Jonas Bratt

Jonas Larsson Bratt, född 16 juni 1683 i Filipstad, död 1737, var en svensk överkrigskommissarie och brukspatron.

Uppväxt och Sachsen

Jonas Bratt föddes 1683 som fjärde barn i familjen Lars Bratt och Elisabeth Jonsdotter Fernell. Familjen tillhörde släkten Bratt från Brattfors med rötter i Värmland och Norge. Han gick i skola i Karlstad och därefter universitetet i Uppsala fram till 1705. Bratt anslöt sig 1706 till svenska armén i Sachsen i Altranstädt. 17 januari 1707 blev Bratt utnämnd till auditör vid Pritzens av Wyrtenberg Dragonregemente ^[1] (även kallat Skånska Ståndsdragonerna eller Buchwalds Dragoner).

Ryssland

Bratt deltog 1707 i den svenska inmarschen i Ryssland och var med om köldmarscherna i Lillryssland vintern 1708–1709. Han var även med vid belägringen av Poltava och slaget vid Poltava. Bratt är en av de två från Buchwalds Dragoner som undgick att dödas eller tillfångatas när regementet förintades under slaget vid Poltava. Den andre var löjtnanten Per Gustav Bäverfeldt. Bratt lyckades inte bara överleva slaget utan även ta sig till Perevolotjna vid floden Dnepr där de överlevande upphanns av förföljande ryska styrkor. På något sätt lyckades Bratt ta sig över Dnepr och ta sig fram till Södra Bug där han tillsammans med resterna av den karolinska armén kunde ta sig in på osmanskt territorium. De som inte klarade att ta sig över floden tillfångatogs av ryska styrkor och skickades till Sibirien eller fick utstå andra umbäranden. Flykten mellan Perevolotjna och Bug var även den mycket farlig och många av dem som flydde dödades av förföljande ryskt kavalleri. Eftersom Bratt endast skriftligen beskrivit detta genom sin reseräkning ^[2] så är detaljerna kring hans flykt oklara.

Turkiet

De överlevande svenska styrkorna, inklusive Bratt, inhystes i Bender. Relationerna med sultanen och svenskarna var inledningsvis goda, men blev efterhand mycket dåliga, något som kom att leda till kalabaliken i Bender 1713. Bratt lyckades överleva kalabaliken trots att han som han själv skriver "blef af turkarna tillfångatagen och illa hanterad".

Värmland

1714 lyckades Bratt ta sig tillbaka från Turkiet till Sverige tillsammans med överste Anders Eriksson Leijonhielm. Väl hemkommen slog han sig ner i Filipstad och gifte sig med Ewa Herwegh. Under de följande åren blev Bratt en välbeställd man som överkrigskommissarie i Värmland samt genom arv från sin styvfar Christian von Nackreij, det är under denna tid han förvärvar Rottneros herrgård och bruk samt halva Rottneholms bruk. Bratt avled 1737 den 28 april på Rottneros som brukspatron. På Jonas Bratts tid var herrgården betydligt mindre än vad den är idag. I parken på Rottneros herrgård finns det idag ett minnesmärke över honom. Minnesmärket skänktes av Brattska släktföreningen under en släktträff i Värmland 1985. Minnesmärket är beläget i den lilla klockstapeln som återfinns på vänster sida framför huvudbyggnaden.

Se även

Referenser

^ Överkrigskommisarie Jonas Bratt 1687-1737 - En sammanställning av ett händelserikt liv av Lars Bratt
^ Nr 1792 Ansökan om avsked med "Caractern som öfver(krigs)commissare" Taget d 22Dec 1729

Källor

Christian Bratt (1992). Bratt från Brattfors. En släktkrönika

[1] Överkrigskommisarie Jonas Bratt 1687-1737 - En sammanställning av ett händelserikt liv av Lars Bratt

[2] Nr 1792 Ansökan om avsked med "Caractern som öfver(krigs)commissare" Taget d 22Dec 1729

[1]

[2]