Jenny Andreasson
Jenny Andreasson | |
Jenny Andreasson på Dramaten i september 2014. | |
Född | 28 juli 1973 Sollentuna, Stockholms län, Sverige |
---|---|
År som aktiv | 2005– |
Jenny Andreasson, född 28 juli 1973 i Sollentuna, är en svensk regissör och författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Andreasson utbildade sig vid Dramatiska Institutet 1998–2002. Hon var konstnärlig ledare för Spetsprojektet 2006–2010 där hon regisserade bland annat Alfhild Agrells Räddad, Stina Aronsons Syskonbädd och Ulla Isakssons Nära livet [1]. Därutöver har hon samarbetat med dramatikern Mirja Unge och har regisserat hennes pjäser Var är alla på Riks drama samt Klaras resa och Mariella på Göteborgs Stadsteater [2].
Andreasson var anställd på Dramaten som regissör mellan åren 2010 och 2020.[3] År 2010 regisserade hon föreställningen Slott i Sverige av Françoise Sagan.[4] År 2011 regisserade hon En egen ö av Laura Ruohonen och Tjuvar av Dea Loher. År 2012 regisserade hon Chéri av Colette och 2013 De oskyldiga av Lillian Hellman.[5] År 2014 gjorde hon Minna Canths Sylvi på Göteborgs Stadsteater. Senare samma år samarbetade hon återigen med Unge och regisserade hennes pjäs Johanna[6] på Dramaten. År 2017 regisserade hon Ensam av Alhild Agrell[7] och 2020 Vakten vid Rhen av Lillian Hellman, båda på Dramaten.
2022 debuterade Andreasson som författare med romanen Teatern på Norstedts förlag.
Teaterregi
[redigera | redigera wikitext]År | Pjäs | Författare | Scen |
---|---|---|---|
2001 | Eldansikte Feuergesicht |
Marius von Mayenburg Översättning Ulf Peter Hallberg |
Helsingborgs stadsteater |
2005 | Var är alla | Mirja Unge | Riks drama |
2007 | En måste ju leva | Jonathan Lehtonen | Angereds teater |
Räddad | Alfhild Agrell | Östgötateatern, Riksteatern | |
2008 | Syskonbädd | Stina Aronson | Östgötateatern, Riksteatern, Länsteatern i Örebro |
2009 | Nära livet | Ulla Isaksson | Östgötateatern, Riksteatern, Länsteatern i Örebro |
2010 | Slott i Sverige Château en Suède |
Françoise Sagan | Dramaten |
Klaras resa | Mirja Unge | Göteborgs Stadsteater | |
2011 | En egen ö Saari kaukana täältä |
Laura Ruohonen | Dramaten |
Tjuvar Diebe |
Dea Loher | Dramaten | |
2012 | Chéri | Colette | Dramaten |
2013 | De oskyldiga The children's hour |
Lillian Hellman | Dramaten |
2014 | Sylvi | Minna Canth | Göteborgs Stadsteater |
Johanna | Mirja Unge | Dramaten | |
2017 | Ensam |
Alfhild Agrell | Dramaten |
2020 | Vakten vid Rhen Watch on the Rhine |
Lillian Hellman Översättning Klas Östergren |
Dramaten |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- H. M. Konungens medalj av 8:e storleken (2015) för framstående insatser som regissör
- Carl Åkermarks stipendium
- Sollentuna kulturstipendium
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Möt regissören Jenny Andreasson - Teaterprogrammet”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio). https://sverigesradio.se/avsnitt/707873. Läst 22 november 2021.
- ^ ”Klaras resa”. Göteborgs Stadsteater. https://stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/2010-2011/klaras-resa/. Läst 22 november 2021.
- ^ ”Arkivet Rollboken - Dramaten”. old.dramaten.se. https://old.dramaten.se/medverkande/rollboken/Person/6071. Läst 22 november 2021.
- ^ ””Slott i Sverige” på Dramaten, Stockholm”. Dagens Nyheter. 1 februari 2010. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/konsertrecensioner/slott-i-sverige-pa-dramaten-stockholm/. Läst 22 november 2021.
- ^ ”Plågsamt bra pennalism”. DN.SE. 7 september 2013. https://www.dn.se/arkiv/kultur/plagsamt-bra-pennalism/. Läst 22 november 2021.
- ^ Spindler, Ylva Lagercrantz (5 december 2014). ”Nypolitisk teater utan plakat”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/nypolitisk-teater-utan-plakat. Läst 22 november 2021.
- ^ Ring, Lars (3 september 2017). ”Alfhild Agrell allt annat än museal”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/alfhild-agrell-allt-annat-an-museal. Läst 22 november 2021.
- ^ ”Teatern”. www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/bocker/201124-teatern. Läst 22 november 2021.