Johannes Kepler
- För andra betydelser, se Kepler.
Johannes Kepler | |
Porträtt från 1610 föreställande Johannes Kepler | |
Född | Ioannes Keplerus 27 december 1571 Weil der Stadt, Tysk-romerska riket |
---|---|
Död | 15 november 1630 (58 år) Regensburg, Tysk-romerska riket |
Begravd | Peterskirchlein, Regensburg, Tyskland |
Bosatt i | Württemberg; Steiermark; Böhmen; Oberösterreich |
Nationalitet | Tysk |
Forskningsområde | Astronomi Astrologi Matematik Naturfilosofi |
Institutioner | Universität Linz |
Alma mater | Tübingens universitet |
Doktorandhandledare | Michael Maestlin |
Känd för | Keplers lagar Keplers konjektur Rudolphine Tables |
Influerad av | Nicolaus Copernicus Tycho Brahe |
Har influerat | Isaac Newton |
Maka | Barbara Müller (bland annat) |
Barn | Ludwig Kepler (son) Sebald Kepler (son) Friedrich Kepler Kepler (son) Susanna Kepler (dotter) Ludwig Kepler (son) Margareta Kepler (dotter) Fridmar Kepler (son) Hildebert Kepler (son) Cordula Kepler (dotter) Heinrich Kepler (son) Katharina Kepler (mor) |
Namnteckning | |
Barnen är ej från en och samma älskare |
Johannes Kepler (tyska: [joˈhanəs ˈkɛplɐ]; även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker. Han efterträdde Tycho Brahe som kejserlig matematiker i Prag år 1601. När Kepler var ung skickades han till prästseminariet i Maulbronn. Hans föräldrar hade tänkt att han skulle utbilda sig till präst, men så blev det inte. Kepler började studera vid universitet i Tübingen 1589. Här blev han inspirerad av matematikprofessorn Michael Maestlin som var anhängare av den heliocentriska världsbilden som utformades av Nicolaus Copernicus i början på 1500-talet. 1591 tog han sin akademiska grundexamen och började sina studier för att bli präst. År 1594 började han själv arbeta som matematikprofessor i Graz. Här skrev han 1596 sitt första astronomiarbete, Det kosmografiska mysteriet, där han försökte förklara sfärerna för Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter och Saturnus.
På grund av religiösa oroligheter i Graz blev Kepler tvungen att lämna staden 1599 och utsågs året därefter av Tycho Brahe till medhjälpare i hans astronomiska arbeten i Prag. Då Tycho Brahe dog 1601 efterträdde Kepler Brahe som hovastronom hos kejsar Rudolf II i Prag, och senare bodde och undervisade han (1612–1626) i Linz. År 1619 skrev han Harmonice mundi (världsharmonin), där han bland annat beskrev sambandet mellan planeternas omloppstider och längden på deras banor. I boken kan man även läsa om hans felaktiga (men estetiskt tilltalande) teori om att planetsystemet i sina rörelser och proportioner skulle återspegla musikaliska harmonier.
I oktober 1604 syntes en helt ny skinande stjärna på himlen, en av de tre supernovor man observerat i Vintergatan de senaste tusen åren. En elev gjorde Kepler uppmärksam på stjärnan och Kepler skrev en bok om den. Sannolikt tack vare boken blev Kepler ansedd som upptäckare och supernovan fick namnet Keplers stjärna.
Keplers lagar om himlakropparnas elliptiska rörelser hjälpte senare Isaac Newton att framställa sina teser om gravitationen. Han utvecklade även vintunnornas geometri.
Kepler var lika mycket mystiker som matematiker och astronom. Han producerade många idéer; en som han aldrig riktigt övergav var den att varje sfär i universums omkrets motsvarades av omkretsar som kunde fås fram genom en modell med de fem platonska kropparna inuti varandra. På Keplers tid kunde detta tjäna som en rimlig arbetshypotes eftersom sfärer är perfekta kroppar och det som sker på himlen är perfekt och inte besudlat av jordelivets tillkortakommanden.
Keplers grav i Regensburg förstördes redan år 1632 av den svenska armén under det trettioåriga kriget.[1]
Keplers lagar
[redigera | redigera wikitext]När Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt beräkningsarbete) utifrån dennes extremt noggranna mätningar av planeternas läge komma fram till sina tre lagar.
Keplers första lag: Planetbanorna är ellipser med stjärnan i den ena brännpunkten. Tidigare hade man ansett att planeter rörde sig i cirkelbanor då cirkeln var den perfekta geometriska figuren.
Keplers andra lag: Varje planet rör sig längs sin elliptiska bana med en sådan hastighet att en linje från planeten till stjärnan alltid sveper över en lika stor area på samma tid.
Keplers tredje lag: Uttrycket ger samma konstanta värde för alla planeter som snurrar runt stjärnan, där är planetens omloppstid och medelavståndet från stjärnan.
Med hjälp av dessa lagar kunde precisionen på astronomiska förutsägelser förbättras med upp till 10 gånger. Dessa tre lagar byggde sedan Isaac Newton vidare på och han förklarade orsaken till Keplers lagar med hjälp av gravitationsteorin (1687).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Nedslagskratern Kepler på månen och nedslagskratern Kepler på planeten Mars är uppkallade efter honom.[2][3]
Asteroiden 1134 Kepler är uppkallad efter honom.[4]
ESA:s Automated transfer vehicle, ATV-002 Johannes Kepler[5] var och NASA:s rymdteleskop Kepler är uppkallade efter honom.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Matematikens historia
- Somnium, en berättelse om en färd till månen skriven av Johannes Kepler
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Johannes Kepler”. International Space Hall of Fame. The New Mexico Museum of Space History. http://www.nmspacemuseum.org/halloffame/detail.php?id=131. Läst 29 november 2008.
- ^ ”Kepler on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3657. Läst 19 oktober 2023.
- ^ ”Kepler on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 17 november 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2991. Läst 19 oktober 2023.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1134) Kepler. Springer Berlin Heidelberg. sid. 96. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1135. Läst 26 juni 2018
- ^ ”ATV-2 Johannes Kepler” (på engelska). Europeiska rymdorganisationen (ESA). http://www.esa.int/Our_Activities/Human_Spaceflight/ATV/ATV-2_i_Johannes_Kepler_i. Läst 26 juni 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Johannes Kepler.
|