Juri Zakharanka
Juri Mikalajevitj Zakharanka (belarusiska: Юрый Мікалаевіч Захаранка; ryska: Юрий Захаренко), född 1 januari 1952, försvunnen 9 maj 1999, var en belarusisk militärofficer, politiker och demokratisk aktivist som tjänstgjorde som inrikesminister från 1994 till 1995. Efter hans avgång från ämbetet blev Zakharanka en ledande medlem i den belarusiska oppositionen, vilket ledde till hans påtvingade försvinnande och förmodade död år 1999.
Juri Zakharanka | |
Född | Vasilievičy, Belarus |
---|---|
Försvunnen | 7 maj 1999 |
Nationalitet | Belarusisk |
Känd för | Opposition till Alexandr Lukasjenko |
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Zakharanka föddes i den belarusiska staden Vasilievičy i distriktet Retjytski Rajon. Hans föräldrar träffades på ett arbetsläger i Köln, Tyskland, år 1943. Hans far var belarusier medan hans mor var av ukrainskt ursprung.[1] Zakharanka har en dotter med Volha Zakharanka.[2]
Politisk karriär
[redigera | redigera wikitext]Zakharanka var biträdande chef för Sovjetunionens inrikesdepartement för bekämpning av organiserad brottslighet. 1994 utsågs han till Belarus inrikesminister. Den 16 oktober 1995 avskedades han från denna position av president Alexandr Lukasjenko. Zakharanka anslöt sig till oppositionen mot presidenten och valdes till styrelsemedlem för Belarus Enade Medborgarparti.[3] Eftersom Zakharanka hade starkt stöd bland toppofficerare i armén och statens säkerhetskommitté (KGB) betraktades han som en farlig fiende för Lukasjenko.
Försvinnande
[redigera | redigera wikitext]Zakharenka försvann på kvällen den 7 maj 1999. Staten gjorde inga seriösa försök att söka efter honom. Flera år senare flydde den tidigare tjänstemannen Aleh Alkaeu till Tyskland och uppgav att han var vittne till att Zakharanka och flera andra bortförda oppositionsledare mördades på order av högt uppsatta tjänstemän i regeringen.[4][5] Till minne av de bortförda politikerna och politiska fångarna i Belarus har den belarusiska oppositionen och dess anhängare Solidaritetens dag med Belarus den 16:e varje månad.[6]
I september 2004 utfärdade Europeiska unionen och USA reseförbud för fem belarusiska tjänstemän som misstänks vara inblandade i kidnappningen av Zakharanka: inrikesminister Vladimir Naumov, generalåklagaren Viktor Sheiman, minister för sport och turism Juri Sivakov samt överste Dmitrij Pavlichenko.[7]
I december 2019 publicerade Deutsche Welle en dokumentärfilm där Juri Harauski, en tidigare medlem av en specialenhet vid det belarusiska inrikesministeriet med öknamnet "mördartruppen", bekräftade att det var hans enhet som hade kidnappat och mördat Zakharanka, och att de senare gjorde samma sak med Viktar Hantjar och Anatol Krasoŭski.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Соўсь, Ганна (9 maj 2021). ”Хто, як і чаму? 20 гадоў таму выкралі экс-міністра ўнутраных справаў Захаранку” (på belarusiska). Радыё Свабода. https://www.svaboda.org/a/29924046.html. Läst 9 augusti 2023.
- ^ ”22 years since the disappearance of Yury Zacharanka” (på engelska). Фонд "СТРАНА ДЛЯ ЖИЗНИ". https://ru.stranafund.org/blog/sobytiya-v-belarusi/22-goda-s-dnia-isceznoveniya-yuriya-zacharanka. Läst 9 augusti 2023.
- ^ Biography at slounik.org
- ^ Oleg Alkaev: Video Records of Zacharanka, Hančar and Krasoŭski’s Murders Exist Indeed
- ^ Orders to Annihilate Zakharenko, Gonchar and Krasovsky Emanated from Sheiman and Sivakov
- ^ Solidarity with Belarus
- ^ . http://english.pravda.ru/world/europe/28-09-2004/7115-nongrata-0/.
- ^ ”Belarus: How death squads targeted opposition politicians”. Deutsche Welle. 16 December 2019. https://www.dw.com/en/belarus-how-death-squads-targeted-opposition-politicians/a-51685204.