Elin Hakeman
| Elin Hakeman | |
 | |
| Född | 22 oktober 1896[1] Hakarps församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 april 1992[2][3] (95 år) |
| Begravd | Hakarps kyrka[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sjuksköterska[1], politiker[1] |
| Politiskt parti | |
| Moderaterna | |
| Föräldrar | Karl Johan Alfred Gustafsson |
| Släktingar | Salomon Gustafsson (syskon) Fritiof Domö (syskon) Lennart Gustafsson (syskon) Gunnar Hakeman (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Elin Augusta Hakeman, född 22 oktober 1896 i Hakarps socken,[4][5][6] död 19 april 1992 i Älvsjö,[7][8][9] var en svensk sjuksköterska och politiker, aktiv i Högerpartiet. Mellan 1948 och 1952 var hon ersättare till riksdagen, och under nästan ett årtionde var hon ledamot av Lidköpings stadsfullmäktige. Hon satt även i den nationella styrelsen för Svensk sjuksköterskeförening, och deltog i utredningar om svensk sjukvård.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Elin Hakeman föddes på Stensholms säteri i Hakarps socken 1896.[4] Hennes far var den högerpartistiske riksdagsledamoten Karl Johan Alfred Gustafsson och hennes mor Augusta Johansson.[6] Familjen kom att ta sitt efternamn, Hakeman, från socknen och den gård, Hakarps säteri, som även var i familjens ägo. Stora delar av familjen var engagerade i Högerpartiet, bland annat bröderna Fritiof Domö, minister för Högerpartiet i Samlingsregeringen, och Gunnar Hakeman.[5]
Hakeman avlade sjuksköterskeexamen 1923[9][6] och verkade som sjuksköterska bland annat i Finspång och Gävle, innan hon under en längre tid var verksam i Lidköping. I Lidköping verkade hon först som röntgensköterska, innan hon blev husmor vid länslasarettet mellan 1936 och 1951.[4][10] Som husmor vid Lidköpings lasarett blev hon i augusti 1940 invald som ledamot i landstingets sjuksköterskeskola i Borås,[11] och 1946 blev hon suppleant i Svenska Läkaresällskapets sjukhusförening.[12] Hon blev även första distriktssköterska under sin tid vid länslasarettet.[13] 1951 började hon istället som landstingsassistent i Mariestad, vid lanstinget för Skaraborgs läns centrala förvaltning.[5] Där verkade hon fram till pensionen 1961.[9]
Politiskt engagemang
[redigera | redigera wikitext]Hakeman var under början av 1940-talet med och bildade en kvinnogrupp inom Högerpartiet i Lidköpings kommun. Hon satt även i Lidköpings stadsfullmäktige som ledamot mellan 1942 och 1951, och var i andrakammarvalet i Sverige 1944 den enda kvinnan på Högerpartiets fem listor i Skaraborgs län. På tre av listorna stod hon då på tredje plats.[14] Mellan 1948 och 1952 var hon ersättare till Sveriges riksdag.[5] 1945 kallades hon som sakkunnig till Statens sjukhusutredning.[9] 19 maj 1954 utsågs Hakeman till en av arton utredningsmän för en översyn av den öppna vården, en utredning bemyndigad av kungen och utsedd av inrikesdepartementets chef. I utredningen ingick även bland andra Nils Löwbeer, Elon Andersson, Bertil von Friesen, Eva Karlsson, Karin Collin, Jenny Täckholm och Inga Thorsson.[13][15][16] Hon medverkade även som expert i en kommitté för översyn av hälso- och sjukvården framlagd i december 1962.[17]
Hakeman var även ordförande i Svenska sjuksköterskeföreningens lokalavdelning i Skaraborgs län, samt i Röda Korset.[4][5] Från sent 1940-tal till 1960 satt hon även i den nationella styrelsen för Svensk sjuksköterskeförening,[18] som då leddes av Gerda Höjer.[19]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Svenskt Porträttarkiv, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sok.stadsarkivet.stockholm.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”Svenskt Porträttarkiv” (på engelska). portrattarkiv.se. https://portrattarkiv.se/. Läst 7 mars 2020.
- ^ [a b c d e] ”Fo 1985/0090:08,12 :: Negativ rullfilm”. 83.223.9.232. http://83.223.9.232:80/carlotta-vm/web/object/194500. Läst 7 mars 2020.
- ^ [a b c] "Elin Hakeman", Svenska Dagbladet, 28 april 1992. läst 28 april 2020.
- ^ ”Gravstensinventeringen”. grav.rotter.se. https://grav.rotter.se/Gravsokview.php?g_id=58229. Läst 7 mars 2020.
- ^ ”Stockholms tingsrätts bouppteckningsregister 1992-2001 - Sök”. sok.stadsarkivet.stockholm.se. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholms-tingsratt-bouppteckningsregister-1992-2001/Sok?sidindex=6163. Läst 7 mars 2020.
- ^ [a b c d] "Elin Hakeman", Göteborgs-Posten, 30 april 1992. Läst 28 april 2020.
- ^ ”Nytt medlingsförsök” (på svenska). Hudiksvalls tidning: s. 5. 10 juli 1951. https://tidningar.kb.se/2730322/1951-07-10/edition/150486/part/1/page/5/?q=%22Elin%20Hakeman%22. Läst 28 april 2020.
- ^ "Landstingets sjuksköterskeskola i Borås börjar 10 oktober", i Provinstidningen Dalsland 28 augusti 1940. Läst 28 april 2020.
- ^ "Sjukhuspersonalens trivsel bör höjas", Svenska Dagladet 20 maj 1946. Läst 28 april 2020.
- ^ [a b] Hälsovård och öppen sjukvård i landstingsområdena. Betänkande med förslag av kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket. Stockholm: IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLA G ESSELTE AB. 1958. sid. 3-4. https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sou/1958/sou-1958-15.pdf. Läst 7 mars 2020
- ^ "Skaraborgshögern", i Hudiksvallstidningen, 1 augusti 1944. Läst 28 april 2020.
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1961 Proposition 1961:181 - höst - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-181-ar-1961_em31181/html. Läst 7 mars 2020.
- ^ "Stor översyn av sjukvården – 18 utredningsmän tillkallas", Svenska Dagbladet, 16 maj 1954. Läst 28 april 2020.
- ^ "Bättre arbetstider förslag i kampen mot sjukhuskrisen", Dagens Nyheter, 12 december 1962. Läst 28 april 2020.
- ^ Affairs, United States Bureau of International Labor (1959) (på engelska). Directory of Labor Organizations, Europe. https://books.google.se/books?id=n0taAAAAYAAJ&pg=RA7-SA26-PA29&lpg=RA7-SA26-PA29&dq=%22Elin+Hakeman%22&source=bl&ots=VSKzmVVV85&sig=ACfU3U3MVU6OoMkrSRR2I4xTNJ5zEBx7IA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwik77ztoYjoAhUS0aYKHVa0BGYQ6AEwAnoECAgQAQ#v=onepage&q=%22Elin%20Hakeman%22&f=false. Läst 7 mars 2020
- ^ Dufwa, Sune G. (2004). Kön, lön och karriär. Sjuksköterskeyrkets omvandling under 1900-talet. Växjö University Press. sid. 63. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206688/FULLTEXT01.pdf. Läst 7 mars 2020