Karl Ove Knausgård
| Karl Ove Knausgård | |
 Karl Ove Knausgård 2011. | |
| Född | 6 december 1968 Oslo |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet |  Norsk |
| Språk | Norska |
| Genrer | skönlitteratur och memoar |
| Noterbara verk | Ut ur världen En tid för allt Min kamp |
| Priser | Kritikerpriset (1998) P2-lyssnarnas romanpris (2004) Sørlandets litteraturpris (2005) Bragepriset (2009) Gyldendalpriset (2011) Svenska Akademiens nordiska pris (2019) Leninpriset (2023)[1] |
| Make/maka | Tonje Aursland (skilda) Linda Boström Knausgård (2007–2016; skilda) Michal Shavit |
Karl Ove Knausgård (uttal: /ˈkɑːɭ ˈuːvə ˈknæʉsˌgɔːɾ/), född 6 december 1968 i Oslo, är en norsk författare. Han är främst uppmärksammad för sin romansvit Min kamp, vilken översatts till 35 språk och bara i Norge sålts i över 500 000 exemplar. År 2019 tilldelades han Svenska Akademiens nordiska pris.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Knausgård är uppvuxen på ön Tromøya vid Arendal. Han har studerat konsthistoria och litteraturvetenskap vid Universitetet i Bergen. Han har även tillbringat ett år vid Skrivekunstakademiet i Hordaland.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Han debuterade litterärt 1998 med romanen Ute av verden, som fick stor uppmärksamhet och belönades med Kritikerpriset (som första debutant[3]). År 2005 nominerades han till Nordiska rådets litteraturpris för sin andra roman, En tid för allt.
Knausgårds tredje roman, Min kamp, är en självbiografisk romansvit i sex fristående band. För den första delen belönades han med det norska litterära priset, Brageprisen, utsågs till en av de senaste tio årens bästa böcker i Verdens Gang samt utsågs av Morgenbladets läsare till årets bok 2009.[4] Första delen handlar om Knausgårds uppgörelse med sin far och har skapat stor debatt i Norge.[5]
Knausgård har gett ut två essäsamlingar med foton av Thomas Wågström. 2012 kom Alt som er i himmelen, 2014 Nakker (båda på norska).[6] Den förstnämnda kom samma år ut i en tvåspråkig, engelsk-svensk översättning, medan den sistnämnda översattes till svenska 2014.
2014 gav Knausgård och Fredrik Ekelund tillsammans ut en bok bestående av duons brevväxling under fotbolls-VM 2014. Boken, som gavs ut samtidigt på svenska och norska, fick på svenska titeln Hemma – borta. Bokprojektet avslöjades redan före VM-turneringen. [7]
År 2015 (17 år efter originalutgåvan) kom hans debutbok ut i svensk översättning, under titeln Ut ur världen. Bokens tema, där den 26-årige huvudpersonen erkänner sin dragning till en 13-årig flicka,[8] väckte efter den svenska utgivningen stor uppmärksamhet och debatt.[9][10][11] Knausgård svarade på kritiken i en artikel i Dagens Nyheter där han gick till häftigt angrepp mot den svenska debattens trångsynthet.[12]
2015–2016 utgav han fyra böcker som var planerade som brev till hans ofödda dotter: Om hösten, Om vintern, Om våren och Om sommaren. Brevupplägget i årstidsböckerna övergavs dock halvvägs till förmån för mer regelrätt självbiografiska romaner i de två sista delarna.[13]
2017 utgav han Så mycket längtan på så liten yta, en essä om konstnären Edvard Munch som ursprungligen skrevs för utställningen han sammanställde för Munchmuseet i Oslo. 2019 utkom Fåglarna under himlen, en kortroman inspirerad av Henrik Ibsens Peer Gynt.[13]
2019 blev Karl Ove Knausgård som förste norske författare utsedd att medverka i Framtidsbiblioteket med ett verk som ska bevaras hemligt och publiceras år 2114.[14][15]
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Han var sommarpratare i Sveriges Radios Sommar i P1 14 augusti 2011.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Knausgård har varit gift med journalisten Tonje Aursland, ett äktenskap som han skrev om i Min kamp. Aursland tog illa vid sig av att bli omskriven och 2010 sändes dokumentären Tonjes version – en radiodokumentär om att bli ofrivillig romanfigur i norsk radio.[16][17] Knausgård gifte sig 2007 med den svenska författaren Linda Boström Knausgård och har tillsammans med henne fyra barn.[18] Paret separerade 2016.[19] Han bor numera (2019) i London och är gift med förlagschefen Michal Shavit. Paret har en gemensam son.[13]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1998 – Kritikerpriset för Ute av verden[3]
- 1999 – Bjørnsonstipendet för Ute av verden
- 2004 – P2-lyssnarnas romanpris för En tid for alt[3]
- 2005 – Sørlandets litteraturpris för En tid for alt[3]
- 2009 – Bragepriset för Min kamp. Første bok[3]
- 2009 – P2-lyssnarnas romanpris för Min kamp. Første bok
- 2010 – Sørlandets litteraturpris för Min kamp (band 1–3)
- 2011 – Klassekampens kulturpris
- 2011 – Gyldendalpriset[3]
- 2012 – Aust-Agder fylkeskulturpriset[3]
- 2015 – Wall Street Journal Magazine’s Annual Innovator Award for Litteratur
- 2019 – Svenska Akademiens nordiska pris[20]
- 2023 – Jan Myrdals stora pris – Leninpriset
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Originalutgivning är om ej annat nämns på norska. Översättning till svenska noteras med indrag.
- 1998 – Ute av verden
- På svenska 2015: Ut ur världen, översättning Rebecca Alsberg (Norstedts)
- 2004 – En tid for alt
- På svenska 2006: En tid för allt, översättning Rebecca Alsberg (Norstedts)
- 2009–11 – Min kamp (6 delar)
- På svenska 2010–13: Min kamp, översättning Rebecca Alsberg (Norstedts)
- 2012 – Alt som er i himmelen (essäer med foton av Thomas Wågström)
- På svenska/engelska 2012: Allt som är i himmelen, översättning Marie Lundquist/Linda Schenck (Max Ström)
- 2013 – Sjelens Amerika (essäer och artiklar)
- På svenska 2014: Själens Amerika, Norstedts
- 2014 – Nakker (essäer med foton av Thomas Wågström)
- På svenska 2014: Nackar, översättning Rebecca Alsberg (Max Ström)
- 2014 – Hjemme – borte (med Fredrik Ekelund)
- På svenska 2014: Hemma – borta, översättning Rebecca Alsberg (Arx)
- 2015 – Om høsten (med bilder av Vanessa Baird)
- På svenska 2016: Om hösten, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2015 – Om vinteren (med bilder av Lars Lerin)
- På svenska 2016: Om vintern, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2016 – Om våren (med bilder av Anna Bjerger)
- På svenska 2017: Om våren, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2016 – Om sommeren (med bilder av Anselm Kiefer)
- På svenska 2017: Om sommaren, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2017 – Så mye lengsel på så liten flate
- På svenska 2018: Så mycket längtan på så liten yta. En bok om Edvard Munchs bilder, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2018 – I kyklopenes land
- 2018 − Uforvarende
- På svenska 2019: Oavsiktligt, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2019 − Fuglene under himmelen
- På svenska 2019: Fåglarna under himlen, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2020 − Morgenstjernen
- På svenska 2021: Morgonstjärnan, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2021 − Ulvene fra evighetens skog
- På svenska 2022: Vargarna från evighetens skog, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2022 − Det tredje riket
- På svenska 2023: Det tredje riket, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2023 − Nattskolen
- På svenska 2024: Nattens skola, översättning Staffan Söderblom (Norstedts)
- 2024 − Kjøttets ingeniører
- 2024 − Arendal
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Leninpriset 2023”. Arkiverad från originalet den 23 september 2023. https://web.archive.org/web/20230923014440/http://www.leninpriset.se/leninpriset-2023/. Läst 13 september 2023.
- ^ Karl Ove Knausgård får Svenska Akademiens nordiska pris Norstedts
- ^ [a b c d e f g] "Karl Ove Knausgård". norstedts.se. Läst 25 maj 2015.
- ^ ”Karl Ove Knausgård”. Norstedts. http://www.norstedts.se/forfattare/Alfabetiskt/K/Karl-Ove-Knausgard/. Läst 14 juni 2011.
- ^ ”Karl Ove Knausgård: ”Min kamp””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/karl-ove-knausgard-min-kamp/. Läst 14 juni 2011.
- ^ "Lansering av Karl Ove Knausgård og Thomas Wågstrøms «Nakker»". Arkiverad 26 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. litteraturpabla.no, 2014. Läst 26 maj 2015. (bokmål)
- ^ Thörnkvist, Emma (2014-06-02): "Samspel mellan Karl Ove Knausgård och Fredrik Ekelund blir bok". Arkiverad 29 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine. sydsvenskan.se. Läst 26 maj 2015.
- ^ "Ut ur världen". norstedts.se. Läst 26 maj 2015.
- ^ Witt-Brattström, Ebba (2015-05-11): "Kulturmännens trettonåriga alibi". dn.se. Läst 26 maj 2015.
- ^ Teleman, Jenny (2015-05-21): ”"En teatral kulturmansdebatt"”. sverigesradio.se. Läst 26 maj 2015.
- ^ Linderborg (2015-05-22): "Det är en myt att PK-eliten bestämmer". aftonbladet.se. Läst 26 maj 2015.
- ^ Karl Ove Knausgård rasande attack på Sverige Dagens Nyheter 19 maj 2015
- ^ [a b c] ”Karl Ove Knausgård: »Om du ska skriva om livet så måste du bejaka kaoset«”. Vi Läser. 28 oktober 2019. https://vilaser.se/karl-ove-knausgard-intervju-om-nya-romanprojekten/. Läst 29 oktober 2019.
- ^ Knausgård skriver bok som skal være hemmelig i hundre år NRK 20 oktober 2019
- ^ Karl Ove Knausgaard's latest work to remain unseen until 2114 The Guardian 20 oktober 2019
- ^ ”Knausgård kritiseras av exfrun”. Svenska Dagbladet. 3 oktober 2010. https://www.svd.se/knausgard-kritiseras-av-exfrun. Läst 27 januari 2020.
- ^ ”Tonjes version”. Sveriges Radio. 29 juni 2011. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=909&artikel=4577081. Läst 27 januari 2020.
- ^ Hägred, Per (2014-12-28): "Knausgårds hyllning till den skånska idyllen". expressen.se. Läst 26 maj 2015.
- ^ "Författarparet Knausgård skiljer sig" Sydsvenskan 2016-25-11
- ^ Svenska Akademiens nordiska pris 2019 Svenska Akademien
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersen, Claus Elholm: “På vakt skal man være”: Om litterariteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp. Diss. Nordica Helsingiensia, 39. Helsingfors: Helsingfors universitet, 2015. ISSN 1795-4428. ISBN 978-951-51-0905-7 (Online-version.)
- Ingström, Pia: Litteraturens bästa vän. Hufvudstadsbladet 15.4.2015, sid. 26–27.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|