Diskussion:Utnämningsmakt

Svar 1: Beskrivning av debatt inte "referenser"

Artikeln behandlar inte specifikt negativa aspekter av utnämningsmakt. Jag vet faktiskt inte ens vad det betyder? Vad är negativa aspekter av utnämningsmakt?

Däremot behandlar den diskussionen om utnämningsmakten i Sverige så som den faktiskt har sett ut.

Att svepande hävda att referenserna som används speglar opinionsbildare med ideologisk eller revanschistisk agenda är osakligt. Vad vet personen om andras agenda? Kan han läsa tankar? Snarare handlar detta inlägg om att på ett oskaligt visa diskreditera kritiker genom att framställa dem som "revanschistiska". Det är ett typiskt svenskt sätt att bemöta kritik: med personagrepp.

De kan ju lika gärna vara genuint upprörda över missförhållanden?

Hur passar till exempel SACO eller Transparence International in i talet om ideologi och revansch? Och varför utreds frågan av grundlagsutredningen?

För övrigt används inte artiklar som referenser utan artikeln beskriver bara den diskussion som har vart. Det förstår läsarna nog själva.

För att se hur Sverige avviker från andra länder kan läsaren själva gå vidare och läsa grundlagsutredningens rapporter - som dock inte skall ges överdrivet stort värde för sin vilja att gå till botten med kritik.

NPOV? 2

Inlägget här speglar ju vad jag beskriver... För det första, vänligen signera dina inlägg med fyra ~-tecken. För det andra, sätt kolon (i lämpligt antal) framför ditt inlägg så att det inte blandas ihop med t ex mina. För det tredje, är det inte så att referenserna är ledarskribenter eller kolumnister? Och att Ahlenius ingalunda är en opartisk granskare, utan kan sägas ha egna intressen att försvara i en historieskrivning? Jag sa inte att alla referenser var partiska, nota bene. Men även om referenserna "speglar en debatt" är de inte lämpliga som källor i en vetenskapligt driven encyklopedi, tycker jag.

Låt oss också slippa "typiskt svenskt"-trams...i synnerhet som det a) inte är typiskt svenskt med personangrepp och b) inte förekom personangrepp i mitt inlägg.

Negativa aspekter av utnämningsmakt? Artikeln går i stort sett ut på att utnämningsmakten i Sverige i huvudsak har missbrukats och får det att framstå som att själva tanken bakom är politisk korruption. Enligt min mening.

Vad tycker alla andra här? Pettern 23 februari 2007 kl. 10.55 (CET)

Svar 2: Falska citat, otydlighet och osaklighet

Eftersom Pettern använder begrepp på ett slarvigt sätt och gör svepande påståenden utan att belägga dem i sak, blir det svårt att bemöta hans påståenden.

Han skriver att "även om referenserna "speglar en debatt" är de inte lämpliga som källor i en vetenskapligt driven encyklopedi". Vad menas med det? Antingen påstår han fortfarande att jag använder dessa som källor för att hävda att något är sant eller så påstår han att en artikel i Wikipedia inte får beskriva en debatt och/eller inte samtidigt namnge konkreta inlägg i en sådan debatt?

Vad påstår han egentligen? Utan tydlighet och utan konkreta exempel blir det omöjligt att bemöta hans påståenden. Har han något konkret exempel på något som jag har hävdat är sant med stöd av ledarskribenter eller kolumnister?

Jag måste också säga ifrån när Pettern sätter "speglar en debatt" inom citattecken, Jag har aldrig skrivit det. Det är inte heller acceptabelt att avfärda beskrivningar av svenskhet som "trams" för att sedan själv göra tvärsäkra påståenden om just svenskhet. Jag har ingen anledning att fortsätta diskutera men en person som beter sig på det viset.

Om vi istället fokuserar på Wikipedia, vad kan man göra för att utveckla artikeln om utnämningsmakt? Konkreta förslag och argument välkomnas. 84.217.85.146 23 februari 2007 kl. 13.48 (CET)

För tydlighetens skull skall kanske också tilläggas att i avsnittet om debatten finns det inte några hänvisningar till ledarskribenter och kolumnister. Läser man Petterns kritik skulle man tro att det bara fanns sådana eller att de överväger. Sanningen är alltså den rakt mostatta.

Samtliga omnämnda i det avsnittet finns med för att de har en koppling till mer neutrala media eller organisationer. Inga-Britt Ahlenius är till exempel internrevisor på FN, vilket också framgår; andra exempel är TV4, Transparency international, SACO och riksdagen.

Det enda i artikeln som överhuvudtaget grundar sig på något som ledarskribenter eller kolumnister har skrivit är de enskilda fall som av kritiker har angetts som exempel på påstått missbruk av utnämningsmakten. Om det är sant eller inte tar inte artikeln ställning till.

Den enda egentliga hänvisningen till kolumnister och ledarskribenter finns under externa länkar, vilka delvis fanns där innan jag utökade artikeln. Eftersom det tidigare var en övervikt för kolumner i Aftonbladet lade jag till exempel från liberalt håll, för balansens skull. Det är i sådana fall märkligt att dessa länkar inte har kritiserats tidigare.

Enligt Pettern skulle dock alltså dessa länkar från tidningar med helt olika politisk färg övervägande handla om personer med ideologiska eller revanschistiska motiv. Det är just för att slippa debattmetoder av det slaget som man brukar ta avstånd från svepande påståenden och personangrepp där man pådyvlar andra personer andra motiv än de som de själva anger, i det här fallet "revanschism" istället för upprördhet över misstänkt politisk korruption.

Eftersom Pettern verkar ha hakat upp sig på Inga-Britt Ahlenius, speglar nog hans reaktion också ett typiskt svenskt sätt att förhålla sig till enskilda individer som framför obekväm samhällskritik som strider mot etablerade myter om svensk förträfflighet. Precis samma sak drabbade Maciej Zaremba i samband med tvångssterilseringsdebatten 1997. Se Erik Wijks två artilar i SvD och Zarembas svar i DN. 84.217.85.146 23 februari 2007 kl. 15.05 (CET)

NPOV? 3

Eftersom debattören ovan verkar mer än lovligt argsint avstår jag från mer munhuggande, men ser gärna att vederbörande inte avlägsnar något jag tidigare skrivit här (som jag nu återinsatt). Jag inväntar andra användares åsikter, gärna sådana som bryr sig lika mycket om WP:s välbefinnande som den nytillkomne, oregistrerade artikelskaparen påstår sig göra. Pettern 23 februari 2007 kl. 15.27 (CET)

Svar 3 Argument ad hominem - igen!

Notera hur Pettern inte svarar alls i sak och gör det genom att skylla på mitt påstådda känslomässiga tillstånd. Det är alltså precis samma mönster som han har använt hittills. Inga sakargument men istället kritik av person. Stilenligt avslutas det hela med en insinuation.

Jag tog bort en tidigare mycket kort inledande text. Den var både språkligt bristande och ofullständig i sin beskrivning. Något annat har jag inte medvetet tagit bort. 84.217.85.146 23 februari kl. 16.09 (CET)

Varning! NPOV borttages

Eftersom Pettern förefaller vara den som har ifrågsatt neutraliteten och ingen annan har gjort det, samtidigt som Pettern inte har framfört ett enda saningsenligt konkret exempel, kommer jag att ta bort invändningen mot neutralitet. Pettern eller övriga får en vecka på sig att producera konkreta och relevanta sakargument.

Vad jag förstår är det framförallt avsnittet om den svenska debatten som Pettern har invändningar mot. (1) Anser han att det inte alls bör finnas ett sådant? Den frågan måste han besvara. (2) Anser att det kan finnas men att innehållet är ensidigt eller felaktigt? I sådana fall måste han göra det med konkreta och sakligt korrekta referenser till texten eller med konkreta exempel på sådant som han anser saknas. 84.217.85.146 24 februari 2007 kl. 00.50 (CET)

Pettern har, vad jag kan se, inte tagit bort någonting alls, vare sig på denna diskussionssida eller i artikeln (förutom att ta bort ordet "detta" på ett ställe i artikeln för att sammanfoga två meningar). Anklagelser om återkommande raderingsförsök ser jag därmed som osakliga. Personangrepp är aldrig okej, oavsett om man själv upplever sig ha blivit personangripen, se Wikipedia:Argumentera i sak, inte i person. Att Pettern säger att personangrepp inte är typiskt svenskt tolkar jag snarare som att personangrepp inte är något unikt för Sverige (till exempel har det ansetts nödvändigt att översätta den länkade sidan till många språk som inte talas i Sverige i någon större utsträckning) snarare än att det skulle vara utmärkande för Sverige att vara förskonat från personangrepp. Utgå från att andra menar väl. Själva diskussionen om hur artikeln ska se ut lägger jag mig inte i, men jag hoppas att den i fortsättningen hålls på en sansad nivå och att synpunkter på saker i artikeln inte tolkas som synpunkter på den som har skrivit dem. //Essin 24 februari 2007 kl. 01.28 (CET)

Jag har tagit bort påståendet om radering. Finns det något sätt att kontrollera detta? Från mitt håll sett har det jag skrivit försvunnit så att det inte syns (Svar 3) två gångerna. Båda gångerna har jag lyckats få tillbaka det genom att spara igen. Det har alltså funnits kvar när jag har valt redigera men har alltså inte synts. Varför blir det så?

Allting finns överallt. Det är arten och graden som skiljer. Jag hävdar att personangrep är vanligare i Sverige än i andra länder. Särskilt när det gäller personer som kritiseras existerande myter om svensk förträfflighet. Det är jag inte ensam om. Det anser också Maciej Zaremba, en av våra ledande journalister.

Om jag förstår dig rätt skulle jag ha övertolkat Pettern och hävdat att han har sagt att personangrepp är mindre vanliga i Sverige inte bara lika vanliga. Jag kan inte se att jag överhuvudtaget har påstått det. Det enda jag gör är att jag skriver att han har uttalat sig tvärsäkert och sedan upprepar jag min egen beskrivning. Kan du visa var jag skall ha påstått det du hävdar?

Du antyder dessutom att jag tolkar kritik av artikeln som personangrepp. När har jag gjort det? Vad kan du ge för konkret exempel på det? Jag har tolkat peronangrepp som personangrepp, inget annat. Jag kan också känna en viss förvåning över att du inte har något negativt att säga om Pettern. Om du i första hand vill hjälpa debatten framåt kan ett visst mått av balans och likabehandling inte skada.

Anledning till att jag insisterar om detta är förstås att jag tycker att många debattörer saknar etik och saklighet. Vi gör alla misstag men vissa tycks inte ens anstränga sig att vara balanserade, ta tillbaka något eller hålla sig till sak. Jag erkänner gärna att jag kanske har missförstått hur programmet fungerar och tar tillbaka det jag skrev om radering. Tror du att Pettern kommer att ta tillbaka sitt falskcitat och sina personagrepp? Tror du att han återkommer i sakfrågorna? Kommer du att återkomma med konkreta exempel på förment bristande god vilja i min tolkning av Petterns inlägg? 84.217.85.146 24 februari 2007 kl. 02.46 (CET)

Essin, naturligtvis har du rätt angående mitt påstående om personangrepp, precis så menade jag. Vad gäller borttagen text syftar jag på skillnaden mellan tredje och fjärde versionen av diskussionssidan. Vad gäller falskcitat erkänner jag mig skyldig, jag buntade ihop uttrycket "Däremot behandlar den [artikeln] diskussionen om utnämningsmakten i Sverige så som den faktiskt har sett ut" till "speglar en debatt". Om detta är uppåt väggarna fel ber jag om ursäkt. Personangrepp anser jag mig inte ha gjort mig skyldig till, men om så vore är det ju inte konstigt, då jag är svensk och vi ju vanligtvis ägnar oss åt sådant... Att ta bort NPOV-mallen som part i målet anser jag är olämpligt. Pettern 24 februari 2007 kl. 12.50 (CET)

Notera att Pettern fortfarande inte kommenterar den huvudsakliga frågan, den om hans helt osakliga påstående att innehållet i artikeln skulle baseras på kolumnister, etc. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

• Först vill jag hälsa dig varmt välkommen till Wikipedia, 84.217.85.146! Du har börjat signera inlägg, vilket är utmärkt. Jag skulle föreslå att du också skapar en användaridentitet (och gärna en användarsida), och loggar in på denna innan du redigerar. Det är inte alls något krav för att få redigera, men det uppfattas som trevligt, och det har också vissa fördelar för dig. Du kommer till exempel att få fler alternativ för vad du kan göra med artiklar; vilket syns i att du får fler flikar upptill.

Du undrar exempelvis vem som lagt på mallen "Globalisering". Det kan du lätt ta reda på genom att gå till artikeln och klicka på fliken "historik", och vid behov söka igenom historiken. (Den är nog inte särskilt lång ännu.)

Huvudpoängen var att om man lägger till en markering av detta slag så är det lämpligt att man samtidigt motiverar det i diskussionen. Och då inte bara med hänvisingar till en policylänk, el dyl. Synpunkter som är konkreta och direkt anknyter till det som diskuteras för lättare saken framåt. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

• Så till frågan om 'vem som har varit dummast'. Den är egentligen inte alls lika intressant som frågan om artikeln; men jag skall redovisa min ståndpunkt. Jag tycker nog att Petterns första korta inlägg handlade om artikeln och ingenting annat. Ditt svar innehöll däremot tydliga personangrepp, 84.217.85.146. Personangrepp är personangrepp, även om själva angreppet är inskrivet som en implicit slutsats snarare än som en explicit utsaga. Du skrev till exempel så här:

Om du påstår dig vilja uttala dig om diskussionen mellan mig och Pettern så bör du ha klart för dig att den - som du faktiskt själv påpekar längre ner - handlade om källorna till påståenden som görs i artikeln om utnämningsmakten. Detta med personagrepp är alltså sekundärt. Det primära är att Pettern påstod något om vilka källor som har använts. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Du är dessutom osaklig. Petterns inlägg påstod att källorna (i bemärkelsen något som används för att styrka ett påstående) till artikeln var kolumnister, etc. Som jag har påekat ovan så stämmer inte det alls. Det finns endast ett exempel på att sådan källor överhuvudtaget har använts, och då som del i en beskrivning. Övrigt material har helt andra källor. Dessutom var detta osakliga påhopp från Pettern uppblandat med ett sätt att framställa kritiker som hör till de mer tarvliga debattgreppen: personangrepp. Ditt resonemang tycks gå ut på att det inte går att göra båda sakerna samtidigt: invänd mot en artikel och samtidigt ge en överdrivet vulgär släng år personer vars åsikter man inte gillar 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Att svepande hävda att referenserna som används speglar opinionsbildare med ideologisk eller revanschistisk agenda är osakligt. Vad vet personen om andras agenda? Kan han läsa tankar? Snarare handlar detta inlägg om att på ett oskaligt (SIC) visa (SIC) diskreditera kritiker genom att framställa dem som "revanschistiska". Det är ett typiskt svenskt sätt att bemöta kritik: med personagrepp.

Du kritiserar Pettern för att på ett osakligt vis diskreditera kritiker, och hävdar att detta är ett utslag av "ett typiskt svenskt sätt att bemöta kritik på: med personangrepp". Du nämner inte Pettern vid namn, men detta är betydelselöst, eftersom sammanhanget entydigt utvisar att det är h*n som avses.

En tolkning av ett fenomen och personangrepp är inte samma sak. Jag hävdar inte att Pettern är typiskt svensk, däremot hävdar jag att den debattmetod som Pettern avände gentemot till exempel Inga-Brit Ahlenius är typisk svensk. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Kanske känner du dig nu orättvist bemött. Du kan känna det som att jag har 'frikänt' Pettern från det du beskyllde h*n för, och i stället 'fällt' dig. Skillnaden är dock den att vad Pettern skrev enbart handlade om artikeln, medan du däremot också går in på din meddebattör som person. Jag skall ge ett delvis påhittat exempel för att förtydliga skillnaden. Pettern skrev:

Dessutom får artikeln det att framstå som att nepotism är ett stort problem i Sverige.

Detta är inte att gå in på din personlighet. Det hade det däremot varit om Pettern hade skrivit t. ex.

84.217.85.146 är ute efter att framställa nepotism som ett stort problem i Sverige.

Ser du skillnaden? Man kan ju tycka att det är en rätt liten skillnad i sak; men i första fallet fokuserar man på artikeln och inbjuder sin medskribent att hjälpa till att få artikeln sakligare och mer encyklopedisk; i den andra fokuserar man på skribentens föregivet dåliga stil och motiv.

Låt mig slippa allt spekulerande om känslor på individnivå. Detta är också typiskt svenskt, att hålla på att kladda med en massa känslopåståenden. Håll dig till sakargumentationen istället. Jag såg en gång på TV en fransk minister som kände sig tvungen att säga ifrån till en svensk journalist eftersom hennes första fråga var "Hur känns det"! 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Jag har endast i ett fall anklagat Pettern för personagrepp på mig. Det gäller hans sätt att framställa mig som arg istället för att bemöta kritik i sak. Både Essin och Jörgen tycks inte klara av att hantera verkligheten därvidlag. Istället hittar de på saker jag inte har sagt och kopplingar som jag inte har gjort. Jörgen skriver till exempel: >> Dessutom får artikeln det att framstå som att nepotism är ett stort problem i Sverige. Detta är inte att gå in på din personlighet. >> När har jag någonsin hävdat att det är att gå in på min person? 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Petterns diskussion av källornas eventuella motiv ser jag däremot inte som personangrepp på medskribenter, utan som relevanta för frågan om huruvida urvalet av källor snedvrider bilden av debatten eller inte. Skribenterna i källtexterna och skribenterna på Wikipedia är två helt olika kategorier. (Det finns goda skäl för vår regel att den som själv kraftigt engagerat sig offentligt i en fråga inte bör redigera artiklar om just det ämnet; så om du inte missat den rekommendationen har du ingen orsak att ta åt dig personligt av Petterns kritik på den punkten. Däremot anser du ju också att den är sakligt felaktig, vilket du redovisat ovan. Det är utmärkt; fortsätt den sakliga diskussionen!) I och med detta hoppas jag slippa att mest diskutera personers debattstil.

Här fortsätter Jörgen att påstå att Petterns beskrivning av artikelns källor är relevant. Alltså gör sig Jörgen nu skyldig till samma osakliga påhopp som Pettern. Man kan samtidigt notera att Pettern, enligt ovan, har undvikit att svara på den kritiken av det huvudsakliga innehållet i hans påhopp. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Jag kan inte vara tydligare än så här: På vilken grund hävdar Pettern och Jörgen att de huvudsakliga källorna i artikeln är kolumnister och ledarskribenter? Om ni två inte helt vill förbruka ert förtroendekapital i den här diskussionen blir ni nog tvungna att för eller senare svara på det. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Så här skriver dessutom Jörgen: >> (Det finns goda skäl för vår regel att den som själv kraftigt engagerat sig offentligt i en fråga inte bör redigera artiklar om just det ämnet; så om du inte missat den rekommendationen har du ingen orsak att ta åt dig personligt av Petterns kritik på den punkten. >>. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Pettern har aldrig framfört något sådant. Pettern har beskrivit mig som arg, utan en koppling till eventuellt engagemang kring utnämnngsmakt. Det är Jörgens egen tolkning. Pettern, liksom övriga, förstår nog bättre än Jörgen att eventuell ilska har handlat om debattmetoderna. Jag skriver dessutom rent ut att det är det som upprör mig. Men med Pettern/Jörgens synsätt tycks de alltid veta bäst vad andra egentligen tycker och känner eller varför. Verkligheten och personernas egna utsagor tycks då spela mindre roll. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Dessutom tycks Jörgen påstå att det finns två kategorier av personer, varav den ena inte bör skriva i Wikipedia och att jag skulle tillhöra den gruppen. Tydligen tillhör man den gruppen om man offentligt har engagerat sig för en fråga. Var har jag skrivit något om utnämningsmakten i något offentligt sammanhang? Jag hoppas att Jörgen inser att det blir allt svårare att överhuvudtaget ta honom på allvar när han slänger ur sig osammahängande påståenden av det här slaget. 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

• I sakfrågan håller jag med Pettern om att artikeln nu fokuserar på den moderna kritiken mer än på företeelsen, och mer på den ena sidans argument än på att belysa en debatt. 84.217.85.146 verkar främst att vilja bemöta detta med att hävda att detta skildrar verkligheten eller åtminstone den verkliga debatten, och därför inte är vinklat. Det finns en viss poäng i den invändningen: Att skriva encyklopediskt betyder inte automatiskt att ge alla ståndpunkter lika mycket utrymme. Om vi skulle skriva en artikel om sambandet mellan rökning och lungcancer, så kunde vi ge många väl etablerade argument för sambandet. Vi kunde också nämna att det har förekommit kritik emot detta, men att kritiken numera har tystnat. Det skulle kunna vara rimligt att nämna att ledningen för den ansedda medicinska facktidskriften tidskriften Lancet på förekommen anledning såg sig nödgad att införa ett förbud mot att publicera "forskningsartiklar" om röknings (o)farlighet, om "forskarna" hade sponsrats av tobaksindustrin. Självklart skulle en sådan artikel ge mycket mer stöd för forskarvärldens konsensus om sambandet mellan rökning och luncancer än för motsatt ståndpunkt; men därför att verkligheten ser så ut. Att ge samma utrymme även åt enstaka 'köpta' röster från tobaksindustrin skulle däremot vara att vinkla artikeln.

Detta är mycket och rörig text utan någon poäng. Poängen skall tydligen komma i nästa stycke men då växlar Jörgen helt plötsligt över till en lång utläggning om utnämningsmaktens historia. Ingen orkar i längden läsa sådana här ordrika och dåligt strukterade utläggningar. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Frågan blir då om utnämningsrätten av samma oomtvistliga skäl bör framställas enbart negativt. Det tycker jag inte alls att den skall. Till att börja med har utnämningsrätten en lång historia i Sverige. Den har varit föremål för allvarliga stridigheter, men detta gäller såvitt jag vet mest förhållandena på 1700-talet. Under hattarnas styrestid förekom verkligen mycket av både nepotism och politiska utnämningar. Faktiskt liknade förhållandena på flera sätt dagens USA, med ett tvåpartisystem och det klassiska s. k. spoils system. Slutet av det hela blev regler som skulle förhindra 'maktmissbruket': Tillsättning av ämbetsmän endast efter "förtjänst och skicklighet", och ämbetsmännens oavsättlighet. (En ämbetsman kunde enligt de nya reglerna endast avsättas av domstol.) Ett viktig syfte var också att bryta adelsmannamonopolet på högre statliga tjänster: "förtjänst och skicklighet" stod inte bara i motsättning till "vänskapsband" o. d. utan också till "börd" som utnämningsgrund Detta var en integrerad del av den stora konstitutionella reformen i slutet av frihetstiden; andra delar var avskaffandet av censuren och införandet av offentlighetsprincipen. Dock infördes undantag för ett fåtal av de högsta ämbetsmännen, där uppenbart våra grundlagsfäder accepterade att regeringen kunde ha legitima skäl till bättre "kontroll". Utvecklingen avbröts av Gustav IIIs statskupp; men mycket av lagreglerna behölls eller återkom med det eftergustavianska styret. Däremot urvattnades reglerna bestående, först genom att man (utan egentligt stöd i grundlagen) beslöt att de endast vore tillämpliga på "ordinarie" ämbetsmän, och senare genom att man slutade tillsätta "ordinarie".

Jörgen upprepar också detta med att utnämningsmakten framställs som negativ. Det stämmer inte. Vad som beskrivs är dess organisation. En väsentlig del är då hur man säkerställer att utnämning sker på basis av kompetens, när det är grundlagsreglerat att utnämning endast skall ske på basis av kompetens. Förutom syftet med utnämningsmakt och dess omfattning är detta den helt dominerande frågan när utnämningsmaktens utformning diskuteras i vetenskapliga sammanhang. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Att jämföra svenska "förhållanden" under frihetstiden med dagens USA är så bisarrt att det inte ens förtjänar att kommenteras närmare. Men är det inte ett ideologiskt mönster som blir synligt, en liten röd bockfot som helt plötsligt tittar fram? Framställningen är också väldigt rörig och slängig. Vart vill Jörgen komma med dessa långa utläggningar? Det borde läsaren ges bättre stöd i att förstå istället för att överbelamras med massa påsåtenden. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Ovanstående är plockat direkt ur minnet och förmodligen behäftat med fel och brister i detaljer. Huvuddragen är dock nog riktiga; och därför borde en encyklopediskt vettig artikel ägna sig mycket mer åt utnämningsrättens bakgrund och sammanhang. Likaså kunde det vara väl värt att få veta vilka olika regelverk för olika kategorier som gäller i dag. Och, ja, den offentliga debatt om utnämningsrätten som har förts de senaste åren är också encyklopediskt intressant, och nog värd ett eget avsnitt i en färdig artikel. I det avsnittet är det naturligtvis viktigt att man anstränger sig att redogöra för vad som framförts från olika håll. Har verkligen ingen debattör invänt mot eller kommit med genmälen mot någon av de artiklar som du citerar, 84.217.85.146? Det spelar här ingen större roll om du tycker att invändningarna varit vettiga eller inte. Ditt arbete som redaktör är att hitta dem, sammanfatta dem så sakligt som möjligt, och länka till dem. (Det är våra läsares sak att bedöma om invändningarna var vettiga, inte din.) Det är inte ovanligt att dela upp argumenten för och argumenten mot i två avdelningar, så att läsaren lätt ser vad som är vad. Skulle verkligen det aldrig någonsin ha kommit något genmäle någonstans - inte ens av typen de där är bara bittra för att inte de eller deras vänner fick en befattning de önskat - så är det i sig mycket anmärkningsvärt och bör nämnas.

Här kommer sedan något som liknar en poäng: >> Huvuddragen är dock nog riktiga; och därför borde en encyklopediskt vettig artikel ägna sig mycket mer åt utnämningsrättens bakgrund och sammanhang. >>. Vad finns det för koppling mellan den långa utläggningen om frihetstiden, som leder till slutsatsen att en artikel i Wikipedia borde ägna sig >> mycket mer >> åt utnämningsmaktens historia i Sverige? Jag har svårt att se något strukturerat argument här överhuvudtaget. Menar han att för att få till en mer positiv beskrivning av utnämningsmakten (vad nu det är) så måste man förklara att det var sämre förri Sverige, på 1700-talet? 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Sedan kommer >> Likaså kunde det vara väl värt att få veta vilka olika regelverk för olika kategorier som gäller i dag. >>. Vilka kategorier? Är det någon som förstår vad Jörgen pratar om? 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Jörgen skriver: >> Har verkligen ingen debattör invänt mot eller kommit med genmälen mot någon av de artiklar som du citerar, 84.217.85.146? >> Jo, och det framgår också i artikeln. Nu har dessutom ytterligare ett exempel på argument från båda hållen lagts till, från riksdagen. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Jörgen skriver: >> Det spelar här ingen större roll om du tycker att invändningarna varit vettiga eller inte. >>. Det spelar givetvis en mycket stor roll. Om man skulle ta med allt så skulle man drunkna i all möjlig vild polemik. Jag har redan framfört att jag har avgränsat debatten till att endast inkludera mer officiella och neutrala inlägg. Här tycker jag att Jörgen börjar slå över och alltmer uttrycker sig som en demagog. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

• Alltså, 84.217.85.146: Jag utgår från att du har förstått att detta är ett uppslagsverk, inte en samling debattartiklar. Du är intresserad av det här ämnet, och är mycket välkommen att bidra med att skriva just en encyklopedisk artikel - i samarbete med andra här på Wikipedia. Den som slår i en encyklopedi - på nätet eller på papper - vill oftast veta mer än bara det dagsaktuellaste. H*n (d. v. s. han eller hon) kanske blivit intresserad just på grund av den moderna diskussionen; men vill då inte få denna upprepad, utan få fördjupade kunskaper: Vad innebär "utnämningsrätten"; vilka sorts lagar eller förordningar styr den; vilka kategorier omfattas av den; vad härstammar den ifrån; hur har den utvecklats historiskt; har det varit bråk om den tidigare; hur ser motsvarande regelverk ut i andra länder, och har det varit bråk om dessa där?

Här blir Jörgen alltmer personlig i sin debattstil och dessutom vulgär, lögnaktig och mästrande. Som om han är någon slags nestor för Wikipedia som talar om för andra vad de får eller inte får göra. Sådana synpunkter skall förstås alltid förekomma, men här slår det över och blir mästrande. Artikeln är under uppbyggnad. Det viktigaste och mest lättillgängliga tas först. I övrigt har Jörgen inget av substans att komma med. På vilket sätt innehåller till exempel artikeln bara det mest dagsaktuella? De principer som beskrivs i inledningen har varit generella sedan demokratins genombrott i västvärlden. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Om Jörgen vill ha med något historiskt så får han gärna bidra med det själv. Jag håller med om att det bör vara en viktig del i en komplett artikel men i Wikipedia blir knappast en artikel komplett om det inte kommer in några bidrag från flera personer. Att kritisera ett barn för att det inte är vuxet är inte särskilt konstruktivt. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Med vänlig hälsning, Jörgen B 26 februari 2007 kl. 23.13 (CET)

84.217.85.146, jag rekommenderar fortfarande att du skaffar en användaridentitet. (Det är mycket lätt att logga in, och helt gratis.) Är du samma person som 81.225.116.186? Jag utgår nedan från detta; du får förklara om det är fel. Sådana identitetsproblem slipper man som inloggad användare.

Du har inte bemött vad jag har skrivit. I stället har du hittat på att jag skulle stå för vissa påståenden, och kritiserat dessa påstådda utsagor jag varken har skrivit explicit eller underförstått implicit. Jag tänker inte spekulera om dina motiv för detta; men så länge du agerar på det sättet finns det inget skäl för mig att svara.

Ett påstående du kom med är dock litet för grovt för att passera opåtalat. Du hävdade att jag var 'lögnaktig i min debattstil'. Jag kräver nu att du antingen preciserar vari dessa lögner skulle bestå - med direkta citat från vad jag har skrivit, inte med påhitt eller tolkningar om vad jag i stället skulle mena - eller tar tillbaka ditt påstående. Om du inte gör någondera, så kommer jag att anmäla dig till Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Med något mindre vänlig hälsning, Jörgen B 2 mars 2007 kl. 01.11 (CET)

Jag har redan förklarat att jag inte är intresserad av diskussioner med de som inte tillför något konstruktivt. Dessutom har jag specificerat vari min kritik består. Det gör jag alltid. Jag har ingen anledning att upprepa det. Ditt påstående att jag inte skulle har gjort det är alltså också det lögnaktigt och dessutom grälsjukt.

Det är också ganska magstrakt - eller bara gräsjukt - att kräva svar från mig, men inte själv svara när jag har gjort detsamma, angående påståenden som du har gjort.

Jag ser också att du har satt 'lögnaktig i min debattstil' inom citattecken. Jag har sökt av sidan och inte hittat något sådant som jag har skrivit. Detta verkar alltså vara ett falskcitat.

Du får gärna anmäla, men får då vara beredd på en motanmälan. Jag ser dock inte den typen av process som konstruktiv. Jag håller på att gå igenom den vetenskapliga litteraturen, och när nästa större version kommer, kommer jag att flytta ner den här "debatten om debatten" längst ner på dikussionssidan och ta bort NPOV.

Jag kommer därefter att bjuda in till en ny diskussion. NPOV får då gärna sättas tillbaka, om flera håller med, men jag vill då att argumenten är sakliga, kortfattade och rimligt överblickbara.193.10.249.136 13 mars 2007 kl. 16.06 (CET)

Tack för fler synpunkter. För att förtydliga mig en aning: Naturligtvis bör diskussionen om utnämningsmakten tas upp. Men en artikel om utnämningsmakt bör huvudsakligen handla om vad U är och hur U kan se ut i olika länder, dess historia etc. Debattskildringen bör inte vara en stor del av artikeln, som jag ser det. Pettern 27 februari 2007 kl. 09.10 (CET)

Kriteriet "stor del" är nog lite för vagt för att kunna användas. Det handlar ju om texter under uppbyggnad. Om man inte kan börja någonstans och successivt utöka då är det inte Wikipedia. För övrigt stämmer dessa invändningar inte med mina intryck av annat material i Wikipedia. Oftast tycks man börja med sådant som är aktuellt och därför mer intressant och lättare att hitta information om. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.12 (CET)

Instämmer. I nuvarande form ser artikeln mest ut som ett debattinlägg. POV-märkningen är högst relevant tills dess att en grundlig omarbetning av texten sker. Tillåt mig för tydlighets skull att även jag personligen äör mycket kritisk mot den politiserande utnämningstrenden i Sverige, men det hör inte hit i fråga om hur artikeln bör utformas. /FredrikT 27 februari 2007 kl. 19.57 (CET)

Detta är väldigt grova slängar med väldigt liten substans: >> ser mest ut som ett debattinlägg >>. >>en grundlig omarbetning>>. Vad är det med konkretion som är så farligt? Kravet på att konkretisera kritik baseras just på att det skall bli svårare att maskera allmänt ogillande eller ren politik som förmenta invändningar i sak. Alla kan slänga ur sig något, men att belägga det är en annan femma.

Globalisering

Den som har flaggat behov av globalisering får gärna uttala sig i detta forum konkret om vad den anser saknas för att artikeln skall betraktas som global. Faktiskt vore det bra att personen överhuvud gav sig till känna i diskussionen. 84.217.85.146 24 februari 2007 kl. 00.50 (CET)

Det är mycket enkelt. Wikipedia på svenska har inget med Sverige som land att göra. Således bör artikeln justeras så att den tar upp de olika aspekterna med utnämningsmakt i fler länder. Det är ju trots allt inte så att detta är något som bara existerar i Sverige. Idag är detta kanske en av svenska wikipedias största övertramp när det gäller att bortse från ett globalt perspektiv i artikeln! /Greverod 망눗 24 februari 2007 kl. 13.20 (CET)

Om källor

Jag ser att artikeln saknar källor, i strid emot vad som står under redigeraboxen. Det senaste i frågan om utnämningsmakten på svenska torde vara i anknytning till Grundlagsutredningen, t.ex. den i artikeln nämnda Anna Khakee, Tillsättning av högre statliga tjänster i Europa - en kartläggning (pdf) från 2005. Frågan är politiserad, men det finns även akademiskt material. Enligt mig vore det bättre att referera rapporten än att räkna upp vilka utnämningar som kritiserats, ett stycke som enligt mig borde tas bort, eftersom det är ett återgivande av ospecificerat tyckande. Rapporten skulle också hjälpa till för att öka den globala infallsvinkeln.//--IP 27 februari 2007 kl. 05.22 (CET)

För mera övergripande definitioner och infallsvinklar finns f.ö. mycket kurslitteratur om statlig förvaltning. På nätet finns från Stockholms universitet en del sidor, t.ex. (osorterat)[1] [2] [3] //--IP 27 februari 2007 kl. 05.35 (CET)

Argumenten här förstår jag inte. Hur kan referenser till rapporten ersätta en del av en beskrivning av en debatt? Jag ser ingen koppling alls. Den statliga rapporten skriv på uppdrag av regeringen. Den aktar sig noga för alla referenser till debatten i Sverige och är bara en kartläggning. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.27 (CET)

Ospecificerat tyckande förstår jag inte heller. Kritiken är i högsta grad specifik. Den baserar sig till exempel på att ambassadören NN inte har några diploamtiska kvalifikationer eller att NN är kusin till Göran Persson. Tror du att kritiken bara har tagits ur luften? Poängen är ju att att det finns sådana här specifika omständigheter i konkreta utnämningar, som inte tycks ha funnits lika tydligt tidigare, och att det är en förklaring till att det har blivit debatt. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.27 (CET)

Jag har dock alltså ändrat detta, men har samtidigt tagit bort den ändrade länklistan. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.27 (CET)

Konstruktivt kan samtidigt vara att föreslå hur man kan skriva om något för att uttrycka något som är av vikt för innehållet, inte bara att man anser att det ena eller andra skall tas bort. Det finns oftast där av en orsak. Jag menar inte att man alltid måste göra det, men det skulle bli ännu mer konstruktivt. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.27 (CET)

Enligt Wikipedias riktlinjer ska information man för in i artiklar vara verifierbara, vilket både kan tolkas som att de ska vara det til sin natur och inte eget tyckande, och att de ska vara det konkret i form av källor. Rapporten innehåller mycket av den information som efterfrågas ovan, som efterfrågas i enlighet med Wikipedias riktlinjer om globalt perspektiv. De "specifika utnämningarna" ifråga (kritik jag f.ö. personligen håller med om, en del av dem iaf), är inte försedda med källor, och åsikterna är inte tillskrivna någon. Det är därför något som liknar förtal eller hets (för starka ord, men finner inget i hasten) av den art som kan stå på debattsidor, men knappast i Nationalenyklopedin eller Encyclopedia Britannica. I det söker Wikipedia som en encyklopedi att efterlikna de senare i stilen. Det är helt enkelt inte encyklopediskt material. Artikeln ska som sagt handla om utnämningsmakten. Någon skriver ovan att då bör artikeln fokusera på vad det är. Jag håller med: huvudvikten bör ligga i en utförlig beskrivning av termens betydelse, begreppets omfång och avgräsningar, fenomenets historiska kontext, och internationella jämförelser. Som det är nu ligger 99% på en aktuell debatt. Det är "fel genre" så att säga för en encyklopedi.//--IP 2 mars 2007 kl. 05.48 (CET)

Det här låter bra, men har kanske inte så stor substans när man tittar närmare på det. Det finns inget fel i att artikeln beskriver svenska förhållanden. När den gör det är debatten en stor del av vad som finns att säga om svenska förhållanden. Det finns annat också. Att artiklen inte är komplett ännu råder det ingen diskussion om. Däremot är det skillnad på bristande neutralitet och bristande fullständighet.

Frågan bör gälla om det som faktiskt finns med har behandlats neutralt och riktigt eller ej. Mer vaga resonemang om antalet rader som beskriver en viss delfråga kan inte enkelt åberopas för att hävda bristande neutralitet.

Det alltför emotionella från flera kritiker tycker jag lyser igenom i den här typen av kritik, med sådant som betoning på styrning och regering, påståendet att det ena ellr andra systemet förespråkas, påståenden om 99% eller ett försök att använda talet om "encyklopediskt" för att utesluta information som faktiskt till innehåll och volym är centrala för att beskriva svenska förhållanden.

Jag rekommenderar en utflykt till övriga Wikipedia. Där kan man se att aktuella diskussioner visst redovisas. Till exempel "Civil service" för England, som har ett avsnitt om diskussionen i England om Blair och utnämningsmakt. Jag ser heller inget fel i att börja med sådant som är aktuellt och där informationen är mer lättillgänglig, så länge det görs sakligt och balanserat.

Liksom andra tidigare har haft svårt att skilja på beskrivning och referens så tycker jag att man kan fundera över skillnaden mellan neutralitet och fullständighet. Glöm inte heller bort att diskussionen om utnämningsmakt - när väl frågan om styrning, spoils-system och principer för den moderna byråkratin, enligt Weber, har klarats av - till 80% är en diskussion om hur missbruk av denna makt skall begränsas, d v s när man beskriver dess organisation och jämför mellan länder. 193.10.249.136 13 mars 2007 kl. 15.36 (CET)

Det dyker ibland upp en och annan som inte anser att det är fel att primärt fokusera svenska förhållanden, men då ställer man inte upp på vedertagna riktlinjer om hur Wikipedia skall förmedla. Detta är inte Wikipedia för Sverige, utan Wikipedia på svenska språket. En stor andel av de som skriver här är inte bosatta i Sverige, utan i Finland eller i andra länder. Och "utnämningsmakt" är heller inte ett svenskt fenomen, utan förekommer i preicis alla samhällen med en statlig byråkrati och regering. En debatt som utgår från genuint svenska förhållanden och utvecklingar är endast intressant om det skulle vara intressant för motsvarande artikel på t.ex. engelska. Vill man skriva om den svenska utnämningsmakten, kallar man artikeln Utnämningsmakten i Sverige. Detta är inte en åsikt, utan hur Wikipedia fungerar, se t.ex. Wikipedia:Globalt perspektiv.//--IP 13 mars 2007 kl. 15.44 (CET)

Utnämningsmaktens legitimitet och problem

Artikeln nämner inte skälet till att utnämningsmakten finns. Det största skälet, enligt grundkurser i förvaltning, är att det är ett styrningsmedel. Ingen talar därför om att total-avskaffa utnämningsmakten, eftersom det är ett viktigt redskap i att uppnå regeringens uppdrag: att styra riket. Man skiljer mellan spoils-system och meritsystem, och artikeln verkar förespråka ett totalt meritsystem, vilket är ovanligt. Dessutom kan det inte anses vara NPOV att förespråka ett renodlat system av flera. Detta borde alltså åtgärdas och f.a. utredas explicit i artikeln. I nuvarande form är artikeln både fluffig och vinklad.

Problemen med utnämningsmakten är heller inte särskilt stringent, utan kunde åskådliggöras med mer belysande exempel.//--IP 27 februari 2007 kl. 05.53 (CET)

Det här är märkligt. Utnämningsmakt finns för att det finns höga tjänster. Inte i första hand för att president, regering eller riksdag skall ha ett styrmedel. Den svenska förvaltningstradition skulle nog bestämt ta avstånd från ett sådant påstående. Om det lärs ut så är det mycket allvarligt. Hela poängen med förtjänst och skicklighet, och därmed den svenska grundlagen, är just domstolarnas och förvaltningens oavhängighet. Att försöka att politisk styra en domstol är i Sverige ett grundlagsbrott.

Däremot finns det ibland förstås tjänster som man vill skall vara politiska. Artikeln nämner att praxis för landshövdingar har utvecklats i den riktningen, liksom att det finns system där detta uttryckligen är fallet. I den avvägningen kommer styrproblematiken in. Till skillnad från vad som påstås här tas detta upp på ett rimligt sätt i förhållande till övrig information som endast behandlar utnämningsmaktens organisation.

Särskilt bisarrt blir det när det antyds att jag har hävdat att man skall sträva efter att helt avskaffa utnämningsmakten. Det är ju en praktisk omöjlighet. Liksom att jag skulle ha förespråkat det ena eller andra systemet.

Kanske skulle det bli bättre om påståendena görs mer specifika. Jag tror att deltagaren här avser regeringens utnämningsmakt. Det behöver i sådana fall bli tydligare. I flera fall finns det till exempel en delad exekutiv. Då är det inte självklart att regeringen skall ha utnämningsmakten.

Jag tycker att synpunkten om att ta med en diskussion om syftet med utnämningsmakt är den mest substantiella av alla hittills i diskussionen, och har med anledningen av den gjort om en rubrik eftersom jag hittills endast har skrivit om utnämningsmaktens organisation.

I övrigt är det nog inte jag som har varit mest >> fluffig >>, och konkreta bidrag är fortfarande enda sättet att få en artikel att utvecklas i Wikipedia. Kring ett konkret förslag till ny eller ändrar text är det också lättare att föra en bra diskussion. Då förstår man till exempel om det är regeringens utnämningsmakt som avses. 81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 19.46 (CET)

Ja, men tjänsterna finns inte för deras egen skull. De högre ämbeten är i sig redskap för att styra riket, dels inom riket i form av t.ex. generaldirektörer för myndigheter som utför regeringens "order" och tjänstemän i riksdag och regering, dels utrikes i t.ex. form av diplomater. Och någon måste utse vilka som får dessa tjänster. Utan en regering hade det inte funnits tjänster att utnämna någon till. Det är ett problem med meritsystem, att t.ex. en anarkist eller "fiende till regeringen" skulle kunna vara mest meriterad för tjänsten som chef för säpo. Man kan ju förstå att det inte skulle fungera att uppfylla sitt uppdrag att styra riket under sådana omständigheter. Även meritsystem har alltså problem. Problemen med spoilssystem är ju kända och tas upp i artikeln.//--IP 1 mars 2007 kl. 19.52 (CET)

Att diskutera problem med meritsystem är inte ett dugg kontroversiellt. Det gör t.ex. Lennart Lundqvist i den klassiska Modern demokrati. Han gör det i en artikel som heter "Styrningen av statsförvaltningen". Jag märker att du inte gått in i detta från statsvetenskapligt eller organisationsvetenskapligt håll, för då hade du nog inte reagerat så där på ordet styrning, och kopplingen med styrning till förvaltningen. Förvaltningen finns för att utföra vad staten ger dem i uppdrag till. Och domstolarna finns för att döma enligt de lagar som riksdagen klubbar igenom. Utan en regering hade det alltså inte funnits det system som hela diskussionen hänger på.//--IP 1 mars 2007 kl. 20.03 (CET)

Det här svaret är inte så tokigt. Jag reagerar dock fortfarande på vad jag uppfattar som en slagsida mot styrning och regeringens perspektiv. Visst finns förvaltning till för att utföra beslut, men det är inte samma sak som att det huvudsakliga syftet med utnämning av högre tjänster är styrbarhet från regeringens utgångspunkt. Fast bra att IP nu skriver "staten" i lite vidare bemärkelse.

När Tommy Möller skriver om detta pekar han på styrbarhet som en av flera principer som möts i frågan kring utnämningsmakten. Andra principer är lagenlighet och effektivitet. Till detta kan man lägga sådant som legitimitet, stabilitet och allmänintresse. Allmänintresse kanske är vagt, men syftar på sådant som ett visst mot av integritet och förmåga agera ansarsfullt gentemot samhället som helhet.

Jag återkommer om detta om ingen annan vill skriva om det. Jag har inte hittat tillräckligt många bra källor ännu. Notera dock att svenska professorer är politiskt tillsatta och att det inte skulle förvåna om undervisningen betonar "styrbarhet". Det är ju den ensidighet i argumentationen och förståelsen för detta fenomen som har legat i det statsbärande partiets intresse.

Att åberopar detta som mer "vetenskapligt" blir därför kanske lite vanskligt. I vilket fall uppskattar jag synpunkterna. Jag närmar mig detta ämne som antropolog, inte statsvetare...

Jag har också funderat på termen "syfte". Jas tror inte att den fungerar så bra. Kanske "utnämingsmaktens roll i den demokratiska beslutkedjan"?

Svar 4: en mer konstruktiv debatt

Jag uppfattar Wikipedia som ett samarbetsprojekt där artiklar växer fram. Trots detta och trots långrandiga inlägg har dock ingen producerat konkreta förslag till ny eller ändrad text. Mer behöver väl egentligen inte sägas om debattnivån.

I och med det är jag inte längre intresserad av att kommentera synpunkter, som inte åtföljs av konkreta förslag till ny eller ändrad text. Jag tror att det är enda sättet att få ordning på den här debatten.

Det enda bidrag som jag sätter värde på i de senaste inläggen är 213.101 om syftet med utnämningar. Jag har endast berört dess organisation. Fast 213.101 ger inte förslag till text. Kan inte 213.101 föreslå ny text som också beskriver syftet?

1. Är det partiskt att bara beskriva organisation, men ännu inte syfte, i en artikel som växer fram? (som 213.101 tycks hävda). Jag anser inte det.
2. Invändningen att svar på kritiken i Sverige borde tas med är ointressant så länge inget konkret exempel på ett faktiskt inlägg kan ges. Sådan exempel bör då, enligt tidigare, endast täcka sakliga argument från mer officiella eller neutrala källor.

Den ändring som nu görs gäller listan med kritiserade utnämningar, som beskrivs generiskt istället för konkret. Samtidigt stryks samtliga externa länkar till tidningsartiklar. Den första rubriken ändras också till "organisation".

Markering om neutralitet kommer därefter att strykas om inga nya konkreta och relevant sakargument framförs.

Jag har läst debatten om globalisering och håller med de som hävdar att Wikipedia för Sverige rimligtvis inte kan beskriva alla länder specifikt. Däremot kan inledande delar vara allmänna. Det inledande stycket i artikeln är allmänt skriven.

Här skulle jag vilja ha konkreta synpunkter eller referenser till policy beslut. När är en artikel globaliserad? När inledande delar är allmänna, när Finland också beskrivs (eftersom det är det enda andra delvis svenskspråkiga landet) eller när samtliga världens länder har beskrivits? Eller något mellanting?

81.225.116.186 1 mars 2007 kl. 15.36 (CET)