Hugo Hagander
Hugo Hagander | |
Född | 29 augusti 1928 Malmö |
---|---|
Död | 3 mars 1994 (65 år) |
Nationalitet | Svensk |
Andra namn | Låppan, Loppan |
Yrke/uppdrag | Jurist |
Hugo Hagander (känd som Låppan eller Loppan), född den 29 augusti 1928 i Malmö, död den 3 mars 1994, var en svensk jurist, lundaspexare och underhållare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter gymnasiestudier vid Katedralskolan i Lund påbörjade Hagander juridikstudier vid Lunds universitet, vilka så småningom resulterade i en juris kandidatexamen och tingstjänstgöring i Klippan. Vägen dit var dock lång eftersom Hagander snart kom att engagera sig djupt i studentlivet, och då inte minst i spex och revyer där han hörde till samma generation som Hans Alfredson, Cilla Ingvar och Crüll Fältström. Han ingick också i redaktionen för tidningen Lundagård samt som ledamot i kommittéerna för Lundakarnevalerna 1958 och 1962.
Enligt Hans Alfredson var "Låppan" "majestätiskt omusikalisk" och kunde "egentligen inte [...] agera", men "hade utstrålning, ett mycket egensinnigt och expressivt sätt att säga repliker och ett kroppsspråk som en ormmänniska". Med detta klarade han sig väl och figurerade på Akademiska Föreningens stora scen under ett långt antal år på 1950- och 1960-talen. Han spelade bland annat Swedenborg i Carl XII, djävul i Harakiri, Homeros i Ilion och Kandidat Jekyll i Alfredsons nyskapelse, "pjäxet" Knaust.
På film gjorde Hagander sin mest framträdande roll som den militäriskt lojale rättaren Lantz i filmatiseringen av Falstaff, fakirs novell Ett svårskött pastorat (1958) samt spelade Jätten Finn mot Hans Alfredsons diaboliske Dr Nob i karnevalsfilmen Lystnaden (1966).
Så småningom kom "Låppan" i kontakt med Povel Ramel och medverkade i ett antal av dennes Knäppupp-produktioner samt senare även i Ramels TV-serie Semlons gröna dalar. Umgänget med Ramel fortsatte även sedan Hagander lämnat sin sceniska karriär, och bland annat ingick de båda i det lilla 1962 stiftade ordenssällskapet "Björnjägarne" som årligen for till Tivoli i Köpenhamn för att skjuta björn (på nöjesparkens skjutbana).
Sedan Hagander lämnat scenens tiljor arbetade han som jurist i sin bror Ulfs företag i lastmaskinsbranschen. Han var gift men hade inga barn.
I en dödsruna i Svenska Dagbladet beskrev Hans Alfredson Hagander som "en underbart begåvad sällskapsmänniska" som för honom framstod som "den evige studenten, inte bara därigenom att han faktiskt studerade länge och noggrant [...], utan därför att han till synes inte åldrades, vare sig utanpå eller inuti."
Kuriosa
[redigera | redigera wikitext]Enligt Gunnar Bernstrup var det Hagander som myntade namnet på dennes och Stellan Sundahls radioprogram Byteskomik.[1]
Hagander var instiftare av sällskapet "Emma-pojkarna", som varje år genomför "Emma Cup" på någon av Falsterbonäsets golfbanor. Hans näsa finns avgjuten som nr 2 i Nasoteket på AF i Lund.
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1962 | Medverkande | Dax igen, revy Povel Ramel |
Herman Ahlsell | Idéonteatern[2] Turné |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gunnar Bernstrup: "Hur Ballongen Bengtsson kom till" på Birger Ballongen Bengtsons Bravader (läst 2016-10-26)
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 29. 12 december 1962. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-12-12/337/29. Läst 21 januari 2016.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hans Alfredson: "Jurist och lundaspexare" (minnesord) i Svenska Dagbladet 1994-03-11.
- K. Arne Blom, Per Ola Olsson & Fredrik Tersmeden: Från 20-tal till dubbelmoral - Lundakarnevalerna 1920-1990 (Föreningen Gamla Lunds årsskrift, Lund 1994)
- Bengt-Olof Landin: "Spexare med stänk av vemod" (minnesord) i Svenska Dagbladet 1994-03-10.
- Göran Larsson, Patrick Meurling & Håkan Strömberg (red): Spex i Lund - En hundraårskrönika (Trelleborg 1986)
- Myggans nöjeslexikon (artikeln Povel Ramel)