Diskussion:Vidskepelse

Skrock är ett snävare begrepp än vidskepelse! :/ Kurtan 24 april 2006 kl.10.17 (CEST)

Alltför krångligt

Den ambitiösa artikeln är svårförståelig, för det är väl meningen att man ska förstå... (det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta). Kanske någon kunnig inom området kunde kritiskt granska vad som står.

HSE 2 januari 2009 kl. 15.53 (CET)

Om att slå ihop skrock och vidskepelse

Det har föreslagits att artiklarna skrock och vidskepelse bör slås ihop. Det är en bra idé, då med vidskepelse som huvuduppslagsord och där skrock som eget uppslagsord refererar vidare till vidskepelse. Vidskepelse innefattar enligt min uppfattning såväl skrock, som vanligen är osofistikerat tänkande om enkla orsakssamband som rimligen inte kan finnas, som "förklaringsdelar" inom olika religioner som kan vara synnerligen "väl" utarbetade. Blériot 17 augusti 2009 kl. 18.46 (CEST)

Jag har i artikeln inledningsvis påtalat att flera närliggande uttryck överlappar och det gemensamma är övernaturliga förklaringar. Det Blériot anser bra, kan ju på sedvanligt vis bättre åstadkommas genom ett kort inpass om skrock i vidskepelseartikeln plus hänvisning. Där tycker jag att skrock passar bättre att slås ihop med Folktro. Om vidskepelse ska slås ihop med något, så är ju Religion enl min uppfattning den självklara kandidaten! ¨) Kurtan 28 september 2009 kl. 01.37 (CEST)

Din senaste redigering den 29 juli 2010 gjorde inte direkt artikeln mer NPOV. Om man anser att religösa yttringar som exempelvis kristendom, islam eller buddism är vidskepelse, får även exempelvis ateism anses vara ett exempel på vidskepelse. Brukar man inte med vidskepelse mena just detsamma som skrock, att man inte ska gå under stegar, att man ska akta sig för svarta katter som korsar vägen, talet 13 betyder otur etc? Dessutom kan begreppet utökas med fenomen från folktron som spöken, tomtar och troll etc. Men att föra religioner under begreppet vidskepelse anser jag mer är ett utslag av religionsfientlighet än ett seriöst försök att beskriva vad begreppet står för. Stigfinnare 29 juli 2010 kl. 22.59 (CEST)

Efter att funderat ett varv till,skulle jag vilja påpeka följande: Artikeln börjar med orden Vidskepelse är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet. Religionens fokus är kanske inte främst den fysiska världens beskaffenhet utan i hög grad frågor utanför denna sfär samt frågor om hur man bör leva och bete sig som människa. Det är mycket stora bitar i religionerna som faller utanför definitionen för vidskepelse och jag menar därför att det är fel att sätta likhetstecken mellan religion och vidskepelse. Jag kommer därför städa lite i artikeln. Stigfinnare 29 juli 2010 kl. 23.12 (CEST)tor

Den som anser att ateism är vidskepelse torde inte vara den som är bäst lämpad att städa i artikeln om det överhuvud taget behövs. För övrigt lär stämpeln i början aldrig kunna tas bort så länge inte religiösa företrädare inser att det finns vidskepliga inslag även i deras religion. Och det lär aldrig hända. Tas däremot religion bort kan ju inte artikeln sägas vara skriven ur ett globalt perspektiv. Då måste religion in igen. Osv Blériot 31 juli 2010 kl. 08.39 (CEST)

All religion är inte vidskepelse, ateism är det definitivt inte. Vidskepelse och skrock handlar om en tro på övernaturliga, och vanligen någorlunda regelstyrda, ingripanden i vardagen. Vissa troende må föreställa sig att högre makter står för sådana ingripanden, men det är inte alls något kännetecken för religion.

andejons 31 juli 2010 kl. 10.08 (CEST)

Att allt inom en religion inte är vidskepelse är givetvis sant, men själva grunden till alla religioner jag känner till skulle jag vilja beteckna som vidskeplig. Gudar, andar, änglar, demoner, djävlar och liknande som anses kunna ha inverkan på våra liv samt återfödelse får väl ändå sägas vara frukten av vidskepelse. Vilka religioner bygger inte på vidskepelse i grunden? Blériot 31 juli 2010 kl. 11.32 (CEST)

POV

Hoppsan! Denna artikel är då verkligen kraftigt vinklad åt det ateistiska och religionsfientliga hållet. Att det därtill förekommer en undersökning som kopplar ett politiskt parti till ämnet gör att artikeln ger ett intryck av både antireligiös och politisk POV-pushing. / Achird 6 mars 2010 kl. 22.32 (CET)

Man blandar ihop begreppen på ett sätt som tyder på en viss agenda. Att kalla religion för vidskepelse är inte vedertaget, utan görs av de som är motståndare till religion. Överhuvudtaget ser jag ingen poäng med en lång artikel om vidskeplighet, eftersom det inte är ett samlat begrepp. Om man pratar om religion, hör det bättre hemma i en artikel om religion. Om man pratar om tomtar och troll, hör det bättre hemma i en artikel om folktro. Om man pratar om magiskt tänkande, hör det bättre hemma i en artikel om psykologi, osv. / metacell 29 mars 2010 kl. 09.20 (CEST)

Det som bör diskuteras i min mening är slutsektionen "motrörelser". Huruvida religiösa tar illa vid är inte intressant eller relevant för ordets betydelse, kallar vi övernaturlig tro för vidskepelse så tycker jag att kristendom, islam och judendom måste inkluderas. Om inte, så tyder det på ett privilegierad ställning gentemot någon annan "slags" vidskepelse. Sektionen om humanism lägger in för mycket aspekter och nyanser om vi bara pratar om ordet och dess betydelse, då kan vi lika gärna nämna olika religioner och deras inställning om vi ändå är igång.

Se mitt inlägg i stycket om ihopslagning av Skrock och Vidskepelse. Stigfinnare 29 juli 2010 kl. 23.20 (CEST) korrigerad Stigfinnare 29 juli 2010 kl. 23.20 (CEST)

Artikeln är verkligen hopplös. Jag försökte återställa de värsta övertrampen som gjordes igår, men jag inser att jag klev in på starkt minerad mark. Jag vill undvika ett redigeringskrig så jag kommer inte att ändra mer i artikeln nu men den behöver definitivt att skrivas om, eller till och med sammanfogas för att vi ska bli av med allt POV-pushande. Stigfinnare 30 juli 2010 kl. 16.21 (CEST)

Nu har det blivit lite drag i diskussionen. Visst finns det abstrakta element i religioner som inte är direkt vidskepelsegrundade, men att skapelseberättelser, eskatologi och övernaturliga fenomen hör hit är väl bara fakta, som kallas POV-pushande av dem som anser religioner ha ett särsilt privilegium att strykas medhårs? /Kurtan 31 juli 2010 kl. 14.34 (CEST)

Det beror nog på hur man definierar vidskepelse. Nordisk familjebok:

"Vidskepelse: Vantro, psyk., en utan stöd af erfarenheten uppkommen tro på öfversinnliga orsaker till händelserna i vår värld eller på ett obegripligt samband mellan enskilda företeelser, såsom när t. ex. jägaren tror mötet med en katt eller med en gammal kvinna beröfva honom jaktlyckan".[1]

Med en sådan definition kan till exempel inte skapelseberättelser eller tro på liv efter döden generellt räknas dit, men däremot tro på gudomligt ingripande i vardagen.

andejons 31 juli 2010 kl. 14.51 (CEST)

Du glömde att ta med följande fortsättning på artikeln i Nordisk familjebok från 1921: "Särskildt i religionens historia har vidskepelsen spelat en stor roll och minskas på detta område endast i samma mån, som man afstår från att söka en religiös förklaring af de yttre företeelserna, förläggande det religiösa till det rent inre, personliga lifvet." Då täcker det ju in skapelseberättelserna också, eftersom de har med de yttre företeelserna att göra. Ett evigt liv efter döden är ju alltid kopplat till att man får umgås med gudar och försvinner gudarna försvinner också det eviga livet rimligen. Blériot 31 juli 2010 kl. 16.50 (CEST)

Liv efter döden är kanske väl snävt, det borde ha varit något som även täcker reinkarnation. Dessutom är det mycket tveksamt om ett sådant liv efter döden kan sägas äga rum i "vår värld". Oavsett vilket så är knappast religösa dogmer det som i första hand täcks av uttrycket.

andejons 31 juli 2010 kl. 20.13 (CEST)

Gernandts konversationslexikon som är baserat på förstaupplagan av Nordisk familjebok skriver dessutom: En annan egendomlig form af vidskepelse är den bildade eller vetenskapliga vidskepelsen. Den framträder vanligen under tider af hög formel bildning utan religiöst allvar. Under sen-antiken stod den högt i flor, likaså under senare delen af 1700-talet och saknas ej i våra dagar. Begreppet vidskepelse är som synes mycket vitt.--FBQ 13 februari 2011 kl. 00.27 (CET)

Tack för det citatet! Låt det förbli ett historiskt vittnesbörd, även om det säkerligen finns inte så få även i våra dagar som håller med. För vår diskussion här är det dock oanvändbart. Den typen av ställningstaganden ser vi numera som oencyklopediska. Fernbom2 13 februari 2011 kl. 07.08 (CET)

Absolut. Jag valde citatet främst som en motpol till det som till nyligen stod i artikeln. Även ställningstaganden åt andra hållet bör betraktas som oencyklopediska, och jag tycker att det är viktigt att vidskepelse menas tro baserat på vanföreställningar - vad man lagt i begreppet vanföreställningar har varierat i olika tider och kulturer. --FBQ 13 februari 2011 kl. 10.20 (CET)

Förklaringar av vidskepelse

Artikeln tar upp ett evolutionärt perspektiv och Richard Dawkins förklaringar, och enligt min mening är dom bra. Men vidskepelse blir (som så mycket annat) ett kontroversiellt ämne i samband med religion, och Dawkins är en aktiv motståndare till religion. Vi bör kanske lägga till alternativa och mer neutrala förklaringar?

En språkligt baserad förklaring är att vidskepelse får betydelse i kraft av att tron refererar till konkreta föremål eller händelser som beskriver eller avbildar fiktionen. Vi kan refererera till fiktiva föremål och deras egenskaper eftersom dom är igenkännbara i böcker, filmer eller i våra talhandlingar. T ex spökbilder, spökhistorier, och vår användning av dom (t ex i teater eller i vår fantasi) kan sägas vara fakta som återspeglar fiktionen (spöken). Detsamma kan gälla religiösa föreställningar eller vidskepelse i allmänhet, och sådan förklaring förutsätter ju varken evolutionen som premiss eller att människors tro skulle vara blind. aerialist 14 december 2010 kl. 21.48 (CET)

Ang artikelns neutralitet

Vad skulle krävas för att ta bort mallen? Ett ämne som detta kommer aldrig alla att bli överens om. Fernbom2 14 januari 2011 kl. 08.57 (CET)

När jag läst igenom den ännu en gång inser jag att mitt borttagande igår var förhastat. Som jag ser det bör den skrivas om från grunden. Det bästa vore nog att stryka större delen av den till att börja med och sedan bygga ut den efterhand. Fernbom2 14 januari 2011 kl. 09.02 (CET)

Instämmer! Stigfinnare 14 januari 2011 kl. 09.56 (CET)

Inte då! Inget flertal som instämmer i det f.ö. / Kurtan 8 februari 2011 kl. 19.43 (CET)

Den text som kurtan lade till strider klart mot NPOV. Den bör skrivas om från grunden, instämmer, men att utan vidare avfärda religion som vidskepelse är inte NPOV, bara för att ta ett exempel. Nitramus 8 februari 2011 kl. 22.43 (CET)

Jag tar bort texten igen genom att återställa till Fernbom2 version. Jag kopierar sedan innehållet hit så får det diskuteras. Vi kan inte ha POV-artiklar uppe bara för att folk inte kan komma överens om artikelns innehåll. Den grund som Fernbom2 lade går att bygga vidare på utefter vad vi kan komma fram till här i konsensus. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 8 februari 2011 kl. 23.32 (CET)

Vad är detta för svammel och märkliga åtgärder?? Jag har bara till den pre-Fernbom2:ska åtgärden lagt ett kort avsnitt om skrock, vilket tidigare aviserats. POV-märkningen har satts av religions-kramare, som kräver tolkningsföreträde och den har tidigare färdigdiskuterats. Fernbom2 har ingalunda lagt nån grund-bara avlägsnat 90 % av artikelns innehåll. / Kurtan 9 februari 2011 kl. 00.44 (CET)

Du definierar de som satt POV-mallen som "religionskramare". Genom denna tillskrivning distansierar du dig från dem, det betyder indirekt att du förmodligen tillhör den motsatta skaran. Vem ger dig då tolkningsföreträdet? Med grund menar jag att användarens skrivning är ett minimum alla kan skriva under på. Det andra får diskuteras bit för bit, förslagsvis rubrik för rubrik. Ifall diskussionen har ett tidigare konsensus (jag har inte läst igenom allt) så får du gärna påvisa detta. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 9 februari 2011 kl. 00.53 (CET)

Det var jag som lade in den senaste POV-märkningen, och det var inte primärt utifrån det som stod om skrock utan utifrån hur artikeln utan ens någon ansats till problematisering jämställde religion med vidskepelse och innehöll ett flertal explicita religionskritiska påståenden som möjligen hör hemma i en artikel om religionskritik (ja, sådana artiklar kan också finnas på Wikipedia), men inte i en artikel som inte primärt handlar om religionskritik utan om innebörden i begreppet vidskepelse. Det hade varit en annan sak att säga att vissa religionskritiker jämställer religion med vidskepelse, men det var inte det som stod. Du har givetvis rätt att ha vilken åsikt du vill om religion, men det kan knappast anses vara en neutral ståndpunkt att säga att religion är vidskepelse. Det var det jag reagerade mot, och jag hade reagerat på exakt samma sätt mot en artikel som på ett osakligt och ickeneutralt sätt framhävde vilken annan livsåskådning som helst som den rätta eller som antog att läsaren hade den. Sedan ber jag dig att i fortsättningen inte kalla andra medredaktörers inlägg eller diskussioner för "svammel" oavsett vad du själv tycker. Jag får be att hänvisa dig till våre etikettregler för läsning och begrundande. Dem kan du finna här. Bästa hälsningar! Nitramus 9 februari 2011 kl. 23.57 (CET)

Vidskepelse är ett svårt begrepp att behandla neutralt. Jag minns en teolog (uttalat troende även i sin metod) som höll en provföreläsning till ett lektorat i religionsfilosofi vid teologiska fakulteten i Lund över detta ämne. Resultatet blev inte helt lyckat. Samtidigt är detta begrepp väletablerat. Det var något forna tiders präster varnade för, givetvis utan den religionskritiska vinkling som denna artikel har haft. Jag instämmer med Nitramus i att detta bör få en egen artikel. Ser man varje tro på ett övernaturligt ingripande som "övertro" (en traditionell synonym), vilket i ett modernt naturvetenskapligt perspektiv kan synas naturligt, för vissa rent av självklart, då är stora delar av Gamla och Nya testamentet djupt problematiska. Men det är ingen oomstridd definition av ordet. Snarare handlar det om en rent irrationell tro på vissa samband (närbesläktad med "skrock", men vidare). Synen på vad som är magi har en tydlig koppling. Tanken att ateism är vidskepelse kan vi helt lägga åt sidan om vi vill ha ett sakligt samtal. Det viktiga är att vi inte får en föreskrivande utan en beskrivande text. Även den som ser sig själv som vidskeplig (om det nu finns sådana i vår upplysta tid) bör känna igen sig, vilket inte får tolkas så att det som är vetenskapligt bevisat skall ifrågasättas. Fernbom2 13 februari 2011 kl. 07.04 (CET)

Vidskepelse - diskussionsunderlag (gamla artikeln)

Vidskepelse är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet. Den kan ses som en sofistikerad form av skrock (ty.Aberglaube) eller en osofistikerad form av esoterism. Övertro (eng. Blind faith) är en synonym beteckning i sin ena betydelse. Tre synonyma och delvis överlappande uttryck på svenska bäddar inte för en täckande definition. Vidskepelse inbegriper även misstro mot vetenskaplig rationalitet och vetenskaplig metod. Dessa förhållanden uppvisar stor regional variation och generella trender är inte givna.

En vanlig religiös ståndpunkt är att andra religioner är vidskepelse och vantro. Att få etiketten vidskepelse betraktas därför i allmänhet som nedsättande.

Historik

Företeelsen har urgamla anor som förlorar sig i forntidens mytologi, mystik och religiösa föreställningar. Ett systematiserat uttryck tog den sig i astrologi och annan spådomskonst.

Ett cirka 2500 år gammalt exempel från Indien är sramanism, en filosofisk trosrörelse som bestod av ett stort antal fraktioner med föga gemensamt förutom motstånd mot brahmanismen, kastsystemet och Veda. Enda nu levande sramanistiska skolor är jainism och buddhism.

Traditionell vidskepelse

Traditionell vidskepelse representeras i första hand av svartkonst, shamanism och andra religioner. Flertalet av dagens religioner har också sitt ursprung i vidskepliga föreställningar. Här gäller dock den i ett visst samhälle godtagna officiella religionens perspektiv att "andras religioner" är vidskepelse. Att själv bli skylld för vidskepelse uppfattas som pejorativt och krav på eget tolkningsföreträde säger att den egna tron är förmer och icke vidskepelse.

Att döma ut fenomen som övernaturliga vinner utrymme i takt med att ett vetenskapligt synsätt etableras som förklaringsmodell.

Schamanism

Schamanism är en samling tekniker, frekvent bland skriftlösa kulturer som i de cirkumpolära religionerna. Utövaren av teknikerna kallas schaman eller medicinman. Shamanism har påträffats överallt i världen men främst i Eurasien, Nord-, Sydamerika, samt Afrika. Den har starka beröringspunkter med animism och shinto. Kulten uppfattar världen som fylld av paranormala entiteter som osynliga andar, förfäder och krafter, vilka kan påverka de levande. Medicinmannen utför riter som liknar en prästs eller magikers. Denne tros besitta övernaturliga krafter, genom vilka han kan tala med andarna och ställa saker tillrätta.

Vidskepelse i dagens värld

Som en för många människor eftersträvansvärd motpol till den ofullkomliga "vetenskapen" ställs allt oftare "andlighet", som i dagens samhälle inte bara kopplas till religiösa föreställningar. New age-rörelser efterlyser känsla för tillvarons "mystik".

Folktrons omen om goda och dåliga händelser är en vidskepelse som också lever kvar. Tro på andeskådning och tydning av stjärntecken grasserar fortfarande i vissa grupper. Vår tid rymmer ännu mycket av vidskeplighet i form av religion. Den goda forskningens grundhållning är föga förstådd inom stora delar av befolkningarna, även i de västliga demokratierna.

Det är inte heller troligt att till exempel japanen i gemen skulle uppfatta omdömet vidskepelse, meishin (迷信) omkami som nedsättande. Där liksom i många andra kulturer är begreppet varken helt grundlöst eller falskt.

Skrock

Folklore och folktro innehåller ofta element av skrock, som är föreställningar om att vissa vardagliga händelser kan ha övernaturlig effekt. Uttrycket används ofta nedsättande. Många skrockfulla ideér går ut på att vissa beteenden eller möten skulle påverka väder, ge tur eller otur och då särskilt inom sjöfart, jakt, fiske ochjordbruk. Inom det vardagliga livet har särskilda tillvägagångssätt rönt en stor betydelse, liksom att vara uppmärksam och spåra tydor i sin omgivning, såsom talmagi.

Vidskepelse ur ett evolutionärt perspektiv

Richard Dawkins har 2006 skrivit om religionens rötter som det "Darwinistiska imperativet" med eventuella direktaevolutionära fördelar och gruppselektion. Religiösa föreställningar är mycket vanliga, men de varierar, liksom annan vidskepelse, starkt mellan olika kulturer. Dawkins resonemang och iakttagelser kan därför lika gott appliceras på begreppet vidskepelse. Som resultat av en darwinistisk utveckling bör vi ställa oss frågan hur det naturliga urvalet ursprungligen kunde gynna vidskepliga impulser? Dawkins menar att religioner slösar ofantliga resurser i tid, liv och materia som inte är förenligt med evolutionär sparsamhet. Detaljerna skiljer sig världen över, men Dawkins konstaterar att ”alla kulturer håller sig med någon version av religionens tidsödande, välfärdsförsvagande, fiendskapsprovocerande ritualer och dess faktastridande, kontraproduktiva fantasier.”

Det finns vissa svaga belägg för att religiös tro skyddar mot stressrelaterade sjukdomar. Om den skulle vara ett sådant ”sockerpiller”, måste en skeptiker påpeka flera omständigheter, där religiös vidskepelse i stället vållar stress i form av dåligt samvete. Andra exempel finns som ej heller är darwinistiska slutgiltiga förklaringar. Om forskarna hittar en gen eller ett centrum i hjärnan med religiösa förtecken, vill en biolog likväl få klarlagt vilken påtryckning från naturliga urvalet som har gynnat dess tillkomst. Darwinisten vill veta varför människan är mottaglig för vidskepliga lockelser och därför blottställda inför prästers, magikers, politikers och härskares exploatering. Gruppselektion kan vara ett svar, men kanske snarare en benägenhet för något som tidigare gynnat ett visst beteende, men en senare "biprodukt" likt malens flykt mot lågans sken och döden, har lett till religiösa riter. Dawkins ger flera belysande exempel, bland annat utvecklingen av så kalladecargokulter.

Ur en enklare synvinkel än andra förstärkningseffekter, kommer naturligt urval tendera att förstärka en tendens till att alstra svagare grupptillhörigheter. Om det finns en stark överlevnadsfördel i att skapa rätta tillhörigheter, så kommer denna att väga tyngre än det negativa i att skaffa många icke korrekta, "vidskepliga" förbindelser.

Motrörelser

Sekulär humanism genom de svenska Humanisterna och internationella International Humanist and Ethical Union (IHEU) verkar för att främja en rationell livssyn fri från all form av vidskepelse.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) bildades 1982 och har som syfte att främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. Man brukar dessutom dela ut jumbopriset Årets förvillare. VoF är den svenska grenen av den internationella skeptikerrörelsen.

2002 bildades föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) med de stora folkbildningsorganisationerna som kärna. Den har sitt kansli hos Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Ordförande är förra vice statsministern Lena Hjelm-Wallén. VA tog snabbt initiativet att kartlägga allmänhetens syn på vetenskap och forskning. Några tendenser kan särskilt noteras:

• ungdomar i övre tonåren avviker kraftigt negativt i synen på forskning och vetenskap.
• i svar på frågan "Anser Du att den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för vanliga människor?" avviker ungdomarna likaså kraftigt nedåt.
• när det rör graden av politikers misstro mot vetenskap, ligger miljöpartiets anhängare särklassigt lägst i förtroendet för forskare.
• för graden av vidskeplighet visade det sig att 26 procent av ungdomarna bedömer parapsykologi som i högsta grad vetenskapligt (4 eller 5 på en skala 1-5). 28 procent avger samma omdöme om astrologi, vilket även 23 procent av "de gröna"s väljare ansåg.

Vi har varit moderna i kanske 400 år och gjort oss av med gamla modeller som hindrat den fria tanken och rationaliteten. Att denna historiensframkant ständigt befunnit sig i framåtskridande rörelse ger Michael Allen Gillespie (2008) en mer nyanserd bild av. Inte ens 1600-talets stora som Descartes och Hobbes idéer uppstod ur intet; De var resultatet av flera hundra år av teologiska tvister kring vidskeplighet och liknande oknytt.

Diskussion för konsensus, utifrån ovan inklistrade diskussionssunderlag

Här under kan vi diskutera vilket av innehållet som skall finnas kvar, hur detta skall kunna formuleras. Vi behöver nå konsensus för att få bort POV-stämpeln i artikeln. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 8 februari 2011 kl. 23.36 (CET)

Enwp har en artikel som i mina ögon, efter en snabb genomläsning, ser rätt bra ut. Nitramus 10 februari 2011 kl. 00.01 (CET)

ENWP:s artikel verkar bra. Hoppas någon översätter den en dag. --NERIUM 13 februari 2011 kl. 11.12 (CET)

Jahaaja, här pågår en märklig debatt om en artikel som på ett utmärkt sätt sökt reda ut de olika element som är av vikt för att belysa var och hur det svenska uttrycket vidskepelse uppträder. Två kombattanter har valt att etikettera sig som teolog respektive kristen och förfäktar mot den bakgrunden att religion inte får förekomma här utan ”problematisering” (!?). Resonemang utan förståeligt eller intressant innehåll brukar kallas för ”svammel”. Begriper inte heller varför det ska tassas så evinnerligt, när ingen vad jag kan se avsett att jämställa religion med vidskepelse. Bara raka puckar där detta ofrånkomlogen är relevant. Med några småjusteringar bör detta märkliga (tillbakarullare?)-tilltag snarast avblåsas, tack. ”Superstition” = religion mm överlappar bara delvis, tyvärr.Gyrogearloose 13 februari 2011 kl. 21.00 (CET)

Gyrogearloose, har du läst engelska WP:s artikel Superstition? Vad tycker du om den? Nitramus 14 februari 2011 kl. 21.29 (CET)

Jo, det var just vad jag syftade på. Förvånad att du gillar den, eftersom i en aspekt av det engelska ordet likställs det med religion, se tex Cassels engelska lexikon. Visst går det att hämta mer text därifrån att arbeta in i den ursprungliga artikeln. Gyrogearloose 15 februari 2011 kl. 18.42 (CET)

Som framgår av artikeln har ordet "teolog" inte en konfessionell innebörd i Sverige. Att religiösa företeelser fenomenologiskt kan behandlas här torde vara självklart. Vi behöver inte slå in öppna dörrar ständigt och jämt. Fernbom2 15 februari 2011 kl. 18.47 (CET)

Gyrogearloose har lagt tillbaka allt det gamla utom Vidskepelse ur ett evolutionärt perspektiv. Är detta det enda som varit kontroversiellt? Andra förändringar som gjorts är:

• Tillägg i ingressen: "Begreppet undviks numera enligt Nationalencyklopedin i vetenskapliga diskurser, men illustrerar likväl demarkationsproblemet och förhållandet mellan vetenskap och religion."

• "andra religioner" --> "primitivare religioner"

• "Vår tid rymmer ännu mycket av vidskeplighet i form av religion" --> "Vår tid rymmer ännu mycket av vidskeplighet i form av religiösa föreställningar."

• "Där liksom i många andra kulturer är begreppet varken helt grundlöst eller falskt." --> "Även där finns nyandliga sekter som skulle opponera sig, till exempel Tenrikyo. Där liksom i många andra kulturer är åsikten varken helt grundlös eller falsk."

Är alla OK med tillägget och dessa förändringar? dnm ^{(d | b)} 15 februari 2011 kl. 19.40 (CET)

(Redkonfl)Anledningen till att jag tycker om det engelska artikeln bättre än den omdiskuterade svenska versionen har inte att göra med huruvida religion nämns i den eller inte, utan med att jag tycker att den engelska artikeln är välbalanserad, källbelagd och neutralt skriven. Det är mina käpphästar för WP-artiklar, eftersom det är hela projektets käpphästar, inte att religion ska beskrivas på ett visst sätt. Eftersom du inte heller verkar ha något att klaga på i den tänker jag använda den som bas för en ny artikel. En del i den nuvarande svenska artikeln hör inte hemma i en artikel om vidskepelse, bland annat värdeutsagor, men också andra saker. Jag ska försöka mig på att skriva en ny version baserad på den engelska och den nuvarande svenska. PS Nu såg jag att dnm föredömligt pekat ut dina egna förändringar/kompromissförslag i artikeln, vilka jag tycker är givande, samtidigt som det fortfarande är POV att t ex tala om "primitiva" religioner. Det språkbruket kommer från en religionshistorisk modell där man tänkte sig att religioner genomgick ett visst antal "utvecklingssteg" och blev mer och mer moderna, men det är ett synsätt man har gått ifrån numera. Men jag ska ta dina förändringar i beaktande! Vi jobbar vidare med artikeln, och dina formuleringar finns ju alltid kvar i historiken efter min omskrivning så att de går att återinfoga om man skulle vilja. Nitramus 15 februari 2011 kl. 19.49 (CET)

Så, nu har jag skrivit om. En del är kvar från den gamla, en del är från enwp. Den som läser kommer att notera att en del stycken tagits bort. Anledningarna varierar. Stycket om schamanism var ju i och för sig bra skrivet, men artikeln handlar ju inte om schamanism (vi har redan en artikel om detta som tog upp allt som stod i det stycket), så det kändes malplacerat och gjorde bara artikeln rörig. Flera av punkterna i Vetenskap och Allmänhets opinionsundersökning hade ju inte med vidskepelse att göra, utan snarare i största allmänhet om folks inställning till vetenskap. Återigen: inget kontroversiellt i mina ögon, men inte heller vidskepelse. Stycket om sramanism tog jag bort eftersom det inte framgick vad det hade med vidskepelse att göra. En del svepande, icke källbelagda påståenden togs bort, däribland att många religioner har sitt ursprung i vidskepelse. Då det, vilket jag tycker framgår av artikeln, är så svårt att entydigt definiera vidskepelse (nästan lika svårt som att definiera religion - försök så får ni se), och det gör att den typen av svepande påståenden är väldigt svåra, för att inte säga omöjliga, att styrka. "Primitiva religioner" som grund för vidskepelse är omdiskuterat, framför allt därför att benämningen "primitiva religioner" är omdiskuterad. Termen kommer ursprungligen från religionsantropologen E B Tylor, som formulerade en numera inaktuell teori om religioners utveckling, den så kallade "evolutionsteorin"(jag sätter det inom citationstecken, för det är inte Darwins evolutionsteori som avses), enligt vilken religioner utvecklades från primitiva till allt mer högstående former enligt ett bestämt mönster. Jag har därför ersatt det med en passage baserad på enwp, där jag talar om "tidigare" religioner i ett samhälle utan att ta ställning till om de är primitiva eller inte. Det är fler ändringar, men med den här versionen och Gyrogearlooses version (i historiken) samt fler insatser från hugade kanske vi kan jobba vidare mot en konsensusartikel. Nitramus 15 februari 2011 kl. 21.25 (CET)

Det sista stycket ("Vi har varit moderna...") betraktar jag som POV i någon form. Det kan saklöst strykas! I övrigt ser det bra ut - vilket inte innebär att det omöjligt kan förbättras ytterligare. Det kan alla artiklar! Definitiva versioner finns inte. Fernbom2 3 mars 2011 kl. 22.30 (CET)

Jag instämmer, och jag har strukit det sista stycket nu. Stigfinnare 4 mars 2011 kl. 08.15 (CET)

Konsensusartikel förutsätter alla deltagare orkar tycka färdigt. Här verkar det som tidiga författare tröttnat och det är religiös "POV-pushing" som är överens. Det sista stycket hör ju ihop med texten före och ska inte strykas. Vidskepelse ur ett evolutionärt perspektiv är också intressant och jag förstår inte varför det tagits bort mm. Hälsningar Marigold 4 maj 2011 kl. 21.27 (CEST)

Då känner jag att jag behöver kommentera det bortplockade stycket i detalj:

Vi Vilka? har varit moderna i kanske 400 år Inte ens artikelförfattaren är säker på sin sak. Var finns källan? och gjort oss av med gamla modeller som hindrat den fria tanken och rationaliteten. Stämmer det verkligen? Finns det inte mycket, även idag, som hindrar många att tänka klart? Att denna historiens framkant ständigt befunnit sig i framåtskridande rörelse Vad är framåtskridande? Finns det en bra definition på det? ger Michael Allen Gillespie (2008) en mer nyanserad bild av. Inte ens 1600-talets stora som Descartes och Hobbes idéer uppstod ur intet; Vad har deras idéer med vidskeplighet att göra? Det framgår inte. de var resultatet av flera hundra år av teologiska tvister kring vidskeplighet och liknande oknytt. På vilket sätt?

Med mina anmärkningar ovan, vill jag peka på att stycket inte har den kvalitet som vi eftersträvar i Wikipedia.Stigfinnare 5 maj 2011 kl. 09.29 (CEST) Kompletterad Stigfinnare 5 maj 2011 kl. 09.31 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Vidskepelse. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20130426183910/http://www.hyperhistory.net/apwh/essays/cot/t0w08sciencereligion.htm till http://www.hyperhistory.net/apwh/essays/cot/t0w08sciencereligion.htm
• Lade till arkiv https://archive.is/20120524213847/http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/olycksdrabbad_fredag/(comment)/view till http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/olycksdrabbad_fredag/%28comment%29/view

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 31 juli 2017 kl. 13.59 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Vidskepelse. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20160305052833/http://www.murberget.se/upptack/sok.aspx?id=174&s=vidskepelse till http://www.murberget.se/upptack/sok.aspx?id=174&s=vidskepelse

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 april 2019 kl. 07.09 (CEST)