Industrifacket Metall
| Industrifacket Metall | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Marie Nilsson[1] |
| Vice ordförande | Tomas With |
| Historia | |
| Grundat | 1 januari 2006 (18 år sedan) |
| Huvudkontor | Olof Palmes gata 11, Stockholm |
| Antal medlemmar | 310 997 (2018)[2] |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO |
| Övrigt | |
| Webbplats | ifmetall.se |
| Förbundstidning | Dagens Arbete. Stockholm: Dagens arbete. 1997-. Libris 2254218 |
Industrifacket Metall (IF Metall) är ett svenskt fackförbund inom LO. Medlemsantalet är runt 313 000, varav 21 procent kvinnor, vilket gör IF Metall till det tredje största kvinnoförbundet i LO.[3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Förbundet bildades 2006 genom en sammanslagning av Svenska metallindustriarbetareförbundet och Industrifacket. De båda förbunden är i sin tur produkten av flera tidigare sammanslagningar. Förbundets första ordinarie kongress ägde rum i Folkets hus i Stockholm, den 13–16 maj 2008 under devisen Starka tillsammans – för rättvisa lokalt och globalt. Till förbundets första ordförande utsågs Stefan Löfven.
År 2009 fick förbundet utstå en del kritik i media då det hävdades att de i förhandling med fyra arbetsgivarorganisationer hade gått med på att sänka medlemmarnas löner.[4] Detta handlade om en tillfällig arbetstidsförkortning, från 100 procent till 80 procent, som förbundet motiverade med att det skulle undvika uppsägningar under den rådande ekonomiska krisen som hade brutit ut året innan.[5]
2011 tog Metall avstånd från LO:s jämlikhetspott, som i avtalsrörelsen skulle användas för att höja lönerna fortare i låglöneyrken.[6]
Den 4 december 2020 tecknade PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv (SN) ett nytt huvudavtal om förändrat anställningsskydd (turordningsregler mm) samt utökade möjligheter till kompetensutveckling och omställning.[7]
Organiserade yrkesgrupper
[redigera | redigera wikitext]Förbundet organiserar anställda inom järnverk, stålverk, metallverk, gjuterier, verkstadsindustrin, maskinindustrin, elektronikindustrin, transportmedelsindustrin, svetsmekaniska verkstäder, reparationsverkstäder, guld-, silver- och nysilverfabriker, gruvindustrin, byggnadsämnesindustrin, färgfabriker, företag som tillverkar byggnadsmaterial, glasindustrin, gummiindustrin, kemiindustrin, konfektions- och textilindustrin, läkemedelsindustrin, oljeraffinaderier, plastindustrin, päls- och skinnvaruindustrin, stenindustrin och privata tvättföretag. [8]
Riksavtal
[redigera | redigera wikitext]IF Metall har 42 rikstäckande kollektivavtal.[9] De största är:
- Teknikavtalet med 138 000 medlemmar
- Allokemiska med 25 000 medlemmar
- Stål- och Metall med 24 000 medlemmar
- Bil- och traktorverkstäder med 14 000 medlemmar
- Samhall med 12 000 medlemmar
Ordförande genom tiderna
[redigera | redigera wikitext]| År | Namn |
|---|---|
| 2006–2012 | Stefan Löfven |
| 2012–2017 | Anders Ferbe |
| 2017– | Marie Nilsson |
Arbetslöshetskassa
[redigera | redigera wikitext]Till förbundet är IF Metalls a-kassa knuten.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Samimi, Ardalan. ”Klart med efterträdare på IF Metall”. DagensOpinion.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305040106/http://www.dagensopinion.se/klart-med-eftertr%C3%A4dare-p%C3%A5-if-metall. Läst 27 januari 2012.
- ^ Verksamhetsberättelse 2018. IF Metall. Läst 27 maj 2019.
- ^ ”Snabbfakta om förbundet”. IF Metall. https://www.ifmetall.se/om-oss/press/snabbfakta-om-forbundet/. Läst 27 maj 2019.
- ^ TT (2 mars 2009). ”Metall öppnar för sänkt lön”. Metro. Arkiverad från originalet den 27 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190527104620/https://www.metro.se/artikel/metall-%C3%B6ppnar-f%C3%B6r-s%C3%A4nkt-l%C3%B6n-xr. Läst 27 maj 2019.
- ^ ”Inget brott mot löftet”. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104194643/http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/home.nsf/LUUnique/9B3AD6F784E00A08C125757B002E02BF?OpenDocument.
- ^ Anna Norling (6 september 2011). ”Ledare: Spricka i familjen”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/artikel/spricka-i-familjen. Läst 27 maj 2019.
- ^ Kjellberg, Anders (2021) Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal. Stockholm: Arena Idé. ISBN 978-91-985543-0-4, sid. 14-38
- ^ LO:s webbplats
- ^ ”Våra avtal”. IF Metall. https://www.ifmetall.se/om-oss/vara-avdelningar/stockholms-lan/var-organisation/vara-avtal/. Läst 27 maj 2019.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Back, Pär-Erik; Lindgren John (1986 [1938]). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 1, 1888-1905 (Faks.-uppl.). Stockholm: Förb. Libris 182370
- Back, Pär-Erik; Lindgren John, Lindgren John (1948). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 2, 1906-1925. Stockholm: Förb. Libris 182368
- Back, Pär-Erik; Lindgren John, Back Pär-Erik (1963). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 3, 1925-1940. Stockholm: Förb. Libris 182369
- Back, Pär-Erik; Lindgren John, Olsson Ulf (1986[1977]). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 4, 1940-1956 ([Faks.-uppl.]). Stockholm: Förb. Libris 182371
- Back, Pär-Erik; Lindgren John, Berggren Lars historiker (2008). Svenska metallindustriarbetareförbundets historia. Bd 5, 1957-1981. Det lyser en framtid. Stockholm: IF Metall. Libris 11090374. ISBN 978-91-976175-3-6
- "En historia att vara stolt över": 1891-1991 : [Svenska fabriksarbetareförbundet 100 år]. Stockholm: Förb. 1991. Libris 1232646
- Kjellberg, Anders "Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin" i Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång - en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet (Norrköping 2006)
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2021). Lund: Department of Sociology, Lund University (om medlemsutvecklingen i bland annat IF Metall och dess föregångare)
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0(om medlemsutvecklingen i bland annat IF Metall 2006 -2019)
- Nordin, Rune (2006). Tillbakablick: en kort historik (3 tr.). Stockholm: IF Metall. Libris 10356168
- Ståhl, Margareta; Bosdotter Kjersti (2008). Vår röda fana!. Stockholm: IF Metall. Libris 10874791. ISBN 978-91-976175-4-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Officiell webbplats
- Dagens Arbete – IF Metalls medlemstidning