Hoppa till innehållet

Helmi Mäelo

Från Wikipedia
Helmi Mäelo
Född1 april 1898 (g.s.)
Uderna Rural Municipality, Estland
Död17 juli 1978[1] (80 år)
BegravdSkogskyrkogården
Medborgare iEstland
Utbildad vidMiina Härma-gymnasiet
SysselsättningFörfattare
Redigera Wikidata

Helmi Mäelo (fram till 1923 Helmi Pett, 1923–1924 Helmi Mühlberg), född 13 april 1898 i Uderna, Rõngu kommun, Guvernementet Livland, Kejsardömet Ryssland (nuvarande Estland), död 17 juli 1978 i Bromma församling, Stockholm[2], var en estnisk politiker, författare, journalist, kvinno- och nykterhetsaktivist.

Mäelo flydde från Sovjetockupationen genom Tyskland och kom till Sverige 1945.[3]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Helmi Mäelo tog studenten i Tartu i Eesti Noorsoo Kasvatuse Seltsi Tütarlaste Gümnaasium år 1919. 1920–1923 studerade hon juridik vid Tartu Universitet. 1923 var hon en av grundarna till Estniska Nykterhets Förbundet, 1924–1940 ordförande. 1923-1924 arbetade Mäelo som redaktör i den första estniska kvinnotidskriften "Naiste Töö ja Elu" (Kvinnors Arbete och Liv). 1933- 1940 var hon redaktör och från år 1938 huvudredaktör för tidskriften Eesti naine (Den estniska kvinnan) som sedan dess har varit den största kvinnotidskriften i Estland. 1937–1940 var hon ordförande i Sällskapet för Utlandsester. Hon organiserade det första Mors dag-firandet i Estland 1922 i Udrema. Nästa år firades dagen över hela Estland.[4]

Helmi Mäelo flydde från Sovjetockupationen till Tyskland 1944 och 1945 bosatte hon sig i Sverige. Hon har arbetat i Sverige som lantarbetare, kontorist och författare. 1960–1975 var hon Baltiska Humanistiska Förbundets sekreterare.[3]

1923 gifte Mäelo med Bernhard Mäelo. De hade dottern Marja Jaanivald och sönerna Meemo Mäelo och Olev Mäelo.[5]

Mäelo har skrivit 13 romaner, publicerat ungdoms- och populärvetenskapliga böcker, skrivit om nykterhet och uppfostran. Hennes memoarer I-VI publicerades i Sverige (1959-1975) på estniska och har blivit mycket uppmärksammad. 1957 kom hennes mest kända populärvetenskaplig kvinnohistoriska bok "Estniska kvinnor genom tiderna" uti Lund. Även den var på estniska. Den andra tryckningen kom 1999 i Estland.

Helmi Mäelo var medlem i Utländska Estniska Författarförbundet, Estniska PEN-klubben och Sveriges Författarförbundet. Hon var Estniska Kommiteens och Finska Kvinnors Nykterhetsförbundets hedersledamot. Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[6]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

[7]

  • Isata : romaan. - Tartu, 1928. - 194 s. (Faderlös, roman)
  • Alkoholivaba kultuuri poole : juhtnööre naistele alkoholismivastases võitluses- - Tartu, 1929. - 104 s. (För en alkoholfri kultur)
  • Tänapäeva lapsed : romaan. - Tartu, 1933. - 160 s. (Dagens barn, roman)
  • Wallaslaps : romaan. - Tartu, 1929. - 229 s. (Oäkta barn, roman)
  • Eesti naise jõulualbum : detsember 1935. - Tartu : Naiste Karskusliit, 1935. - 46 s. (Estniska kvinnans julalbum)
  • Eewi Altma abielu : romaan. - Tartu, 1935. - 196 s. (Eewi Altmas äktenskap, roman)
  • Pärt on minu sõber : noorsoojutt. - Tartu : Noor-Eesti Kirj., 1935. - 108 s.(Pärt är min vän, ungdomsberättelser)
  • Teras : romaan tütarlastele. - Tartu : Noor-Eesti Kirj., 1936. - 255 s. : ill. (Stål : flickroman)
  • Üliõpilasena Soomest. - 1939. Ny utg. - Tallinn : Kupar, 1993. - 182 s. (En student från Finland)
  • Sangar : noorsoojutt. - [Göteborg] : Orto ; (Vadstena), 1945. - 140 s. (ungdomsbok)
    • Även i svensk översättning: Det lyckas för Linda, - Stockholm, 1948. - 123 s.
    • Även i isländsk översättning: Blómarós. - Reykaviik, 1966.
  • Kui olikevad. - Toronto, 1952. (Då var det vår)
  • Eesti naine läbi aegade. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1957. - 224 s. : ill. 2. täiendatud trükk. - [Tallinn] : Varrak, 1999. - 286 s. (Estniska kvinnan genom tiderna)
  • Talutütar : mälestusi. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1959, - 272 s. (Bondedotter, memoarer I)
  • Elutegevuses : mälestusi. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1961. - 318 s. (Ett verksamt liv, memoarer II)
  • Võidukarika märgi all. - New York, 1963. (Under segerpokalens tecken)
  • Oma veri : romaan. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1965. - 288 s. (Det egna blodet, roman)
  • Noor olla. - Stockholm, 1966. (Att vara ung)
  • Võõras veri : romaan. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1966. - 280 s. (Det främmande blodet, roman)
  • Keerdsõlmed : romaan. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1968. - 276 s. (Vindelknutar, roman)
  • Teised tuuled : romaan. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1970. - 270 s. (Andra vindar, roman)
  • Homne päev : romaan. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1972. - 244 s. (Morgondagen, roman)
  • Võõrsil : mälestusi, vaatlusi, elamusi. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1974. - 232 s. : ill. (I ett främmande land, memoarer III)
  • Sammus edasi : mälestusi, vaatlusi, elamusi. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1975. - 256 s. : ill. (Med blicken framåt, memoarer IV)
  • Jag älskar livet : memoarer Estland - Tyskland - Sverige / övers. från estniska av Meemo Mäelo. - Stockholm : LT, 1978. - 198 s. (Övers. från förf:s manuskript)
  • Päevast päeva : päevik 1. juulist kuni 30. juunini 1977. - Lund : Eesti Kirjanike Kooperatiiv, 1978. - 228 s. (Från dag till dag : dagbok från 1 juli 1975 till 30 juni 1977)

Medverkan

[redigera | redigera wikitext]
  • Invandrare i arbete : antologi / med bidrag av Mahmut Baksi ... ; sammanst. av Hannu Ylitalo ; [teckningar: Ulla Vuorinen]. - Stockholm : Brevskolan, 1978. - 143 s. : ill. - (Arbete och samhälle). - ISBN 91-7026-985-8

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 2164, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ [a b] ”Eesti biograafiline andmebaas ISIK”. www2.kirmus.ee. Arkiverad från originalet den 7 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180307082452/http://www2.kirmus.ee/biblioserver/isik/index.php?id=2164#. Läst 7 mars 2018. 
  4. ^ Ivar Eensoo (7 maj 2021). ”Igale lapsele on ema see kõige kallim”. Meie Maa. Arkiverad från originalet den 23 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210523202604/https://www.meiemaa.ee/index.php?content=artiklid&sub=42&artid=95482. 
  5. ^ ”Helmi Mäelo” (på estniska). Vikipeedia, vaba entsüklopeedia. 2017-03-28. https://et.wikipedia.org/w/index.php?title=Helmi_M%C3%A4elo&oldid=4612009. Läst 7 mars 2018. 
  6. ^ Mäelo, Helmi på SvenskaGravar.se
  7. ^ ”Helmi Mäelo , Invandrade författare”. www.immi.se. Arkiverad från originalet den 7 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180307150839/https://www.immi.se/kultur/authors/ester/maelo.htm. Läst 7 mars 2018. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Eesti kirjanduse ajalugu, IV köide, 1. raamat, ER, Tallinn 1981, lk 438–441 (käsitluse autor Reet Krusten) ja bibliograafia lk 444
  • Linda Uustalu, "Helmi Mäelo elust ja loomingust" – ettekannete kogumikus "Välismaise eesti kirjanduse konverents Tallinnas 28. ja 29. nov. 1988. a.", 1. osa, Eesti Kultuurifond, Tallinn 1989, lk 98–108
  • Tuntud elvalasi läbi aegade. Koostanud Lembit Ainsoo ja Uno Ainsoo. Liivimaa Mälu, Tartu 2006, lk 100–101
  • Eesti kirjandus paguluses XX sajandil. Toimetanud Piret Kruusipere. Eesti TA Undrei ja Tuglase Kirjanduskeskus, Tallinn, 2008, lk 144–146
  • Helmi Mäelo "Sammud edasi". "Eesti naine läbi aegade" saamislugu. Evelin Tamm. Kirjed, 2013-18-08
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Helmi_Mäelo&oldid=51873570”