Herbert Rettig
Herbert Rettig | |
Född | 4 februari 1888[1][2] Hedvig Eleonora församling[1][2][3], Sverige |
---|---|
Död | 3 juli 1962[1] (74 år) Skånela församling[1], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Historiker |
Maka | Ing-Mari Rettig |
Föräldrar | Hjalmar Rettig[2][3] Julia Gustava Rettig[2][3] |
Släktingar | Nils Robert Rettig (syskon)[3] |
Redigera Wikidata |
Carl Herbert Rettig, född 4 februari 1888 i Stockholm, död 3 juli 1962, var en svensk historiker och donator.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Herbert Rettig föddes i 1880-talets högreståndskretsar i Stockholm. Han var den äldste av två söner till Hjalmar (1856–1925) och Julia Rettig och sonson till grosshandlaren Robert Rettig (1818–1886). Brodern Nils Rettig (1892–1933) var diplomat.
Efter studier i bland annat Montpellier i Frankrike blev Herbert Rettig 1909 filosofie kandidat vid Uppsala universitet med ämnena statskunskap, geografi, franska och nordisk och jämförande fornkunskap. År 1916 blev han filosofie doktor i historia i Leipzig på avhandlingen Die Stellung der Regierung und des Reichstages Schwedens zur polnischen Frage. Han studerade även lantbruk och var 1918–1929 lantbrukare på Tuna gård i Tensta, Uppland. Han tillhörde under denna tid Bondeförbundet, var ledamot av dess förtroenderåd och hade flera internationella uppdrag rörande jordbruksfrågor.
År 1929 förvärvade han Skånelaholms slott, där han placerade sin samling av föremål för ett tilltänkt allmogemuseum. Tillsammans med det ursprungligen av fadern förvärvade Rettigska huset, Villagatan 3, Stockholm, ingick slottet i Herbert Rettigs donation till Kungliga Vitterhetsakademien 1962.
Rettigska priset
[redigera | redigera wikitext]Rettigska priset utdelas av Kungliga Vitterhetsakademien. Det ingick i makarna Rettigs stora donation, och prissumman, som år 2018 var 250 000 kronor, utgår ur Rettigska kulturstiftelsens avkastningsmedel. Priset skall gå till en framstående forskare inom akademiens ansvarsområde och alternerar mellan akademiens båda klasser.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Rettigska huset, Stockholm
- Skånelaholms slott, Rosersberg, Sigtuna kommun
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Rettig, släkt i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
- Rettigska priset
- Franzén, Kristina (2006): Familjen Rettig och donationerna till Kungl. Vitterhetsakademien. ISBN 9174023640
- Rettig, Herbert (1916): Die Stellung der Regierung und des Reichstages Schwedens zur polnischen Frage : April 1634 bis November 1635. Diss. Lpz. Länk i LIBRIS
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 19 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/32 (1887-1888), bildid: 00012309_00130, sida 536, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 6 juni 2019, ”161,(feb),4,1,,Karl Herbert”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 6 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Rettig, KARL HERBERT, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 maj 2017.[källa från Wikidata]
|