Flatön
Flatön är en ö som tillhör Morlanda socken och Orusts kommun. Landarealen är 830 hektar, och invånarantalet 204 (2012)[1]. Färjeförbindelse (Ängöleden) finns med Dragsmark i norr sedan 1940-talet, och med Orust i söder (via Malö) sedan 1957.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ursprungligen fanns det tre öar. Dessa var Flatön, Ängön och Rapön. Landhöjningen har medfört att de tre öarna har vuxit samman. Namnet Ängön används dock än idag som geografisk beteckning och finns även skyltad som på ön, dels vid färjeläget Ängön-Furuvik och dels mitt på ön där Ängön skilde sig från Flatön förr i tiden. Rapön har dock fallit ur bruk.
1871 invigdes Flatöns skola. 1924 byggdes en ny skola bredvid den gamla. I den nya skolan fanns det en gymnastiksal och en träslöjdsal för pojkarna. I den gamla skolan hade flickorna textilslöjd. Skolundervisningen upphörde på 1960-talet eftersom de sista eleverna som fick börja i skolan var 1960. 1985 blev den gamla skolan skolmuseum och ägs idag av Malö-Flatö Hembygdsförening.[2]
1928 invigdes Flatö kyrka (även kallad Flatöns kapell), som tillhör Morlanda församling. Kyrkan, ritad av arkitekten Sigfrid Ericson, är i en tidstypisk 1920-talsklassicistisk stil där funktionalismen fått inflytande över utseendet[3][4].
Trubaduren och diktaren Evert Taube bodde under 1940-talet på Ängön, där han skrev många av sina mest kända visor under denna period, och på så vis gjorde trakten berömd. Bland andra förekommer "Handelsman Flink" i hans visor. Detta eufemistiska smeknamn gav Taube åt lanthandlaren Gustav Johansson, som var känd för att inte göra sig någon brådska.
Flatöns Ängöområde har till och med år 2012[5] huserat evenemanget Taubespelen[6]. En av anledningarna till att Taubespelen hölls där var Everts Taubes anknytning till platsen genom hans visa Vals på Ängön. 2013 flyttade evenemanget till Tanumstrand i Grebbestad. Turismen är betydande på hela Flatön och befolkningen flerdubblas om somrarna.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 56.
- ^ "Flatöns skolmuseum visar ett stycke historia" Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., Stenungsunds-Posten 2012-11-30
- ^ ”Flatö kyrka”. Svenska kyrkan på Orust. https://www.svenskakyrkan.se/orust/flato-kyrka. Läst 28 augusti 2016.
- ^ Kyrkor i Göteborgs stift. Läst 22 november 2020.
- ^ Hofflander, Fredrik (8 december 2015). ”Taubespelen åter till Orust”. gp.se. http://www.gp.se/1.173679. Läst 7 maj 2021.
- ^ ”Taubespelen”. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407211002/http://www.taubespelen.com/. Läst 15 juli 2006.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Carlson, Gösta; Larsson, Roland (1994). Flatö : berättelsen om en ö. Göteborg: G. Carlsson i samarbete med Malö-Flatö hembygdsförening. Libris 7450103. ISBN 91-630-2710-0
- Carlson, Gösta; Carlson Ignell, Britt; Larsson, Roland (2005). Malö & Flatön : en inbjudan till Bohuslän. Göteborg: Ola Carlson Form. Libris 10145028. ISBN 91-975789-0-8