Gräshumla
| Gräshumla | |
 Gräshumla på gulsporre. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Humlor Bombus |
| Undersläkte | Thoracobombus[1] |
| Art | Gräshumla Bombus ruderarius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bombus ruderarius | |
| Auktor | (Müller, 1776)[1] |
| Synonymer | |
|
Apis ruderaria Müller, 1776[2] | |
 Gräshumla på maskros. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Gräshumla (Bombus ruderarius) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).[2][3]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Gräshumlan är en medelstor, långtungad humla; drottningens medellängd är 17 mm, med en vingbredd på 37 mm. Arbetarna är något mindre.[4] Drottningar och arbetare är brunsvarta med orange bakkroppsspets. Bakkroppens undersida är nästan helt mörk, med bara de två yttersta segmenten orangefärgade. Hanarna har samma grundteckning, men dessutom har de ofta ett gråbeige band tvärs över den främre, brunsvarta delen av bakkroppen. De kan också ha gråaktig krage och band baktill på mellankroppen. Humlan har ganska rufsig päls på mellankroppen.[5]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Följande underarter är beskrivna av IUCN:[6]
- Bombus ruderarius ruderarius Brittiska öarna, Fennoskandien, Ryssland, västra Anatolien (asiatiska delen av Turkiet)
- Bombus ruderarius montanus – Ryssland
- Bombus ruderarius sartus – sydvästra Sibirien, östra Turkestan
- Bombus ruderarius tunensis – östra Algeriet och norra Tunisien
- Bombus ruderarius simulatilis – bergen i Turkiet, Kaukasus och norra Iran
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer i större delen av Europa och delar av norra Asien från södra Norden till Medelhavsomådet, och från Brittiska öarna österut till Ryssland (västra Sibirien) och norra Kazakstan. Den minskar emellertid i Västeuropa.[7][6]
I Sverige är gräshumlan mindre vanlig i söder och sällsynt längs med Norrlandskusten. Den saknas helt på Gotland.[5] I Finland förekommer den i södra och sydöstra delarna av landet norrut till Norra Österbotten.[8]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Habitatet utgörs av blomsterrika, öppna gräsmarker som hedar, parker, fruktträdgårdar, skogsbryn och -gläntor samt kustnära dyner. Arten kan även förekomma i bergsterräng.[6].
Gräshumlan besöker framför allt ärtväxter (främst rödklövervallar, men även getväppling), kransblommiga växter och flenörtsväxter.[7][5] Övriga näringsväxter är bland andra strävbladiga växter (som blåeld och oxtunga), nejlikväxter (som tjärblomster) Som synes av bilderna kan den även besöka grobladsväxter som gulsporre och köksväxter som amaryllisväxten purjolök.[5]
Boet byggs på våren, ofta i mossa eller grästuvor och gärna på marken i närheten av vegetation eller nära markytan. Materialet är mossa eller torrt gräs, och inte sällan används gamla smågnagarbon som bas. Boet är litet, och innehåller vanligen 50 till 100 arbetare. Könsdjur (drottningar och hanar) börjar produceras från slutet av juli in i augusti.[7].
Status
[redigera | redigera wikitext]Arten är livskraftig ("LC") i både Sverige[9] och Finland[8].
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Thoracobombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/th.html. Läst 19 januari 2015.
- ^ [a b c d e f] ”Bombus ruderarius Müller, 1776” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714998#null. Läst 5 juli 2023.
- ^ Williams, P. (2016). ”Bombus ruderarius Müller, 1776 | gräshumla”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103259/details?lang=sv. Läst 3 juli 2023.
- ^ Benton, Ted (2006) (på engelska). Bumblebees. London: HarperCollins. sid. 368-370. ISBN 0-00-717451-9
- ^ [a b c d] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 122-123. ISBN 978-91-7139-776-8
- ^ [a b c] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2015 Bombus ruderarius . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 juli 2023.
- ^ [a b c] M Edwards och E G Philp (2000). [http://www.bwars.com/bee/apidae/bombus-ruderarius ”Bombus ruderarius (Müller, 1776)”] (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/apidae/bombus-ruderarius. Läst 5 juli 2023.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Gräshumla – Bombus ruderarius”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204742. Läst 5 juli 2023.
- ^ Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Gräshumla Bombus ruderarius”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/bombus-ruderarius-103259/detaljer. Läst 5 juli 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
Wikimedia Commons har media som rör Gräshumla.