Hoppa till innehållet

Gummark

Gummark
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Skellefteå kommun
Distrikt Skellefteå landsdistrikt
Koordinater 64°40′27″N 20°47′18″Ö / 64.67417°N 20.78833°Ö / 64.67417; 20.78833
Area 66 hektar (2020)[1]
Folkmängd 148 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8557[2]
Beb.områdeskod 2482SB144 (1990–)[3]
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Gummark är en småort i Skellefteå kommun belägen i Skellefteå socken norr om Gummarksträsket cirka 15 km sydväst om Skellefteå.

Från mitten av 1200-talet, det vill säga under medeltiden, fanns en bofast befolkning i byn. Förledet i byns namn, förmodligen det förkristna mansnamnet Gudmund, tyder på detta liksom även fynd. Dock finns också fynd som indikerar att folk vistats i området redan för 4000-5000 år sedan, det vill säga redan under stenåldern[4].

Gummark har en varierande och kuperad terräng. Här finns hus vid skogsbryn, på raka slätter och på sandhed. Det finns hus i varierande storlek och former både gamla och nya. Gummark är en inflyttningsby och på senare tid har ett 20-tal nybyggda villor uppförts. Byn har en egen skola och eget familjekooperativ, ett antal småföretagare, ett bönhus samt en ridskola. På somrarna anordnas sommarcafé i den lokala byaföreningsgården. I anslutning till denna finns ett museum tillägnat konstnären Karl-Bertil Stenmark som levde och verkade i Gummark. I byn finns även en rekonstruktion av spånhyvel och skvaltkvarn samt smedja, med anor från 17-1800-talet.

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Holm, Gösta (1949). ”Ortnamnen i Lövånger”. Lövånger: en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 2. Umeå. sid. 90–157. Libris 1202237