Hoppa till innehållet

Fotboll vid olympiska sommarspelen 1928

Från Wikipedia
Fotboll
vid de IX:e olympiska sommarspelen
fotboll
Datum27 maj-9 juni 1928
Medaljörer
Guldmedalj Uruguay Uruguay
Silvermedalj Argentina Argentina
Bronsmedalj Italien Italien
← Paris 1924   Berlin 1936 →
Statistik
Matcher22
Mål128 (5,8 per match)
Publik246 699 (11 214 per match)

Fotboll vid olympiska sommarspelen 1928 i Amsterdam, Nederländerna vanns av Uruguay före Argentina, de lag som sedan kom att spela final vid VM 1930 i Uruguay.

Gren Guld Silver Brons
Herrar  Uruguay
José Andrade
Pedro Arispe
Juan Arremón
René Borjas
Antonio Campolo
Adhemar Canavesi
Héctor Castro
Pedro Cea
Lorenzo Fernández
Roberto Figueroa
Alvaro Gestido
Andrés Mazali
José Nasazzi
Pedro Petrone
Juan Piriz
Héctor Scarone
Santos Urdinarán
Peregrino Anselmo
Venancio Bartibas
Fausto Batignani
Ángel Melogno
Domingo Tejera
 Argentina
Ludovico Bidoglio
Ángel Bossio
Saúl Calandra
Alfredo Carricaberry
Roberto Cherro
Octavio Díaz
Juan Evaristo
Manuel Ferreira
Enrique Gainzarain
Ángel Médici
Luis Monti
Rodolfo Orlandini
Raimundo Orsi
Fernando Paternoster
Feliciano Perducca
Domingo Tarasconi
Alfredo Helman
Segundo Luna
Pedro Ochoa
Natalio Perinetti
Luis Weihmuller
Adolfo Zumelzú
 Italien
Adolfo Baloncieri
Elvio Banchero
Delfo Bellini
Fulvio Bernardini
Umberto Caligaris
Giampiero Combi
Giovanni De Prà
Pietro Genovesi
Antonio Janni
Virgilio Levratto
Mario Magnozzi
Silvio Pietroboni
Alfredo Pitto
Enrico Rivolta
Virginio Rosetta
Gino Rossetti
Angelo Schiavio
Valentino Degani
Attilio Ferraris
Felice Gasperi
Pietro Pastore
Andrea Viviano

1928 års olympiska fotbollsturnering var en av de viktigare för fotbollsutvecklingen. Fram till 1928 hade den olympiska fotbollsturneringen representerat fotbollens världsmästerskap och alla hade: 1920 (14 lag), 1924 (22 lag) och 1928 (17 lag) ett högre antal deltagande lag än VM 1930. Även om Fifa var med och organiserade turneringarna hade man problem på grund av etiska frågor om den olympiska rörelsen.

Att alla olympiska deltagare skulle ha amatörstatus hade länge varit en bestämmelse som fotbollen hade svårt att hålla. Fifa försökte diskutera. Fifa krävde att man accepterade att nationsförbunden tilläts betala spelare.

Den 17 februari möttes de brittiska förbunden i Sheffield och beslutade sig alla för att lämna Fifa i protest mot det sätt som Fifa försökte besluta i frågorna, och för att själva fritt kunna sköta sådana affärer.[1]

Henri Delaunay, ordförande för det franska fotbollsförbundet förklarade under Fifa-konferensen 1926: 'Dagens internationella fotboll kan inte längre hållas inom ramarna för de olympiska spelen, och många länder där professionalism nu erkänts och organiseras kan inte längre skicka sina bästa spelare. (Glanville. Brian, p. 15, The Story of the World Cup, Faber and Faber, London. 2005). Dagen före turneringen sparkade igång, 26 maj 1928 (Portugal mötte Chile och Belgien mötte Luxemburg i inledningsmatcherna) beslutade Fifa-kongressen i Amsterdam, ledd av Jules Rimet, att från 1930 sparka igång VM, en turnering öppen för alla medlemmar. Italien, Sverige, Nederländerna, Spanien och Uruguay ansökte alla om att få anordna turneringen.

Huvudartikel: Spelartrupper i fotboll vid olympiska sommarspelen 1928

I Rom hölls ett möte. Tre år hade gått sedan de brittiska förbunden bett FIFA att godkänna deras definition av vad en amatörspelare var; Fifa vägrade. Mötet i Rom hölls för att förena britterna och danskarna, men skapade bara större avstånd mellan dem.

Schweiz, som föredrog att betala för förlorad arbetsinkomst, föreslog: Det är inte tillåtet att betala kompensation för förlorad inkomst, förutom vissa väl avgränsade fall, beslutade av varje nationsförbund . Denna utmaning för Fifa motsattes av engelska FA. 1927 bad Fifa IOK att acceptera konceptet med betalning för förlorad tid som ett övergripande villkor för medlemmar. De brittiska fotbollsförbunden drog sig ur olympiska spelen, och lämnade några månader senare även Fifa (Association Football (1960))

Det stod nu klart att inte bara professionalismen hade blivit allt vanligare runtom i världen, utan även att man betalade spelare, som också deltog i olympiska spel. Detta gillade inte britterna.

Uruguay var förhandsfavoriter och räknades tillsammans med Argentina till de starkare lagen. Då man återvände hem efter 1924 års guld avfyrade argentinska fans raketer mot Uruguays spelare José Leandro Andrade. Argentina vann hånflinande den gången. [2].

Uruguay skickade ett lag som främst bestod av spelare från klubbarna Peñarol och Nacional.

10 av 17 europeiska lag hade rest till Nederländerna. Italien hade bara förlorat två matcher på tre år. Tränare var Augusto Rangone och 1923 hade Italien beslutat att betala för förlorad arbetsinkomst. I två år hade den italienska anfallslinjen sett likadan ut: Adolfo Baloncieri, Virgilio Levratto; eftersom man tappat Julio Libonatti före turneringen ersattes han av Angelo Schiavio. Semifinalen mellan Italien och Uruguay räknas ofta som en av de stora matcerna i fotbollshistorien.

Spaniens lag var fruktat, då man bara förlorat en match sedan föregående års spel. Att man stod utan lagkaptenen Pedro Vallana efter första matchen stod dem dyrt.

Statistik
Matcher19
Mål116 (6,1 per match)
Publik203 699 (10 721 per match)

Uruguay inledde med att vinna med 2–0 mot Nederländerna inför 40 000 åskådare. Domare var Jean Langenus från Belgien. Samtidigt vann Argentina mot USA med utklassningssiffrorna 11–2.

Uruguay slog sedan ut Tyskland med 4–1. I en annan kvartsfinal drabbade Spanien och Italien samman. Det blev 1–1 då Spanien kämpade för att hålla ut. I omspelsmatchen tre dagar senare körde Italien över Spanien med 7–1 efter fyra mål före halvtidsvilan. Virgilio Levratto gjorde de två sista målen, och Rangones lag var så gott som oförändrat. Spanien däremot hade gjort fem förändringar, Italien två.

Portugal inledde efter vinster över Chile (4–2) och Jugoslavien (2–1) [3] innan man förlorade med 1–2 mot Egypten, vilka gick vidare till semifinal där man förlorade mot Argentina med 0–6. Egyptens fotbollsframgångar fortsatte under 1930-talet med spel i VM 1934.

Inledande omgångOmgång 1KvartsfinalerSemifinalerFinal
                  
 Frankrike3
 Italien4
 Italien (e.f.; OM)1 (7)
 Spanien1 (1)
 Spanien7
 Mexiko1
 Italien2
 Uruguay3
 Nederländerna0
 Uruguay2
 Uruguay4
 Tyskland1
 Tyskland4
 Schweiz0
 Uruguay (e.f.; OM)1 (2)
 Argentina1 (1)
 Argentina11
 USA2
 Argentina6
 Belgien3
 Belgien5
 Luxemburg3
 Argentina6
 Egypten0 Bronsmatch
 Egypten7 Italien11
 Turkiet1  Egypten3
 Egypten2
 Portugal1
 Portugal4
 Chile2
 Portugal2
 Jugoslavien1

Inledande omgång

[redigera | redigera wikitext]
1 27 maj 1928 Portugal  4 – 2  Chile Olympiastadion
15:00 UTC
Vítor Silva Mål 38′
Pepe Soares Mål 40′50′
Valdemar Mota Mål 63′
(2 – 2)
Rapport
Mål 14′ Guillermo Saavedra
Mål 30′ Alejandro Carbonell
Amsterdam
Publik: 2 309
Domare: Youssuf Mohamed (Egypten)

Första omgången

[redigera | redigera wikitext]
2 27 maj 1928 Luxemburg  3 – 5  Belgien Olympiastadion
19:00 UTC
Guillaume Schutz Mål 31′
Jean-Pierre Weisgerber Mål 42′
Robert Theissen Mål 44′
(3 – 3)
Rapport
Mål 9′72′ Raymond Braine
Mål 20′ Louis Versijp
Mål 23′67′ Jacques Moeschal
Amsterdam
Publik: 5 834
Domare: Lorenzo Martinez (Argentina)

3 28 maj 1928 Schweiz  0 – 4  Tyskland Olympiastadion
14:00 UTC
(0 – 2)
Rapport
Mål 17′75′85′ Richard Hofmann
Mål 42′ Josef Hornauer
Amsterdam
Publik: 16 158
Domare: Willem Eymers (Nederländerna)

4 28 maj 1928 Turkiet  1 – 7  Egypten Olympiastadion
18:00 UTC
Bekir Refet Mål 71′
(0 – 2)
Rapport
Mål 20′ (str.) Ali El-Hassany
Mål 27′ Ali Mohamed Riad
Mål 46′50′64′ Mahmoud Mokhtar El-Tetsh
Mål 53′ Ismail El-Sayed Hooda
Mål 86′ Gamil El-Zobeir
Amsterdam
Publik: 2 744
Domare: Marcel Slawik (Frankrike)

5 29 maj 1928 Frankrike  3 – 4  Italien Olympiastadion
14:00 UTC
Juste Brouzes Mål 15′17′
Robert Dauphin Mål 61′
(2 – 3)
Rapport
Mål 19′ Gino Rossetti
Mål 39′ Virgilio Levratto
Mål 43′ Elvio Banchero
Mål 60′ Adolfo Baloncieri
Amsterdam
Publik: 2 509
Domare: Henri Christophe (Belgien)

6 29 maj 1928 Jugoslavien  1 – 2  Portugal Olympiastadion
16:00 UTC
Mirko Bonačić Mål 40′
(1 – 1)
Rapport
Mål 25′ Vítor Silva
Mål 90′ Augusto Silva
Amsterdam
Publik: 1 226
Domare: Alfred Birlem (Tyskland)

7 29 maj 1928 Argentina  11 – 20  USA Olympiastadion
19:00 UTC
Manuel Ferreira Mål 9′29′
Domingo Tarasconi Mål 24′63′66′89′
Raimondo Orsi Mål 41′73′
Roberto Cherro Mål 47′49′57′
(4 – 0)
Rapport
Mål 55′ Rudolph Kuntner
Mål 75′ Henry Carroll
Amsterdam
Publik: 3 848
Domare: Paul Ruoff (Schweiz)

8 30 maj 1928 Spanien  7 – 1  Mexiko Olympiastadion
14:00 UTC
Luis Regueiro Mål 13′27′
José Maria Yermo Mål 43′63′85′
Martín Marculeta Mål 66′
Ángel Mariscal Mål 70′
(3 – 0)
Rapport
Mål 76′ Juan Carreño
Amsterdam
Publik: 2 344
Domare: Gabor Boronkay (Ungern)

9 30 maj 1928 Nederländerna  0 – 2  Uruguay Olympiastadion
19:00 UTC
(0 – 1)
Rapport
Mål 20′ Héctor Scarone
Mål 86′ Santos Urdinarán
Amsterdam
Publik: 27 730
Domare: Jean Langenus (Belgien)

Kvartsfinaler

[redigera | redigera wikitext]
10 1 juni 1928 Italien  0000 1 – 1  (e.fl.)  Spanien Olympiastadion
19:00 UTC
Adolfo Baloncieri Mål 63′
(0 – 1)
Rapport
Mål 11′ Domingo Zaldua
Amsterdam
Publik: 3 388
Domare: Domingo Lombardi (Ungern)

14 4 juni 1928 Italien  0000 7 – 1 (om)  Spanien Olympiastadion
14:00 UTC
Mario Magnozzi Mål 14′
Angelo Schiavo Mål 15′
Adolfo Baloncieri Mål 18′
Fulvio Bernardini Mål 40′
Enrico Rivolta Mål 72′
Virgilio Levratto Mål 76′77′
(4 – 0)
Rapport
Mål 47′ José Maria Yermo
Amsterdam
Publik: 4 770
Domare: Hans Boekman (Nederländerna)

11 2 juni 1928 Argentina  6 – 3  Belgien Olympiastadion
16:00 UTC
Domingo Tarasconi Mål 1′10′75′89′
Manuel Ferreira Mål 4′
Raimondo Orsi Mål 81′
(3 – 2)
Rapport
Mål 24′ Raymond Braine
Mål 28′ Florimond Vanhalme
Mål 53′Jacques Moeschal
Amsterdam
Publik: 16 399
Domare: Gamma Malcher (Italien)

12 3 juni 1928 Tyskland  1 – 4  Uruguay Olympiastadion
16:00 UTC
Richard Hofmann Mål 81′
(0 – 2)
Rapport
Mål 35′39′84′ Pedro Petrone
Mål 63′ Héctor Castro
Amsterdam
Publik: 25 131
Domare: Youssuf Mohamed (Egypten)

13 4 juni 1928 Portugal  1 – 2  Egypten Olympiastadion
19:00 UTC
Mahmoud Mokhtar El-Tetsh Mål 15′
Ali Mohamed Riad Mål 48′
(0 – 1)
Rapport
Mål 76′ Vítor Silva
Amsterdam
Publik: 3 448
Domare: Giovanni Mauro (Italien)

Italien ställdes mot Uruguay. Italienarna valde Giampiero Combi som målvakt, Angelo Schiavio, som anfallsspelare. Båda kom senare att vinna VM 1934. I matchens början attackerade Uruguays spelare kraftigt och tog ledningen med 3–1 i halvtid. Levrattos mål i andra halvleken väckte falska förhoppningar hos italienarna men Uruguay kom undan genom att vinna med 3–2. José Pedro Cea och Hector Scarone gjorde båda mål för Uruguay.

15 6 juni 1928 Argentina  6 – 0  Egypten Olympiastadion
19:00 UTC
Roberto Cherro Mål 10′
Manuel Ferreira Mål 32′82′
Domingo Tarasconi Mål 37′54′61′
(3 – 0)
Rapport
Amsterdam
Publik: 7 887
Domare: Pedro Escartín (Spanien)

16 7 juni 1928 Italien  2 – 3  Uruguay Olympiastadion
19:00 UTC
Adolfo Baloncieri Mål 9′
Virgilio Levratto Mål 60′
(1 – 2)
Rapport
Mål 17′ Pedro Cea
Mål 28′ Antonio Campolo
Mål 31′ Héctor Scarone
Amsterdam
Publik: 15 230
Domare: Willem Eymers (Nederländerna)

Match om tredjepris

[redigera | redigera wikitext]
17 9 juni 1928 Italien  11 – 30  Egypten Olympiastadion
16:00 UTC
Angelo Schiavo Mål 6′42′58′
Adolfo Baloncieri Mål 14′52′
Elvio Banchero Mål 19′39′44′
Mario Magnozzi Mål 72′80′88′
(6 – 2)
Rapport
Mål 12′16′ Ali Mohamed Riad
Mål 60′ Moussa Hassan El-Ezam
Amsterdam
Publik: 6 378
Domare: Jean Langenus (Belgien)

Lagkaptenerna i Uruguay och Argentina, domaren Johannes Mutters och linjedomarna före finalmatchen.

I finalen möttes Uruguay och Argentina. Argentina hade utklassat Egypten med 6–0, sedan egyptierna fallit ihop som ett korthus. Egypten förlorade sedan även med 3–11 mot Italien i bronsmatchen.

Båda finallagen hade gått obesegrade i tävlingsmatcher mot andra lag, men förlorat mot varandra sedan 1924 års spel. Intresset för finalen var stort. Nederländerna hade fått 250 000 ansökningar om biljetter från hela Europa.

Finalen slutade 1–1 och gick till omspel. Uruguays Scarone gjorde segermålet omspelsmatchens andra halvlek, och Uruguay vann med 2–1. Den 18 maj 1929 beslutades på kongressen i Barcelona att VM 1930 skulle spelas i Uruguay.

18 10 juni 1928 Uruguay  0000 1 – 1  (e.fl.)  Argentina Olympiastadion
16:00 UTC
Pedro Petrone Mål 23′
(1 – 0)
Rapport
Mål 50′ Manuel Ferreira
Amsterdam
Publik: 28 253
Domare: Johannes Mutters (Nederländerna)

19 13 juni 1928 Uruguay  0000 2 – 1 (om)  Argentina Olympiastadion
19:00 UTC
Roberto Figueroa Mål 17′
Héctor Scarone Mål 73′
(1 – 1)
Rapport
Mål 28′ Luis Monti
Amsterdam
Publik: 28 113
Domare: Johannes Mutters (Nederländerna)

Tröstturneringen

[redigera | redigera wikitext]
Statistik
Matcher3
Mål12 (4 per match)
Publik43 000 (14 333 per match)

Första omgången

[redigera | redigera wikitext]
20 5 juni 1928 Nederländerna  3 – 1  Belgien Sparta-Stadion Het Kasteel
14:00 UTC
Leonardus Ghering Mål 4′
Felix Smeets Mål 6′
Wim Tap Mål 63′
(2 – 0)
Rapport
Mål 85′ Pierre Braine
Rotterdam
Publik: 20 000
Domare: Gamma Malcher (Italien)

21 5 juni 1928 Chile  3 – 1  Mexiko Monnikenhuize
14:00 UTC
Guillermo Subiabre Mål 24′48′89′
(1 – 1)
Rapport
Mål 15′ Ernesto Sota
Arnhem
Publik: 5 000
Domare: Johannes Mutters (Nederländerna)
22 8 juni 1928 Nederländerna  0000 2 – 2  (e.fl.)  Chile Sparta-Stadion Het Kasteel
14:00 UTC
Leonardus Ghering Mål 59′
Felix Smeets Mål 66′
(0 – 0)
Rapport
Mål 55′ Manuel Bravo Paredes
Mål 89′ Oscar Alfaro
Rotterdam
Publik: 18 000
Domare: Guillermo Comorera (Spanien)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]