Hoppa till innehållet

Kungsörs kommun

Kungsörs kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Kungsörs kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
Västmanland
LänVästmanlands län
CentralortKungsör
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd8 648 ()[1]
Areal227,13 kvadratkilometer ()[2]
- därav land202,61 kvadratkilometer[2]
- därav vatten24,52 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet42,68 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°25′00″N 16°05′00″Ö / 59.416666666667°N 16.083333333333°Ö / 59.416666666667; 16.083333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Köpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2056[3]
Anställda875 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1960
GeoNames2698680
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kungsörs kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Södermanland och Västmanland. Centralort är Kungsör.

I den öst-västliga riktningen söder om Arbogaån löper en markant berggrundsförkastning genom kommunen. Norr om denna brant breder ett brett och uppodlat lerslättsområde ut sig, som sträcker sig till den inre delen av Mälaren. Här och var i slättlandskapet finns lövskogsklädda åkerholmar.

I Kungsörs kommun är den offentliga sektorn en stor arbetsgivare, med nästan hälften av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatt inom denna sektor. Tillverkningsindustrin dominerar inom industrisektorn.

Folkmängden har sedan kommunen bildades varit stabil med små variationer.

Socialdemokraterna har varit största parti i alla val, med Moderaterna och Centerpartiet som näst största partier.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa, alla i Åkerbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904 och upplöstes 1907 när Kungsörs köping bildades genom en utbrytning ur Kung Karls landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick alla landskommunerna i Kung Karls landskommun.

Kungsörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsörs köping och Kung Karls landskommun. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[6]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

I den öst-västliga riktningen söder om Arbogaån skär en markant berggrundsförkastning genom kommunen. Norr om denna brant ligger ett brett och uppodlat lerslättsområde, som sträcker sig till den inre delen av Mälaren. Här och där i slättlandskapet står lövskogsklädda åkerholmar, och i detta område hittar man det speciella lövskogs- och ekhagslandskapet Kungs-Barkarö, som är unikt för området.

I söder, ovanför förkastningsbranten, breder ett småkuperat område med barrskog och moräntäcke ut sig. Den väldefinierade rullstensåsen Köpingsåsen sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten Kungsör och längs med Mälarens västra strand.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Kungsörs kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,5 %)
  Skog (47,1 %)
  Öppen myrmark (1,1 %)
  Jordbruksmark (41,0 %)
  Övrig mark (4,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Ungefär 1,9 procent (1,9 procent av landytan) av Kungsörs kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 428 hektar.[9] Bland naturreservat i Kungsörs kommun kan nämnas naturreservatet Stengärdet som inkluderar en del av Köpingsåsen samt en intilliggande granskog med urskogskaraktär. Stengärdet i sig är ett klapperstensfält på åskrönet, och reservatet har även strandvallar på åsens sluttningar. I granskogen finns klara källor med uppvällande grundvatten från åsen. Drottning Kristinas ridled passerar längs reservatets östra gräns.

Ett annat exempel är Skäret, en ekhage på moränholmar vid Arbogaåns norra strand, söder om Valskog. Buskskiktet domineras av hassel och en, och långvarig slåtterpåverkan märks genom förekomsten av svinrot. På de grovstammiga, delvis rötade ekarna växer bland annat den rödlistade oxtungsvampen. Betesmarkerna intill ån och öster om reservatet skapar ett variationsrikt område med stora strövytor.[10]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Kungsörs församling.

Distrikt (socknar) inom Kungsörs kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[11]: Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa.

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Kungsörs kommun. [12]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kungsör &&&&&&&&&&&05885.&&&&&05 885
2 Valskog &&&&&&&&&&&&0693.&&&&&0693

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i minoritet. Erfarenheten av att styra i minoritet medförde att man efter valet 2014 istället satsade på en bred koalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. Socialdemokraterna menade att de genom detta skulle få "styrkan att ta de tunga besluten i en överenskommelse". Man meddelade att fokus skulle ligga på byggandet av en ny skola, förbättrad äldreomsorg och på "en försköning av orten".[13] Trots erfarenheten av att styra i minoritet valde Socialdemokraterna en sådan lösning när de valde att samarbeta med Liberalerna och Vänsterpartiet under mandatperioden 2018–2022.[14] Efter valet 2022 byttes Liberalerna ut mot Centerpartiet.[15]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2014–2018
Ordförande S Gunilla A. Aurusell
Förste vice ordförande FP Olof Lindberg
Andre vice ordförande M Margareta Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSOCSDVPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702231073
2231073
4592,4
3411
19732221164
2221164
4592,4
3510
19762211264
2211264
4591,2
3312
197922110516
2211056
4591,0
2916
19822191836
219836
3992,0
2613
19852181747
218747
3989,1
2415
19882192655
2192655
3985,7
2316
1991115245426
15245426
3985,3
2316
19942182124217
21822427
3985,5
2316
19984152124236
415224236
3979,37
2118
20023177435
3177435
3978,00
1920
200621518328
2158328
3978,33
2117
2010213124719
2132479
3982,08
1821
2014214255317
21425537
3983,85
1821
201821164215
2116425
3185,54
1417
202221173125
2117325
3180,88
1417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Kungsörs kommun består av 11 ordinarie ledamöter.[16] Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en egen förvaltning som går under namnet Kommunstyrelsens förvaltning.[17]

Kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens 1:e vice ordförande är två av kommunens kommunalråd. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är kommunens oppositionsråd.[18]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]

Ordförande för Socialnämnden samt ordförande för barn- och utbildningsnämnden tituleras kommunalråd.[18]

Avser mandatperioden 2014–2018.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Marie Norin Junttila FP Ulla Bergh
Barn- och utbildningsnämnden S Mikael Peterson FP Gunilla Wolinder
Valnämnden S Dan Stigenberg S Maija Liisa Åsenbrygg

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I Kungsörs kommun är den offentliga sektorn en betydande arbetsgivare, med nästan hälften av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsatt inom denna sektor. Inom industrisektorn är tillverkningsindustrin den dominerande branschen. Bland de ledande företagen i kommunen återfinns AB Strängbetong, som specialiserar sig på tillverkning av byggelement i betong, och Car-O-Liner Group AB, som fokuserar på tillverkning av riktbänkar för krockskadade bilar. Dessutom är Gnutti Carlo AB en betydande aktör inom tillverkning av precisionsdetaljer i stål och mässing.[7]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av Europavägarna 18 och 20 samt av riksväg 56.[7]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 8 648 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 239:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kungsörs kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 200
1975
  
8 279
1980
  
8 606
1985
  
8 322
1990
  
8 472
1995
  
8 365
2000
  
8 148
2005
  
8 303
2010
  
8 089
2015
  
8 343
2020
  
8 745

Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen.

Kung Karls Kyrka uppfördes mellan åren 1690 och 1694. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive väderstreck Norr-Söder-Väster-Öster.

Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300, men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekten är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).

Björskogs kyrka är uppförd i etapper mellan åren 1200 och 1807 (har mycket komplicerad byggnadshistoria). Arkitekten är okänd. Byggnadsstilen är nyklassicism, och kyrkan är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.

Torpa kyrka, vars kor och sakristia uppfördes åren 1075–1149, medan långhuset uppfördes 1300–1499 och vapenhuset 1450–1499, är en tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Den är byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker; även bysantinska målningar har påträffats.

Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle.

Vapnet, som fastställdes för Kungsörs köping 1941, syftar på en tolkning av ortnamnet som "konungarnas vadställe". Kronan avser tre konungar Karl. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. Sammanläggningsdelen Kung Karl saknade vapen.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022. 
  7. ^ [a b c] ”Kungsör - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kungs%C3%B6r. Läst 1 maj 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 57. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 25 maj 2024. 
  10. ^ ”Naturreservat - Kungsörs kommun”. kungsor.se. 15 februari 2023. https://kungsor.se/boende-miljo-och-trafik/miljo-klimat-och-natur/djur-och-natur-i-kungsor/naturomraden/naturreservat.html. Läst 25 maj 2024. 
  11. ^
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ ”Nytt blocköverskridande styre i Kungsör”. SVT Nyheter. 15 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/nytt-blockoverskridande-styre-i-kungsor. Läst 25 maj 2024. 
  14. ^ ”Klart med styret i Kungsör”. SVT Nyheter. 4 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/klart-med-styret-i-kungsor. Läst 25 maj 2024. 
  15. ^ ”Nytt (s)tyre klart i Kungsör”. SVT Nyheter. 3 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/nytt-styre-klart-i-kungsor. Läst 25 maj 2024. 
  16. ^ ”Kommunstyrelsen - Kungsörs kommun”. kungsor.se. 30 mars 2022. https://kungsor.se/kommun-och-politik/politik/kommunstyrelsen.html. Läst 8 juni 2024. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsens förvaltning - Kungsörs kommun”. kungsor.se. 22 februari 2024. https://kungsor.se/kommun-och-politik/forvaltningar-bolag-och-forbund/kommunstyrelsens-forvaltning.html. Läst 8 juni 2024. 
  18. ^ [a b] ”Kommunalråd och oppositionsråd - Kungsörs kommun”. kungsor.se. 31 januari 2024. https://kungsor.se/kommun-och-politik/politik/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 8 juni 2024. 
  19. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 8 juni 2024.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, kungsor.se , läst: 13 maj 2021.[källa från Wikidata]
  21. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]