Hiske
Hiske (äldre stavning Hiidske, Hisky) var en by som när den grundades låg nära Umeälvens dåvarande utlopp. Från och med 1500-talet har byn varit uppdelad i Västerhiske och Ytterhiske, idag stadsdelar i västra delen av Umeå.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnets etymologi är oklar. Kanske användes namnet ursprungligen om den låga ö som omkring år 1000 fanns här och som då låg i Umeälvens mynning. Innebörden kan vara torr och steril grusmark. En alternativ tolkning, som dock anses vara mindre sannolik, är att Hisk(e) var det ursprungliga namnet på Tvärån.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Pollenanalyser från Prästsjön har visat att säd började odlas i närheten omkring 700 f.Kr., alltså under bronsåldern. Odlingsförsöken avbröts emellertid några hundra år senare, och den röjda marken växte igen. Omkring 500 e.Kr. röjdes skogen på nytt och nya sädesodlingar etablerades. Detta är den äldsta daterade odling i Umeåområdet som blev varaktig. Eftersom Hiske är den äldsta kända byn i närheten är den alltså troligen också den äldsta jordbruksbyn i Umeåområdet.[2]
Den första historiska källa som omnämner Hiske är ett tingsprotokoll från den 16 juli 1324. Bonden Jerund i Hiske beviljades då sex mark i ersättning för att hans syster Cecilia och hennes make Johannes donerat sitt hemman i Kåddis till ärkebiskopen i Uppsala.[3] År 1543 fanns nio bönder i byn. Ungefär vid samma tid började man skilja mellan olika delar av Hiske, Västerhiske och Ytterhiske, som idag är stadsdelar i västra delen av Umeå. Ortnamnet Hissjö anses ha med Hiske att göra. Troligen betyder det "hiskarnas" fiskesjö.[1] Under medeltiden hade Hiskeborna fäbodar i Hissjö.
I Gabriel Anreps Svenska adelns Ättar-taflor uppges att innan Umeå anlades bodde det birkarlar i Hiske och Tavle. Anrep uppger att en ättling på fädernet till dessa var Anders Sigfridsson vars släkt adlades med namnet Rålamb.[4] Denna geneologiska härledning är dock numera starkt ifrågasatt.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Holm, Gösta (1970). ”Några äldre ortnamn”. i Fahlgren, Karl. Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 49–51. Libris 895474
- ^ Engelmark, Roger (1976). ”The vegetational history of the Umeå area during the past 4 000 years”. i Engelmark Roger (på engelska). Palaeo-ecological investigations in coastal Västerbotten, n. Sweden. Early Norrland, 99-0108323-0 ; 9. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. sid. 75–111. Libris 7640416. ISBN 91-7402-046-3
- ^ Fahlgren Karl, red (1970). Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 74–76. Libris 895474
- ^ Anrep Gabriel, red (1862). Svenska adelns ättar-taflor. Afd. 3, von Nackreij - Skytte. Stockholm: [Norstedt]. sid. 572. Libris 482523
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Kungsänget.se - Områdets historia
- Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, SDHK nummer 3291
- ”Historien om Hissjö”. hissjo.net. 19 november 2006. Arkiverad från originalet den 28 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070628202917/http://www.hissjo.net/BookPage.aspx?id=38. Läst 19 juli 2014.