Såningskvinnan

Såningskvinnan (franska: La Semeuse, i Göteborg även Johanna i Brunnsparken) är en skulptur av en stående kvinnofigur utförd av Per Hasselberg 1883. Originalet i gips återfinns på Medicinhistoriska museet i Göteborg. Såningskvinnan anses som Göteborgs näst äldsta staty och dess första kvinnostaty.^[1]

Historik

Ryttmästare Carl Krook i Helsingborg testamenterade 1878 10 000 kronor till Göteborgs stad för det ändamål som Jonas Reinhold Kjellberg (släkten Kjellberg) och Carl Kjellberg önskade. Dessa ville att pengarna skulle användas till en fontän i Brunnsparken i Göteborg. Men eftersom beloppet inte var tillräckligt för det konstverk man hade tänkt sig, erbjöd sig John West Wilson och Pontus Fürstenberg, att skjuta till det belopp som fattades för uppsättandet av en fontän i överensstämmelse med den modell som uppgjorts av bildhuggaren Per Hasselberg. Modellen hade fått ett pris av sällskapet Gnistans nämnd vid en tävling.

Skulpturen är 7,5 meter hög, och huvuddelarna är bassäng, skål, kolonn och staty. Den första är av granit, det övriga av brons. Ur bassängen reser sig en med stavbård och fruktgirlander prydd skål, vars bredd i genomskärning är cirka fyra meter. Ur skålen höjer sig en åttkantig kolonn med 3 meters höjd. Mot sockeln trycker sig fyra svanar, och från kapitalens simalist står åtta lejonhuvud ut, vilka är vattenkastare. På kolonnen står den 1,75 meter höga statyn, en sående kvinna med "ädla, måttfulla former och milda, nordiska anletsdrag, verkande som en äkta skaldeskapelse". Med undantag för ett draperi som fladdrar kring hennes midja och delvis hålls fast av vinden är hon helt naken. Med den högra handen sår hon ut frön, som hon tagit ur en skål i den vänstra. Under hennes fötter flödar vattnet i strålar och bågar, uppåt, nedåt och på bredden, och genom sin arkitektur sammanförs fontänens olika delar till en helhet. Konstverket kostade cirka 40 000 kronor. De två stora kandelabrarna på sidan om är även de utförda av Hasselberg.^[2]

Såningskvinnan och brunnskaret göts i brons av Gruet Jeunes i Paris och placerades i Brunnsparken, Göteborg.^[3]. Statyn invigdes på Johanna-dagen den 21 juli 1883, med bland andra Oscar Ekman och Göta artilleriregemente närvarande.^[1]

Statyn kallas populärt Johanna i Brunnsparken, vilket tros kunna komma av invigningsdagen^[4] alternativt en Johanna Ekstein, dansös på Stora Teatern, som ska ha stått modell för Hasselberg.^[1]

Hösten 2015 monterades statyn ner.^[5] Den 10 mars 2016 ställdes den åter upp på en totalrenoverad sockel och fontän. Statyn hade rengjorts, vaxats och några delar som varit borta hade rekonstruerats.^[6]

Exemplar (urval)

Original i gips 1883 Medicinhistoriska museet i Göteborg.^[7] Återlämnad till Göteborgs konstmuseum september 2016
Gjuten i brons 1882–83 av Gruet Jeune, Paris (Brunnsparken, Göteborg – "Johanna").^[8]
Gjuten i brons 1919 vid Otto Meyers konstgjuteri (Blekinge läns folkhögskola i Bräkne-Hoby).^[9] Gåva till folkhögskolan av riksdagsman Lindvall, Havgården i Nättraby.^[10]
Statyetter i parian benämnd Såerskan, 143 exemplar^[11]^[12] tillverkades 1889–1925^[13] vid Gustavsbergs porslinsfabrik.

Se även

Såningsmannen, skulptur av Arvid Backlund

Källor

Carenberg Carl-Olov, red (2005). Pariantillverkning vid Gustavsberg: 1861-1977. Motala. sid. 44. Libris 12079406
Cederblad, Albert (1884). Göteborg : skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen ... Göteborg: D. F. Bonnier. sid. 27f. Libris 1596176
Dahlbäck Lutteman Helena, red (1975). Gustavsberg 150 år: [utställningskatalog]. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 389. Stockholm: Nationalmuseum. sid. 23. Libris 7602119. ISBN 91-7100-069-0
Annika Gunnarsson, red (2010). Per Hasselberg. Waldemarsuddes utställningskatalog 0282-0323 ; 95:10. Malmö: Arena/Åmells Artbooks. sid. 20, 40, 64, 103-104, 114, 124. Libris 11659598. ISBN 978-91-7843-325-4
Torell, Ulf (2007). Per Hasselberg: den nakna sensualismens skulptör. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 47-59, 60-76, 107, 108, 303, 334. Libris 10643114. ISBN 9789197509237
Öhnander, Bengt A (2004). Statyer berättar: [76 konstverk i Göteborg]. Göteborg: Tre böcker. sid. 24-26. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4

Noter

^ [a b c] Uppgift från infogade Såningskvinnan (La Semeuse), som anger huvudkällan: Bengt A. Öhnander (2004). Statyer berättar: 76 konstverk i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4
^ Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 27f.
^ 57°42′24″N 11°58′07″Ö / 57.7068°N 11.9686°Ö / 57.7068; 11.9686
^ Johanna i Brunnsparken Arkiverad 6 december 2018 hämtat från the Wayback Machine. Göteborgs Stadsmuseum
^ ”Johanna i Brunnsparken renoveras”. Göteborgs stad. 21 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 9 december 2022. https://web.archive.org/web/20221209163526/https://vartgoteborg.se/kultur-o-fritid/johanna-i-brunnsparken-renoveras/.
^ SVT Väst: Johanna är tillbaka i Brunnsparken. 2016-03-10. Läst 2016-03-12.
^ Torell, Ulf (2007). Per Hasselberg: den nakna sensualismens skulptör. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10643114. ISBN 9789197509237 , s. 108, 303.
^ Annika Gunnarsson, red (2010). Per Hasselberg. Waldemarsuddes utställningskatalog 0282-0323 ; 95:10. Malmö: Arena/Åmells Artbooks. Libris 11659598. ISBN 978-91-7843-325-4 , s. 114.
^ Gunnarsson (2010, sid 114) anger Bergmans konstgjuteri, vilket dock troligen är felaktigt. Meyers stöds av bilden ovan från 1919 i kombination med den på diskussionssidan omnämnda tidningsartikeln från tiden strax innan statyns uppförande.
^ Torell, Ulf (2007). Per Hasselberg: den nakna sensualismens skulptör. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 334. Libris 10643114. ISBN 9789197509237
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311161826/http://www.figurin.se/xsweden.html. Läst 7 maj 2010.
^ Carenberg Carl-Olov, red (2005). Pariantillverkning vid Gustavsberg: 1861-1977. Motala. sid. 44. Libris 12079406
^ Dahlbäck Lutteman Helena, red (1975). Gustavsberg 150 år: [utställningskatalog]. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 389. Stockholm: Nationalmuseum. sid. 23. Libris 7602119. ISBN 91-7100-069-0

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Såningskvinnan.
Bilder & media

[old-1] [a b c] Uppgift från infogade Såningskvinnan (La Semeuse), som anger huvudkällan: Bengt A. Öhnander (2004). Statyer berättar: 76 konstverk i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. Libris 9600298. ISBN 91-7029-565-4

[2] Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 27f.

[3] 57°42′24″N 11°58′07″Ö / 57.7068°N 11.9686°Ö / 57.7068; 11.9686

[4] Johanna i Brunnsparken Arkiverad 6 december 2018 hämtat från the Wayback Machine. Göteborgs Stadsmuseum

[5] ”Johanna i Brunnsparken renoveras”. Göteborgs stad. 21 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 9 december 2022. https://web.archive.org/web/20221209163526/https://vartgoteborg.se/kultur-o-fritid/johanna-i-brunnsparken-renoveras/.

[6] SVT Väst: Johanna är tillbaka i Brunnsparken. 2016-03-10. Läst 2016-03-12.

[7] Torell, Ulf (2007). Per Hasselberg: den nakna sensualismens skulptör. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10643114. ISBN 9789197509237 , s. 108, 303.

[8] Annika Gunnarsson, red (2010). Per Hasselberg. Waldemarsuddes utställningskatalog 0282-0323 ; 95:10. Malmö: Arena/Åmells Artbooks. Libris 11659598. ISBN 978-91-7843-325-4 , s. 114.

[9] Gunnarsson (2010, sid 114) anger Bergmans konstgjuteri, vilket dock troligen är felaktigt. Meyers stöds av bilden ovan från 1919 i kombination med den på diskussionssidan omnämnda tidningsartikeln från tiden strax innan statyns uppförande.

[10] Torell, Ulf (2007). Per Hasselberg: den nakna sensualismens skulptör. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 334. Libris 10643114. ISBN 9789197509237

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311161826/http://www.figurin.se/xsweden.html. Läst 7 maj 2010.

[12] Carenberg Carl-Olov, red (2005). Pariantillverkning vid Gustavsberg: 1861-1977. Motala. sid. 44. Libris 12079406

[13] Dahlbäck Lutteman Helena, red (1975). Gustavsberg 150 år: [utställningskatalog]. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 389. Stockholm: Nationalmuseum. sid. 23. Libris 7602119. ISBN 91-7100-069-0

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]