Kraniedjur
Kraniedjur Stratigrafisk utbredning: tidig kambrium - nutid | |
Kranium av flodhäst | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
(orankad) | Kraniedjur Craniata |
Vetenskapligt namn | |
§ Craniata | |
Auktor | Lankester, 1877 |
Synonymer | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kraniedjur (Craniata) är en föreslagen klad av ryggsträngsdjur som innefattar alla levande organismer med kranium. Till dess nu levande representanter hör ryggradsdjuren (Vertebrata) och pirålar (Myxini). Förslagsvis placeras i så fall detta taxon som understam till stammen ryggsträngsdjur (Chordata) och ryggradsdjur och pirålar som infrastammar.
Alternativt bör även pirålarna räknas till ryggradsdjuren, vilket i så fall gjorde Craniata till en (onödig) synonym till Vertebrata.
Avgörande för klassifikationen av pirålar är dels huruvida pirålarnas avsaknad av ryggrad är ursprunglig eller förvärvad, och dels huruvida gruppen rundmunnar (med de nu levande representanterna pirålar och nejonögon) är monofyletisk eller inte, alltså huruvida nejonögon är närmast släkt med pirålar eller med de käkförsedda ryggradsdjuren (dit människor hör). Frågorna hänger ihop. Nejonögon brukar räknas som ryggradsdjur, så om de är närmast släkt med pirålarna bör den senast levande gemensamma anföräldern till nejonögon och pirålar ("rundmunshypotesen") ha haft en ryggrad, och alltså även pirålarna räknas till vertebrata (åtminstone ur ett fylogenetiskt perspektiv). Om däremot nejonögon är närmare släkt med exempelvis människor än med pirålar ("ryggradsdjurshypotesen"), så är det helt möjligt och inte osannolikt att pirålens brist på ryggrad direkt återspeglar förhållandena för ryggradslösa ryggsträngsdjur.[1][2]
De flesta morfologiska undersökningarna stöder ryggradsdjurshypotesen[3], medan de flesta mikrobiologiska undersökningarna stöder rundmunshypotesen[4][1][5][6]. Artdatabanken, och därmed också Nationalnyckeln för Sveriges arter, väljer för närvarande (år 2020) att följa ryggradsdjurshypotesen, och räknar alltså ryggradsdjuren som ett äkta deltaxon till kraniedjuren.[7]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cyclostomata, 21 december 2020.
Källa
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Delabre, Christiane (2002). ”Complete Mitochondrial DNA of the Hagfish, Eptatretus burgeri: The Comparative Analysis of Mitochondrial DNA Sequences Strongly Supports the Cyclostome Monophyly”. Molecular Phylogenetics and Evolution 22 (2): sid. 184–192. doi: . PMID 11820840.
- ^ Stock, David; Whitt GS (7 August 1992). ”Evidence from 18S ribosomal RNA sequences that lampreys and hagfishes form a natural group”. Science 257 (5071): sid. 787–9. doi: . PMID 1496398.
- ^ Janvier, Philippe (2003). Early Vertebrates. Oxford University Press. Sid. 1–408. ISBN 978-0-19-852646-9.
- ^ Kuraku, Shigehiro, S. Blair; Ota, Kinya G.; Kuratani, Shigeru (2009b). ”Jawless fishes (Cyclostomata)”. i S.B. Hedges. Timetree of Life. Oxford University Press. Sid. 317–319. ISBN 978-0-19-953503-3. https://archive.org/details/timetreelife00hedg.
- ^ Kuraku, Shigehiro; Meyer, Axel; Kuratani, Shigeru (2009a). ”Timing of Genome Duplications Relative to the Origin of the Vertebrates: Did Cyclostomes Diverge before, or after?”. Molecular Biology and Evolution 26 (1): sid. 47–59. doi: . PMID 18842688. http://mbe.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/msn222.
- ^ Heimberg, Alysha M.; Cowper-Sallari, Richard; Sémon, Marie; Donoghue, Philip C. J.; Peterson, Kevin J. (9 November 2010). ”microRNAs reveal the interrelationships of hagfish, lampreys, and gnathostomes and the nature of the ancestral vertebrate”. PNAS 107 (45): sid. 19379–19383. doi: . PMID 20959416.
- ^ ”Pirålsartade kraniedjur”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/myxini-4000100. Läst 21 december 2020.
|