Johan Michael Fant
| Johan Michael Fant | |
 Johan Michael Fant i prästrock och elva, runt halsen bär han Gustav III:s faddertecken i guld från Gustav IV Adolfs födelse 1778. Porträtt av Ulrika Pasch. | |
| Född | 14 oktober 1735[1] Alfta församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 februari 1813[1] (77 år) Leksands församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Prost[1], kyrkoherde, ledamot av Sveriges riksdag |
| Föräldrar | Erik Mikael Fant[1] |
| Släktingar | Michael Fant (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Johan Michael Fant, född 14 oktober 1735 i Alfta socken, i Gävleborgs län, död 27 februari 1813 i Leksands socken, var en svensk präst och riksdagsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Johan Michael Fant var son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Alfta socken Michael Fant den äldre och halvbror till Michael Fant den yngre.
Präst
[redigera | redigera wikitext]Fant avlade studentexamen i Uppsala 1751 och promoverades till filosofie magister 1758. Sedan han 1760 blivit prästvigd, kallades han samma år till huspredikant hos dåvarande presidenten i Kommerskollegium friherre Carl Rudenschöld. Han tjänstgjorde 1766 som ambassadpredikant vid den beskickning, som i Köpenhamn avhämtade kronprinsens brud, blev 1768 ordinarie hovpredikant och förste pastor vid Livdrabantkåren. År 1772 utnämndes han till teologie doktor och domprost i Västerås och kallades 1796 nära nog enhälligt till kyrkoherde i Leksands församling. År 1802 utnämndes han till prost.
Riksdagsman
[redigera | redigera wikitext]Som fullmäktig för Västerås stifts prästerskap deltog Fant i de fem riksdagarna 1778–1800 och var tre gånger medlem av hemliga utskottet. Han ansågs vara en av sin tids främsta andliga talare och utgjorde i det avseendet ett föredöme för de unga i prästeståndet. Till deras tjänst utgav han (1783) Anvisning att predika, som var en översättning och bearbetning av Christian Bastholms Den geistlige Talekunst. Förutom predikningar och tal utgav han även 1799 Salighetens ordning, till de enfaldiges tjenst som utkom i flera nya upplagor.
Poet
[redigera | redigera wikitext]I yngre år skrev han även poesi, varav en del publicerades i Öfningar af sälskapet Vitterlek (1760—1763) samt i Vitterhets-nöjen, som utgavs av sällskapet Utile Dulci 1769—1781.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- En flickas förswar emot Tanckar om flickors ostadighet. Stockholm. 1758. Libris 2428577. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/FantJM/titlar/EnFlickasForswar/info
- Christeliga betraktelser, öfwer samteliga söndags och högtids dags evangelier, författade af mag. Michael M. Fant. 1-4. Stockholm. 1760-1762. Libris 2421609
- Skalde-bref; inlämnat d. 28 jan. 1775, til sällskapet Pro patria. Stockholm. 1775. Libris 2428812 - Utgiven anonymt.
- Predikningar och tal, hållne af Johan M. Fant. Västerås. 1793. Libris 2421608
- Salighetens ordning til de enfaldigas tjenst i frågor och swar, upsatt af Johan M. Fant. Falun. 1799. Libris 2421442
Översättning
[redigera | redigera wikitext]- Bastholm, Christian (1783). Anwisning at predika, jämte omdömme öfwer en af Saurins predikningar, af m. Christian Bastholm ... Öfwersatt och med några anmärkningar försedd af Johan M. Fant. Västerås. Libris 2436350
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bengt Hildebrand: Johan Michael Fant i Svenskt biografiskt lexikon (1956)
- Westerås Stifts Herdaminne
- Fant, 2. Johan Mikael i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Noter
[redigera | redigera wikitext]
|