Kasimir IV av Polen
| Kasimir IV av Polen | ||
| ||
| Regerade | 1446 – 7 juni 1492 | |
| Kröntes | 25 juni 1447 Wawelkatedralen Krakow, Polen | |
| Kungahus | Jagiellon | |
| Föräldrar | Vladislav II av Polen, Zofia Holszańska | |
| Gift med | Elżbieta Rakuszanka (1436–1505) | |
| Barn | med Elżbieta Rakuszanka: Władysław II Jagiellończyk, Jadwiga Jagiellon, Kazimierz Święty, Jan I Olbracht, Alexander Jagiellon, Zofia, Elżbieta, Zygmunt I den äldre, Fryderyk Jagiellon, Elżbieta II, Anna, Barbara, Elżbieta III. | |
| Född den | 30 november 1427 | |
| Född i | Kraków, Polen | |
| Dog den | 7 juni 1492 | |
| Dog i | Grodno, Polen (numera Vitryssland) | |
| Begravd i | Krakow, Polen (12 juli, 1492) | |
Kasimir IV av Polen (polskt namn: Kazimierz IV Jagiellończyk ; litauiskt namn: Kazimieras Jogailaitis), född 30 november 1427, död 7 juni 1492, tillhörde den jagellonska ätten, storfurste av Litauen från 1440 och kung av Polen från 1447.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Kasimir var son till Vladislav II av Polen, bror till Vladislav III av Polen, far till Johan I Albrekt av Polen, Alexander av Polen och Sigismund I av Polen.
Kasimir besegrade den mäktiga och expansionshungriga Tyska orden i Preussen och gjorde det till en polsk vasall. Under hans regeringsperiod växte det polsk-litauiska samväldet till en stormakt av rang. Förutom de militära framgångar var Kasimir en framgångsrik förhandlare som vid en rad kungaval och andra utnämningar lyckades framhäva sin egen dynasti Jagiello framför de rivaliserande dynastierna Luxemburg och Anjou. Kasimirs välde markerar också en höjdpunkt på förpolskandet av den litauiska adeln och han var sannolikt den siste litauiske storfursten som behärskade litauiska språket.[1]
Kasimir IV var gift med Elisabet av Österrike, i Polen kallad Elżbieta Rakuszanka. Deras många barn gav honom möjligheter att sluta äktenskapsallianser och ättlingarna återfinns i snart sagt alla centraleuropeiska furstehus, vilket postumt gett honom eftermälet "Centraleuropas Fader".
Kasimirs äldste son Vladislav II av Böhmen och Ungern kröntes till kung av Böhmen 1471 och senare också till kung av Ungern 1490. Den andre sonen Kasimir erbjöds den ungerska tronen 1471, men dog i ung redan 1484 och har senare heligförklarats. Tre av Kasimirs yngre söner, Johan I Albrekt, Alexander av Polen och Sigismund I av Polen, blev alla i tur och ordning kungar i Polen och Litauen. Den sjätte sonen, Fredrik, blev kardinal och ärkebiskop. Dottern Sofia giftes med markgreve Fredrik av Brandenburg med vilken hon fick sonen Albrecht von Brandenburg-Ansbach, som blev den siste stormästaren över Ordensstaten i Preussen. Hennes systrar Barbara och Jadwiga Jagiellon giftes in i de sachsiska respektive bayerska furstehusen.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Snyder (2003), s. 19.
- Snyder, Timothy. (2003) (på engelska). The reconstruction of nations: Poland, Ukraine, Lithuania, Belarus, 1569-1999. New Haven: Yale University Press. Libris 16580844. ISBN 0300095694
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kasimir, 1904–1926.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Sidor och forum om litauisk historia (litauiska, engelska, ryska)
