989, Sovjetunionens fall 1991 och det kalla krigets slut ledde till en omprövning av den tidigare majoritetsuppfattningen att den svenska alliansfriheten förhindrande ett närmare svenskt deltagande i den europeiska integrationsprocessen." Meningen implicerar att det enda som stod mellan Sverige och ett EG-medlemskap var muren.

Sveriges medlemskap drevs inte främst ur ett säkerhetspolitiskt eller fredsperspektiv. Motiven bakom Sveriges medlemskap handlade främst om ekonomi och inflytande/medbestämmande. Jag uppfattar att det är en konsensusuppfattning bland historiker och forskare. FWIlkens (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 11.05 (CEST)

Kalla kriget och neutralitetspolitiken låg som en spärr över frågan. Det beskrivs väl av t ex Per T Ohlsson i boken Svensk politik. Att sedan ekonomi och handel var ett argument när den spärren försvann är en annan sak. Jag har försökt förtydliga. Janders (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 11.31 (CEST)

Jag tycker alltså att man måste se frågan ur två perspektiv – orsaken till att Sverige sökte sig mot EU, och den politiska möjlighet som öppnade sig genom förändringarna i det internationella läget åren 1989-90. Janders (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 11.37 (CEST)

Tilpägg: Den "spärr" jag syftar på etablerades redan 1961 i Erlanders "Metalltal" som lade fast hur Socialdemokraterna under flera decennier såg på Europafrågan och neutralitetspolitiken. Janders (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 12.06 (CEST)

Det där tycker jag blev mycket bättre! Tack Janders för utmärkt inhopp! FWIlkens (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 12.16 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag ställer mig helt bakom Janders resonemang. Så länge järnridån bestod fanns ett hinder som fick de ekonomiska fördelarna att väga mindre tungt än de säkerhetspolitiska aspekterna. Så vitt jag minns spelade dessutom fredstankarna en väsentlig roll för medborgarnas ställningstagande i folkomröstningen. Så var det i varje fall för mig personligen och för andra i min närhet. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 12.18 (CEST)