Hoppa till innehållet

Folkskoleseminarium

Från Wikipedia
Folkskoleseminarium (dagens Björngårdsskolan) i Stockholm.

Ett folkskoleseminarium var i Sverige åren 1839–1968 en utbildningsanstalt som utbildade folkskollärare[1], från 1961 även småskollärare. Utbildningsformen började under 1950- och 60-talen ersättas med lärarhögskolorna.

År 1839 grundades Folkskoleseminariet i Lund och 1842 grundades ytterligare tolv folkskoleseminarier i stiftsstäderna i Sverige. Utbildningen omfattade då en till tre terminer och endast män antogs till utbildningen. Det dröjde dock bara några år innan de första kvinnliga studerande togs emot, även om männen fortfarande antalssmässigt dominerade.[källa behövs]

År 1858 infördes småskolan i Sverige. Utbildningen för lärare till denna skedde i särskilda seminarier och var från början ettårig, men utökades så småningom till två år.

Från 1860 inrättades särskilda folkskoleseminarier för kvinnor i Stockholm och Skara. [2].

Folkskoleseminarier i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
  • Folkundervisningskommitténs betänkande. Folkundervisningskommittén (författare). Publicerad: Stockholm : [Nordiska bokh.] [distributör], 1912-1914. Svenska 5 d. i 8 vol.
  1. ^ Hans Högman. ”Göteborgs stadsmuseum”. Hasses hemsida. http://www.skolmuseet.se/skolans_historia.htm. Läst 6 september 2014. 
  2. ^ Marklund, Sixten. ”folkskoleseminarium”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkskoleseminarium. Läst 16 juni 2016.