Hoppa till innehållet

Herbert Rettig

Från Wikipedia
Herbert Rettig
Född4 februari 1888[1][2]
Hedvig Eleonora församling[1][2][3], Sverige
Död3 juli 1962[1] (74 år)
Skånela församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningHistoriker
MakaIng-Mari Rettig
FöräldrarHjalmar Rettig[2][3]
Julia Gustava Rettig[2][3]
SläktingarNils Robert Rettig (syskon)[3]
Redigera Wikidata
Rettigska gravkoret på Norra begravningsplatsen

Carl Herbert Rettig, född 4 februari 1888 i Stockholm, död 3 juli 1962, var en svensk historiker och donator.

Herbert Rettig föddes i 1880-talets högreståndskretsar i Stockholm. Han var den äldste av två söner till Hjalmar (1856–1925) och Julia Rettig och sonson till grosshandlaren Robert Rettig (1818–1886). Brodern Nils Rettig (1892–1933) var diplomat.

Efter studier i bland annat Montpellier i Frankrike blev Herbert Rettig 1909 filosofie kandidat vid Uppsala universitet med ämnena statskunskap, geografi, franska och nordisk och jämförande fornkunskap. År 1916 blev han filosofie doktor i historia i Leipzig på avhandlingen Die Stellung der Regierung und des Reichstages Schwedens zur polnischen Frage. Han studerade även lantbruk och var 1918–1929 lantbrukare på Tuna gård i Tensta, Uppland. Han tillhörde under denna tid Bondeförbundet, var ledamot av dess förtroenderåd och hade flera internationella uppdrag rörande jordbruksfrågor.

År 1929 förvärvade han Skånelaholms slott, där han placerade sin samling av föremål för ett tilltänkt allmogemuseum. Tillsammans med det ursprungligen av fadern förvärvade Rettigska huset, Villagatan 3, Stockholm, ingick slottet i Herbert Rettigs donation till Kungliga Vitterhetsakademien 1962.

Rettigska priset

[redigera | redigera wikitext]

Rettigska priset utdelas av Kungliga Vitterhetsakademien. Det ingick i makarna Rettigs stora donation, och prissumman, som år 2018 var 250 000 kronor, utgår ur Rettigska kulturstiftelsens avkastningsmedel. Priset skall gå till en framstående forskare inom akademiens ansvarsområde och alternerar mellan akademiens båda klasser.

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 19 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/32 (1887-1888), bildid: 00012309_00130, sida 536, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 6 juni 2019, ”161,(feb),4,1,,Karl Herbert”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 6 juni 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Rettig, KARL HERBERT, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 maj 2017.[källa från Wikidata]