Snöklockan

Den här artikeln handlar om skulpturen av Per Hasselberg. För blomman, se Snöklockssläktet.

*Snöklockan* (marmor) på Nationalmuseum.

Snöklockan (franska: La Perce-Neige) är en skulptur föreställande en stående kvinnofigur, utförd i gips av Per Hasselberg 1881.

Beskrivning

Det var en sextonårig italienska som stod modell, framställd som en ung, oskuldsfull flicka som tar klivet ur barndomen och blir till en kvinna. Vid fötterna växer en snödroppe, som Hasselberg först kallade för "Snöskatan" och senare - något oegentligt - för "Snöklockan".^[1]

Snöklockan antogs till 1881 års Salon i Paris och belönades som enda svenska konstverk med ett hedersomnämnande, vilket innebar Per Hasselbergs definitiva genombrott som konstnär. Nationalmuseum beställde verket i marmor 1883 till ett pris av 6 000 kronor, och den tilldelades guldmedalj på 1883 års Salon.

Verket nådde stor popularitet och fick stor spridning i både offentliga och privata sammanhang, i form av repliker, reduktioner och reproduktioner. Skulpturen göts i brons för Mariatorget i Stockholm. Den invigdes i november 1900 och hade skänkts av direktör C.R. Lamm på Ludvigsberg.^[2] Detta var stadens första skulptur, som rests enbart som konstverk och inte för att hedra någon känd person.^[3]

Exemplar i urval

Original i gips (162 cm): Ronneby stadshus (1881), Waldemarsudde (inköpt 1943) och i privat ägo.
Original i marmor: Nationalmuseum i Stockholm (1883)^[4], Göteborgs konstmuseum (1885)^[5], Glyptoteket i Köpenhamn (1887-1889)^[6] och Österslättsskolan i Karlshamn (1890)^[7].
Gjuten i brons 1900 hos Meyers konstgjuteri (Mariatorget, Stockholm).^[8]
Gjuten i brons 1910 hos Nordiska kompaniets verkstäder i Nyköping, Kronbergs minne, Falun.^[9]
Gjuten i brons 1917 hos Meyers konstgjuteri, Ronneby torg.^[10]
Gjuten i brons 1953 hos C & A Nicci, Rom för Rottneros Park.^[11]^[12]
Miniatyrer i parian, 1700 statyetter (höjd 50 cm) tillverkades 1888-1926 och 625 statyetter (höjd 60 cm) tillverkades 1887-1926 av Gustavsbergs porslinsfabrik.^[13]^[14]
Staty i Skottorps slottspark.^[15]

Referenser

Noter

^ Nationalencyklopedin, Band 8, 1992, ISBN 91-7024-620-3, s. 428.
^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Andra årgången (1 oktober 1900 - 29 september 1901), D F Bonnier, Göteborg 1901, s. 112
^ skulptur.stockholm.se
^ Göran Söderlund och Christina Wistman (katalogredaktörer), Lars Engelhardt, Per Myrehed, Sven Nilsson, C.G. Rosenberg och Erik Cornelius (foto): '"Svenska klassiker - Från historiemåleri och romantik till sekelskiftets stämningsmåleri 1860-1910", Prins Eugens Waldemarsudde, Utställningskatalog nr 59:01, ISBN 91-88040-60-7, s. 146.
^ Håkan Wettre (redaktör), "Göteborgs Konstmuseum - dess historia och samlingar", 1992, ISBN 91-87968-13-4, s. 126.
^ "Europæisk skulptur", Flemming Friborg, Ny Carlsberg Glyptotek 1997, ISBN 87-7452-228-0, s. 108-109.
^ Karlshamns museum Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ Enligt inskription på statyn, se: File:Snödroppen3.JPG.
^ Falu stadsarkiv meddelar, att den göts 1910 av Nordiska kompaniets verkstäder i Nyköping.
^ Enligt inskription på statyn.
^ Susanna Björklöf med fler: Inventering av Rottneros park : Historisk utveckling och kulturvärden Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Länsstyrelsen i Värmlands län, 2007, s. 71, 85.
^ Lennart Wærn:"In memoriam Coco et Coco redivivus - Studier kring ett "förlorat" och "återfunnet" hasselbergverk" i "Det skapande jaget", Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1996, ISBN 91-85198-13-7, s. 130 och 132.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311161826/http://www.figurin.se/xsweden.html. Läst 7 maj 2010.
^ Carenberg Carl-Olov, red (2005). Pariantillverkning vid Gustavsberg: 1861-1977. Motala. Libris 12079406 , s. 43.
^ Bild i mäklarprospekt 2017-10-15: https://www.skeppsholmen.se/sv/object/images/skottorps-slott-880807/7175685 Arkiverad 16 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Webbkällor

Susanna Björklöf med fler: Inventering av Rottneros park : Historisk utveckling och kulturvärden, Länsstyrelsen i Värmlands län, 2007, sid 85.
Figuriner och statyetter. Gustavsberg & Rörstrand.
Karlshamns museum
skulptur.stockholm.se

Tryckta källor

Carenberg Carl-Olov, red (2005). Pariantillverkning vid Gustavsberg: 1861-1977. Motala. Libris 12079406 , s. 43.
Annika Gunnarsson, red (2010). Per Hasselberg. Waldemarsuddes utställningskatalog 0282-0323 ; 95:10. Malmö: Arena/Åmells Artbooks. Libris 11659598. ISBN 978-91-7843-325-4
Flemming Friborg: "Europæisk skulptur", Ny Carlsberg Glyptotek 1997, ISBN 87-7452-228-0, s. 108-109.
Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Andra årgången (1 oktober 1900 - 29 september 1901), D F Bonnier, Göteborg 1901, s. 112.
Nationalencyklopedin, Band 8, 1992, ISBN 91-7024-620-3, s. 428.
Göran Söderlund och Christina Wistman (katalogredaktörer), Lars Engelhardt, Per Myrehed, Sven Nilsson, C.G. Rosenberg och Erik Cornelius (foto):"Svenska klassiker - Från historiemåleri och romantik till sekelskiftets stämningsmåleri 1860-1910", Prins Eugens Waldemarsudde, Utställningskatalog nr 59:01, ISBN 91-88040-60-7, s. 146.
Lennart Wærn: "In memoriam Coco et Coco redivivus - Studier kring ett "förlorat" och "återfunnet" hasselbergverk" i "Det skapande jaget", Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1996, ISBN 91-85198-13-7, s. 130 och 132.
Göteborgs konstmuseum; Wettre Håkan, Ahlfort Barbro, Carlsson Ebbe (1992). Göteborgs konstmuseum: [dess historia och samlingar]. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris 7768016. ISBN 91-87968-13-4 , s. 126.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Snöklockan.
Bilder & media

[1] Nationalencyklopedin, Band 8, 1992, ISBN 91-7024-620-3, s. 428.

[2] Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Andra årgången (1 oktober 1900 - 29 september 1901), D F Bonnier, Göteborg 1901, s. 112

[3] skulptur.stockholm.se

[4] Göran Söderlund och Christina Wistman (katalogredaktörer), Lars Engelhardt, Per Myrehed, Sven Nilsson, C.G. Rosenberg och Erik Cornelius (foto): '"Svenska klassiker - Från historiemåleri och romantik till sekelskiftets stämningsmåleri 1860-1910", Prins Eugens Waldemarsudde, Utställningskatalog nr 59:01, ISBN 91-88040-60-7, s. 146.

[5] Håkan Wettre (redaktör), "Göteborgs Konstmuseum - dess historia och samlingar", 1992, ISBN 91-87968-13-4, s. 126.

[6] "Europæisk skulptur", Flemming Friborg, Ny Carlsberg Glyptotek 1997, ISBN 87-7452-228-0, s. 108-109.

[Karlshamns-museum-7] Karlshamns museum Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[8] Enligt inskription på statyn, se: File:Snödroppen3.JPG.

[9] Falu stadsarkiv meddelar, att den göts 1910 av Nordiska kompaniets verkstäder i Nyköping.

[10] Enligt inskription på statyn.

[11] Susanna Björklöf med fler: Inventering av Rottneros park : Historisk utveckling och kulturvärden Arkiverad 11 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Länsstyrelsen i Värmlands län, 2007, s. 71, 85.

[12] Lennart Wærn:"In memoriam Coco et Coco redivivus - Studier kring ett "förlorat" och "återfunnet" hasselbergverk" i "Det skapande jaget", Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1996, ISBN 91-85198-13-7, s. 130 och 132.

[13] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311161826/http://www.figurin.se/xsweden.html. Läst 7 maj 2010.

[14] Carenberg Carl-Olov, red (2005). Pariantillverkning vid Gustavsberg: 1861-1977. Motala. Libris 12079406 , s. 43.

[15] Bild i mäklarprospekt 2017-10-15: https://www.skeppsholmen.se/sv/object/images/skottorps-slott-880807/7175685 Arkiverad 16 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]