Hoppa till innehållet

Karen Rasmussen

Från Wikipedia
Karen Rasmussen
Firandet av ”Norge dag” i Linköping den 16 maj 1943. Karen Rasmussen och Rolf Edberg i medborgartåget.
Firandet av ”Norge dag” i Linköping den 16 maj 1943. Karen Rasmussen och Rolf Edberg i medborgartåget.
FöddKaren Rasmussen
19 februari 1905
Bergen, Norge
Död25 januari 2002 (96 år)
Enskede-Årsta församling
MakeNils Jacobsson
(1930–1981; hans död)
IMDb SFDb

Karen Rasmussen, född 19 februari 1905 i Bergen, Norge, död 25 januari 2002 i Enskede-Årsta församling[1], Stockholm, var en svensk-norsk skådespelare.

Rasmussen studerade i Oslo, Stockholm och Paris och scendebuterade på Trondheims teater 1923 som Helga i pjäsen Geografi og kjærlighet och var därefter anställd där till 1925. Efter olika kortare engagemang spelade hon 1930–1935 på Södra Teatern.

Rasmussen filmdebuterade 1922 i Norge. Hon kom att medverka i fyra svenska filmproduktioner.

Hon gifte sig 1930 med skådespelaren Nils Jacobsson (1900–1981), de fick dottern Anne-Marie (1943–2015, gift Liljegren). De är begravda på Skogskyrkogården i Stockholm.[2]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1922 Marietta Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Trondheims teater[3]
1923 Helga Geografi og kjærlighet Trondheims teater
1927 Smällkaramellen
Jean Gilbert, Leo Kastner och Alfred Möller
Oskar Textorius Vasateatern[4]
Mabel Drottning Helena
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten
Naima Wifstrand Folkteatern[5]
1928 Svalboet
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka
Oskar Textorius Vasateatern[6]
1931 Greta Haglund Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin (även regi) och Henning Ohlson
Södra Teatern
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[7]
Vi som går köksvägen
Gösta Stevens
Nils Lundell Södra Teatern[8][9]
1933 Den tappre soldaten Schwejk
Jaroslav Hašek
Oscar Winge Södra Teatern[10]
Josefina Lyckliga Jönsson
Toralf Sandø
Björn Hodell Södra Teatern[11]
1936 Medverkande Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma
Harry Roeck Hansen Blancheteatern[12]
1937 Julia ordnar allt
Fred Duprez
Björn Hodell Vanadislundens friluftsteater[13][14]
Tre trallande trubadurer
Ernst Berge
Vanadislundens friluftsteater[15]
1942 Erica Mogensen Lille Napoleon
Paul Sarauw
Max Hansen Vasateaterns turné[16]
1946 En jungfru Man kan aldrig veta
George Bernard Shaw
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[17]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 79. Libris 784760 
  4. ^ Sven Haglund (23 januari 1927). ”'Smällkaramellen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-01-23/21/10. Läst 29 augusti 2015. 
  5. ^ Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). https://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016. 
  6. ^ Sven Lindström (1 maj 1928). ”'Svalboet' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-01/118/8. Läst 29 augusti 2015. 
  7. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teater Musik Film: Södrans start”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-24/260/10. Läst 7 januari 2016. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Vi som går köksvägen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 27 augusti 2015. 
  10. ^ ”Södrans höstpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 24 september 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-24/259/12. Läst 17 december 2015. 
  11. ^ Oscar Rydqvist (22 oktober 1933). ”'Lyckliga Jönsson' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/16. Läst 5 januari 2016. 
  12. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 30 maj 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-05-30/143/12. Läst 10 januari 2016. 
  14. ^ ”Fyra friluftsscener starta för sommaren: 'Julia ordnar allt' på Vanadislunden”. Dagens Nyheter: s. 13. 6 juni 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-06-06/150/13. Läst 10 januari 2016. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: 'Tre trallande trubadurer' på Vanadisteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 20 juni 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-06-20/164/10. Läst 10 januari 2016. 
  16. ^ Oscar Rydqvist (14 oktober 1942). ”Max Hansen i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-14/279/9. Läst 1 maj 2016. 
  17. ^ ”Man kan aldrig veta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22234&pos=142. Läst 24 april 2016. 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 168. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]