Hoppa till innehållet

Fredrik Karl av Preussen

Från Wikipedia
Prins Fredrik Karl av Preussen
Prins Fredrik Karl av Preussen (1828–1885)
Prins av Preussen
Gemål Maria Anna av Anhalt-Dessau
Barn Marie av Preussen
Elisabet Anna av Preussen
Luise av Preussen
Fredrik Leopold av Preussen
Personnamn Friedrich Carl Nicolaus
Ätt Hohenzollern
Far Prins Karl av Preussen
Mor Marie av Sachsen-Weimar
Född 20 mars 1828
Berlin, Kungariket Preussen
Yrke Officer i Preussens armé
(Generalfältmarskalk)
Död 15 juni 1885 (57 år)
Potsdam, Kungariket Preussen

Fredrik Karl av Preussen (tyska: Friedrich Karl), född 20 mars 1828 i Berlin och död 15 juni 1885 på slottet Klein Glienicke utanför Potsdam, var en preussisk prins och generalfältmarskalk i Preussens armé.

Son till prins Karl av Preussen och sonson till kung Fredrik Vilhelm III av Preussen). Brorson till kejsar Vilhelm I och kusin med kejsar Fredrik III. Hans mor Marie av Sachsen-Weimar var syster till kejsar Vilhelms gemål Augusta av Sachsen-Weimar.

Fredrik Karl inträdde 1845 i armén, deltog i 1848 års krig och blev 1857 fördelningschef, 1860 chef för 3:e armékåren, 1861 general av kavalleriet och 1870 generalfältmarkskalk. Under 1864 års krig mot Danmark förde Fredrik Karl befälet över den kombinerade preussiska armékåren och stormade med denna Dybbölställningen 18 april. I kriget mot Österrike 1866 var han chef för 1:a armén och besegrade österrikarna bland annat i slaget vid Gitschin 29 juni och inledde slaget vid Königgrätz, som han till en början fick leda ensam.

I 1870–71 års krig förde Fredrik Karl befälet över 2:a armén och tvingade efter segrarna vid Vionville och Gravelotte 16–18 augusti 1870 Metz att kapitulera 27 oktober samma år. Han vände sig därefter mot Loire-armén och besegrade denna i slaget vid Beaune-la Rolande 28 november 1870, intog Orléans 5 december och angrep därefter general Alfred Chanzy, som han i grund besegrade i slaget vid Le Mans 10–12 januari 1871. Efter fredsslutet var Fredrik Karl generalinspektör vid 3:e arméinspektionen.[1]

Gift 1854 med Maria Anna av Anhalt-Dessau (1837–1906). Ett stormigt äktenskap, mycket till följd av Fredrik Karls häftiga temperament och tilltagande alkoholism.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Fredrik Vilhelm II av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Fredrik Vilhelm III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Prins Karl
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Storhertig Karl II av Mecklenburg-Strelitz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Louise av Mecklenburg-Strelitz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Fredrika av Hessen-Darmstadt
 
 
 
1. Prins Fredrik Karl
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Storhertig av Karl August av Sachsen-Weimar-Eisenach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Storhertig av Karl Fredrik av Sachsen-Weimar-Eisenach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Louise av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Marie av Sachsen-Weimar-Eisenach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kejsar Paul I av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Maria Pavlovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Sofia Dorotea av Württemberg
 
 
 


Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Ponsonby, Frederick, Letters of the Empress Frederick, Macmillan & Co, London 1929
  • Zeepvat, Charlotte, From Cradle to Crown: British Nannies and Governesses at the World's Royal Courts, 2006
  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ ”378 (Sveriges statskalender / 1881)”. runeberg.org. Arkiverad från originalet den 11 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110611181811/https://runeberg.org/statskal/1881/0404.html. Läst 4 januari 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]