Halikko

	Halikko
	Halikko (finska)
	Före detta kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Egentliga Finland
Län	Västra Finlands län
Grundad	1866
Upphörd	2009
Ny kommun	Salo stad

Halikko är en före detta kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. År 2009 slogs kommunen samman med staden Salo. Halikko har cirka 9 530 invånare och har en yta på 357,31 km². Kommunen Angelniemi slogs samman med Halikko år 1967. Före 1997 var kommunen en del av Åbo och Björneborgs län.

Halikko var enspråkigt finskt.

Historia

Området kring Halikko har varit bebott sedan stenåldern. Särskilt Suomusjärvikulturen har funnits i området. Det finns flera gravrösen från både brons- och järnåldern synnerligen på kusten.

Byn Rikala i Halikko utvecklade sig till en viktig handels- och mötesplats och även vikingar seglade dit för att handla med finnar. Namnet Halikko nämns första gången år 1313. Under svenska tiden föll den lokala makten till nygrundade herrgårdar, Åminne gård, Wiurila och Vuorentaka. Hornätten var storadel i Halikko. Senare tog släkten Armfelt över. En herrgårdsliknande byggnad står på Piintilä hemman.^[1]

Kommunen Halikko grundades år 1866 enligt kommunalförordningen. År 1916 grundades kommunen Angelniemi av södra delar av Halikko. Angelniemi sammanslogs med Halikko år 1967. År 1932 överfördes delar av Halikko till köpingen Salo och slutligen sammanslogs år 2009 Halikko med Salo.

Några av Halikkos museer hör till Salos historiska museum Samu: Halikko museum, Kreivinmäki kvarnbacke och Trömperi gästgiveri.

Byar

Ahtiala, Ali-Häävälä, Ammakko, Angela, Antola, Asila, Breidilä, Båtsholm, Böylä, Esselpää, Hajala, Hevonpää, Hirvikallio, Hulvela, Hyyperä, Häntälä, Ikelä, Immala, Jaakola, Juva, Kaksunge, Kalkkila, Kallmusnäs, Kanamäki, Kaninkola, Kannisto, Kankare, Karvala, Karviainen, Kavantola, Ketola, Kierla, Kihis, Kirjola, Kokkila, Konkola, Kultola, Korvenpää, Kuttila, Kuumala, Kytö, Kärävuori, Laiterla, Laitola, Latala, Lempilä, Lokkila, Marttila, Meisala, Melkola, Metsäkonkola, Meri-Seppälä, Montola, Mustamäki, Mustis, Myllyperä, Märy, Mätikkö, Hikkilä, Naapala, Noukkila, Nummi, Nurkkilaböle, Pailinna, Paimoinen, Pajula, Peksala, Perälä, Pihkavuori, Piintilä, Pitkäoja, Prästgård, Putila, Putola, Pärnäspää, Riikola, Rikala, Ruotsala, Ruska, Ruuhikoski, Saarimäki, Saha, Sauvonkylä, Seppälä, Skinnarböle, Storby, Suppala, Talola, Tammenpää, Tavola, Toijala, Toivila, Topjoki, Torkkila, Tuiskula, Tunila, Turila, Valttila, Vartsala, Vaskion Lempilä, Viala, Viikerlä, Villikkala, Voitilaböle, Vuorentaka, Vässilä, Wiurila, Yli-Häävälä, Yttelä, Yöntilä, Åminne.^[2]

Politik

Mandatfördelning i Halikko kommun, valen 1976–2004

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

3

8

9

1

6

3

8

9

6

27

79,9

1980

2

9

7

2

9

7

27

81,0

1984

2

9

5

11

1

7

2

9

5

11

7

35

79,3

1988

1

10

5

9

1

8

10

5

9

8

35

76,7

1992

1

10

3

5

9

1

6

10

3

5

9

6

35

75,3

1996

1

8

2

5

1

9

1

8

2

5

9

8

35

66,2

2000

1

8

1

5

9

1

10

8

5

9

10

35

60,9

2004

1

9

2

13

1

9

2

13

9

35

61,0

21

14

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Bilder

Vattentornet i Halikko (1994)
Museibron i Halikko (1866)
Trömperi gästgiveri (1700-talet)
Kokkila färja

Källor

^ Rakkaudesta rakennuksiin. Kartanot Irja Sahlbergin tutkimuskohteina (Av kärlek till byggnaderna. Herrgårdar som Irja Sahlbergs forskningsobjekt, Aboa 75-76, Åbo museicentral 2013, s. 22-23
^ Åbo landskapsmuseet: Halikon kulttuuriympäristö ja arvot (finska)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Halikko.
Bilder & media
Halikko kommun
Foton av Halikko (finska)

[1] Rakkaudesta rakennuksiin. Kartanot Irja Sahlbergin tutkimuskohteina (Av kärlek till byggnaderna. Herrgårdar som Irja Sahlbergs forskningsobjekt, Aboa 75-76, Åbo museicentral 2013, s. 22-23

[2] Åbo landskapsmuseet: Halikon kulttuuriympäristö ja arvot (finska)

[1]

[2]